Slakthusområdet

Bakgrund och tillkomst

Behovet av ett centralt, kommunalt slakthus i Stockholm väcktes i samband med införandet av Lagen angående köttbesiktning och slakthus år 1897. Införandet av full näringsfrihet år 1864, som följdes av avskaffandet av skråväsendet, hade lett till att myndigheterna tappat kontrollen över de många små slakterierna i staden, vilket resulterade i bristande hygien och tillsyn. Problemet med oreglerad slakt hade diskuterats i många år innan lagstiftningen trädde i kraft. Stockholm stad förvärvade år 1904 vidsträckta ägor vid Enskede gård, ursprungligen avsedda för en kommunal utbyggnad av egnahem. Ett beslut togs dock 1906 att istället uppföra Stockholms stads slakthus på platsen för att reglera slakt och hantering av boskap. Byggnationen av anläggningen pågick mellan 1906 och 1912 efter ritningar av arkitekt Gustaf Wickman.

Den ursprungliga anläggningen och verksamheten

Den ursprungliga slakthusanläggningen var en för sin tid storskalig och rationell anläggning som inrymde ett tjugotal byggnader i norra delen av området. Bland byggnaderna fanns stallar, kontorslokaler, kylhus, marknadshallar och ett eget vattentorn, flera utförda i en avancerad armerad betongkonstruktion med fasader i ljusgrå kalksandsten. Många byggnader uppfördes i jugendstil, vilket var en ovanlig byggnadsstil för industribyggnader i Sverige, och med sina enkla former utgjorde de en parallell till arkitekturen i Deutscher Werkbund. För godstransporter anlades en oval järnvägsslinga som anslöts till Västra stambanan via Slakthusbanan, och för persontrafik anlades spårvägen Enskedebanan. Kung Gustaf V invigde slakthuset den 31 januari 1912, och från 8 februari samma år infördes slakttvång i Stockholm, vilket krävde att all slakt skulle ske vid denna anläggning. Verksamheten var omfattande redan från början, med 249 slakterirörelser inom området år 1915, då närmare 90 000 djur slaktades varav hälften var storboskap som kor och oxar. Av dessa rörelser slaktade 25 mer än 1 000 djur vardera medan 192 slaktade mindre än 100 djur.

Utbyggnad och mångfald under 1900-talet

Under 1930-talet konsoliderades partihandeln med kött i Stockholm genom att den stora marknadshallen i Slakthusområdet byggdes om till en partikötthall, vilken öppnade i oktober 1936. Innan dess fanns partihandel med kött på elva platser runtom i Stockholm, med Centralsaluhallen i Klarakvarteren som den viktigaste. Denna ombyggnad av marknadshallen var det första steget mot en större mångfald av verksamheter på området. En ny stadsplan för områdets södra del, som från början varit reserverad för utökning, fastställdes i oktober 1944. Huvudvägarna Hallvägen och Slakthusgatan förlängdes söderut och kvartersnamn som Hjälpslaktaren, Styckmästaren, Charkuteristen och Kylhuset skapades. På 1950- och 1960-talet expanderade bebyggelsen söderut med nya etableringar som inte enbart handlade om slakt utan också om köttförädling, exempelvis Gudruns charkuteriindustri, Slakteri AB i Stockholm (SABIS) och Carl Larsson Slakteri AB. Även andra livsmedelsverksamheter etablerade sig, som Möller & CO AB:s kafferosteri och Schumachers storbageri. Helsingborgs Fryshus AB uppförde ett nytt fryshus som senare utvidgades i flera etapper. Fasadmaterialet ändrades från gråvit kalksandsten till huvudsakligen gult och rött tegel för fasadgestaltningen under denna period.

Arkitektoniskt värdefulla byggnader och inventering

Ett särskilt arkitektoniskt inslag i områdets utveckling är byggnaden i kvarteret Charkuteristen 5, ritad av Ralph Erskine tillsammans med arkitekt Yngve Fredriksén för Möller & Co och uppförd 1955. Husets olika funktioner är tydligt avläsbara i dess fasader, med en lägre lagerbyggnad av slutet tegel och en glasad kontorsbyggnad ovanpå. Glasfasaden med bröstningar av färgat fasadglas var en av de första byggnaderna i Stockholm med denna teknik, och fönstren är inte öppningsbara utan måste tvättas utifrån med en hissbar fasadkorg. Vid en inventering genomförd av Stockholms stadsmuseum mellan 2004 och 2007 fick detta komplex den enda blåmärkningen bland områdets nyare byggnader, vilket innebär det starkaste skyddet enligt museets klassificering och att dess kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i Kulturmiljölagen. Under samma inventeringsperiod granskades samtliga byggnader i området uppförda före 1990. Utöver den blåmärkta byggnaden gavs tolv anläggningar totalt en blåmärkning och fyra anläggningar fick en grön märkning, det näst högsta värdet som betyder att fastigheten är särskilt värdefull i någon mening.

Vision Söderstaden – omvandling till framtidens stadsdel

Slakthusområdet ingår tillsammans med Globenområdet, Gullmarsplan och södra Skanstull i ett omfattande stadsutvecklingsprojekt kallat Vision Söderstaden 2030. Stockholms stads vision är att skapa en tätare och mer funktionell stadsmiljö som länkar samman med omkringliggande stadsdelar. Gällande Slakthusområdet specifikt planeras utvecklingen av en ny stadsdel med plats för företag, affärer, restauranger och cirka 3 000 lägenheter. En central del av planen är att bevara områdets tradition genom att integrera de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna, som identifierats i museiets inventering, i den nya bebyggelsen. Den första byggnaden i området revs under våren 2019, vilket markerade början på den fysiska omvandlingen. Rivningen av de flesta byggnader som inte ska bevaras var planerad för perioden 2020 till 2023, med första byggstart av bostäder planerad till 2023 och första inflyttning förväntad 2025 eller 2026. En ny tunnelbana i området planeras för trafikstart 2032, och hela projektet beräknas vara klart runt 2035. Tidplanen för projektet har uppdaterats, där tidigare steg inkluderade utredningar 2011, programarbete och arkitektuppdrag 2012, samt samråd och politisk behandling 2013 och programsamråd 2016.

Områdets betydelse och framtid

Slakthusområdet har haft en lång och betydelsefull historia som Stockholms primära centrum för slakt och livsmedelshantering sedan 1912. Dess utformning med specialbyggda järnvägs- och spårvägsförbindelser understryker dess tidiga betydelse för stadens försörjning. Övergången till ett mer diversifierat livsmedelsområde under 1900-talet med förädling, bagerier och kafferosterier visar på områdets anpassningsförmåga. Den nu pågående omvandlingen till en del av Söderstaden representerar det mest omfattande steget i dess utveckling, från ett specialiserat industriområde till en blandad stadsdel. Projektet är ett exempel på hur historiskt industriellt arv kan bevaras samtidigt som nya stadsfunktioner tillkommer. De bevarade byggnaderna, från jugendstilen i de ursprungliga slakthusbyggnaderna till Ralph Erskines modernistiska bidrag, kommer att utgöra en visuell och historisk länk mellan dåtid och framtid i den nya stadsdelen.

Vanliga frågor om Slakthusområdet

Var ligger Slakthusområdet och vilka områden ingår i Söderstaden?

Slakthusområdet ligger i stadsdelen Johanneshov, som är en del av Söderort inom Stockholms kommun. Det är beläget i södra Stockholm. Området ingår inte isolerat utan är en del av ett större stadsutvecklingsprojekt kallat Vision Söderstaden 2030. Detta projekt omfattar, förutom Slakthusområdet, även Globenområdet, Gullmarsplan och södra Skanstull. Syftet med Söderstaden är att skapa en tätare, mer funktionell stadsmiljö som länkar samman med omkringliggande stadsdelar. Planeringen för Slakthusområdet specifikt innebär utveckling av en stadsdel med plats för företag, affärer, restauranger och cirka 3 000 lägenheter.

Vad är Slakthusområdet känt för historiskt?

Slakthusområdet är historiskt känt som platsen för Stockholms första offentliga slakthus, invigt i januari 1912. Det byggdes för att reglera slakten i staden efter att införandet av näringsfrihet lett till hygieniska problem. Området utvecklades till ett stort centrum för slakt, köttpartihandel och livsmedelsförädling, med över 200 slakterirörelser på sin höjdpunkt. Många av de ursprungliga byggnaderna är arkitektoniskt värdefulla och uppförda i jugendstil. En viktig historisk händelse var ombyggnaden av marknadshallen till partikötthall 1936, vilket konsoliderade partihandeln. Under 1900-talet etablerades även andra livsmedelsverksamheter som charkuteri, bagerier och kafferosterier på området.

Vad händer med Slakthusområdet idag?

Idag är Slakthusområdet under omvandling som en del av stadsutvecklingsprojektet Vision Söderstaden 2030. Planen är att skapa en ny, tätare stadsdel med bostäder, företag, affärer och restauranger. Rivningar av äldre byggnader som inte är kulturhistoriskt skyddade har påbörjats, med den första rivningen under våren 2019. Samtidigt ska de värdefulla historiska byggnaderna bevaras och integreras i den nya stadsmiljön. Projektet beräknas vara fullbordat runt 2035. En preliminär tidplan visar att rivningar av icke-bevaringsvärda byggnader var planerade mellan 2020 och 2023, med första byggstart av bostäder 2023 och första inflyttning förväntad 2025 eller 2026. En ny tunnelbana i området planeras för trafikstart 2032.

Finns det några historiska byggnader kvar på Slakthusområdet och hur skyddas de?

Ja, ett stort antal historiska byggnader finns kvar och är skyddade. En inventering av Stockholms stadsmuseum mellan 2004 och 2007 resulterade i att tolv anläggningar fick en blåmärkning, det starkaste skyddet, vilket innebär att deras kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i Kulturmiljölagen. Ytterligare fyra anläggningar fick en grön märkning, det näst högsta värdet, som betyder att fastigheten är särskilt värdefull i någon mening. Dessa byggnader inkluderar den ursprungliga slakthusbebyggelsen från 1910-talet och senare värdefulla tillägg som Ralph Erskines byggnad från 1955. Enligt planerna för Söderstaden ska dessa kulturhistoriska byggnader bevaras och integreras i den nya bebyggelsen, vilket säkerställer att områdets tradition lever kvar.

Vad var Slakthusområdets storlek och verksamhet innan omvandlingen?

Innan omvandlingen, år 2010, upptog Slakthusområdet en yta på cirka 300 000 kvadratmeter. Där fanns över 200 företag som tillsammans erbjöd drygt 3 500 arbetsplatser. Cirka 125 av dessa företag var verksamma inom livsmedelsbranschen i olika former, vilket visar på områdets långa tradition som livsmedelscentrum. Verksamheten sträckte sig långt bortom den ursprungliga slakten till inkludera köttförädling, charkuteri, bagerier, kafferosterier och fryshus. Områdets södra del hade byggts ut under 1950- och 1960-talen med dessa nya etableringar, medan norra delen innehöll de ursprungliga slakthusbyggnaderna från 1912. Området var alltså ett komplett industri- och logistikcentrum för livsmedel innan omvandlingsarbetena började.

När beräknas omvandlingen av Slakthusområdet vara färdig och vilka är viktiga milstolpar?

Den fullständiga omvandlingen av Slakthusområdet till en ny stadsdel inom ramen för Vision Söderstaden beräknas vara färdig runt år 2035. En preliminär tidplan, uppdaterad i april 2021, indikerar flera viktiga milstolpar i processen. Utredningar av olika planeringsförutsättningar inleddes redan 2011, följt av programarbete och arkitektuppdrag 2012. Samråd med allmänheten och politisk behandling av programmet skedde 2013, med ett programsamråd 2016. Den fysiska omvandlingen inleddes med rivning av den första byggnaden under våren 2019. Rivningen av de flesta byggnader som inte ska bevaras var planerad för perioden 2020 till 2023. Första byggstart av bostäder är planerad till 2023, med första inflyttning i Slakthusområdet förväntad 2025 eller 2026. Trafikstart för en ny tunnelbana i området är planerad till 2032, innan hela projektet beräknas vara klart 2035.

Källor: Wikipedia (sv). Senast uppdaterad 2026-10-17.