Öresundsförbindelsen

Historiskt bakgrund och beslut

Idéer om en fast förbindelse över Öresund har funnits sedan 1800-talet. År 1954 tillsattes den första Öresundsdelegationen för att utreda möjligheterna. Denna delegation föreslog 1962 en 53 meter hög bro av armerad betong med en beräknad kostnad på 600 miljoner kronor, som skulle finansieras av en broavgift. Den svenska regeringen lade fram en proposition om broförbindelse år 1991. Under planeringen övervägdes två huvudalternativ: en förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör, eller mellan Malmö och Köpenhamn. Förslaget mellan de större centralorterna Malmö och Köpenhamn bedömdes som det mest fördelaktiga. Mot alternativet Helsingborg-Helsingör talade svårigheter med genomfartstrafik på den danska sidan och att en tunnel där skulle bli mycket lång och komplicerad på grund av sundets djup och geologiska förhållanden. Ett förslag om en tunnel mellan Helsingborg och Helsingör finns dock fortfarande med i den långsiktiga infrastrukturplaneringen.

Bygget av Öresundsförbindelsen påbörjades den 18 oktober 1995. Den totala kostnaden för själva förbindelsen uppgick till drygt 20 miljarder svenska kronor. Till detta kom ytterligare kostnader för landanslutningar. Europeiska unionen bidrog med 1,4 miljarder kronor till bron och de landanslutningar som byggdes fram till år 2000. Resten av finansieringen skedde genom lån som brobolaget tog med statsgaranti, och dessa lån ska betalas tillbaka med intäkterna från broavgifterna. Man beräknar att bron ska vara helt betald år 2030. Under byggtiden fanns det, främst i Danmark men även i Sverige, ett intresse för att lägga till en cykelbana, men brobolagets svenska avdelning avslog detta förslag.

Debatt och invigning

Öresundsförbindelsen var ett återkommande och omdebatterat ämne i svensk politik under decennier. Många debattörer motsatte sig byggandet av miljöskäl, med argument om att bron skulle leda till en snabb ökning av vägtransporterna. För Centerpartiet var motståndet mot bron länge en central fråga, och partiledaren Olof Johansson avgick till och med ur Carl Bildts regering i protest mot beslutet. Sedan förbindelsen byggts har denna typ av kritik i stort sett tystnat. Förbindelsen invigdes officiellt den 1 juli 2000 av Sveriges kung Carl XVI Gustaf och Danmarks drottning Margrethe II. I samband med invigningen arrangerades en löptävling kallad Broloppet, och tidigare samma sommar hade allmänheten fått möjlighet att vandra över bron.

Konstruktion och delar

Öresundsförbindelsen är inte enbart en bro utan en kombination av tre huvuddelar: en bro, en konstgjord ö och en tunnel. Hela sträckan är 15,9 kilometer lång. Brodelen, som kallas Öresundsbron, är 7,8 kilometer lång och förbinder det svenska fastlandet med den konstgjorda ön Pepparholm. Bron består av två plan, där motorvägen ligger på det övre planet och järnvägen på det undre. Den har en 1 092 meter lång snedkabelbro med pyloner som är 203,5 meter höga. Segelfri höjd under högbron är 57 meter. Till skillnad från många andra kända broar finns det ingen möjlighet för cyklister eller fotgängare att använda Öresundsbron.

Den konstgjorda ön Pepparholm är cirka 4 kilometer lång och fungerar som övergångsplats mellan bron och tunneln. Ön byggdes av material som muddrades upp från Öresunds botten och från andra platser, och den kantas av stora stenar. På Pepparholm svänger järnvägen ut från motorvägen för att sedan gå parallellt med den ner i tunneln. Ön är ett naturreservat där besök från allmänheten normalt inte är tillåtna, och flera sällsynta arter har etablerat sig där. Från Pepparholm fortsätter förbindelsen under vattnet genom den 4,1 kilometer långa Drogdentunneln till det danska fastlandet på Amager. Huvudanledningen till att man valde en tunnel på den danska sidan är att en högbro skulle ha utgjort en risk för flygtrafiken till och från Kastrups flygplats.

Järnvägen Öresundsbanan

Järnvägen över förbindelsen kallas Öresundsbanan och är dubbelspårig med normalspår. Banan trafikeras huvudsakligen av Öresundståg, men även av godståg och fjärrtåg. Eftersom Sverige och Danmark har olika elsystem för järnväg måste tågen som kör över bron vara anpassade för båda. Gränsen mellan det svenska systemet på 15 kV och det danska på 25 kV finns nära brohuvudet på den svenska sidan. Hela Öresundsbanan tillämpar högertrafik, i enlighet med dansk standard, till skillnad från övrig svensk järnväg. Växling mellan vänster- och högertrafik sker vid en spårportal söder om Burlövs station. Brons lutning på 1,56 procent är relativt brant för godståg, vilket kräver speciellt kraftfulla lok för de tyngsta tågen.

Landanslutningar och utveckling

För att ansluta förbindelsen till det befintliga nätverket krävdes omfattande arbeten på båda sidor sundet. På den svenska sidan ansluter motorvägen till Yttre Ringvägen i Malmö. Järnvägen ansluter till Citytunneln och Kontinentalbanan. Citytunneln i Malmö, som gör att tågen kan åka direkt under staden till centralstationen, färdigställdes först i slutet av 2010, mer än tio år efter bron invigdes. Innan dess var tågen tvungna att ta en omväg och vända i Malmö. På den danska sidan ansluter motorvägen till Öresundsmotorvägen i Köpenhamn, och järnvägen ansluter till Köpenhamns huvudbangård. Strax väster om Drogdentunnelns mynning ligger en järnvägsstation vid Kastrups flygplats.

Trafik och betydelse

Trafiken över Öresundsförbindelsen består av både väg- och tågtrafik. Trafikmängden ökade kraftigt under de första åren efter invigningen och jämfört med tiden innan bron byggdes har den totala trafikmängden femfaldigats. År 2014 passerade i genomsnitt cirka 20 000 fordon och 33 000 tågpassagerare förbindelsen per dygn. Trafiken mättades runt 2008 och har sedan legat relativt stabil, med en mindre tillfällig minskning runt 2010 på grund av det ekonomiska läget. Vägtrafiken domineras av personbilar, som utgör cirka 90 procent av de ungefär sju miljoner fordon som passerar årligen. Trafiken är som högst under sommarmånaderna. Förbindelsen har inte bara förkortat restiderna avsevärt utan också stärkt integrationen och samarbetet i hela Öresundsregionen mellan Sverige och Danmark.

Vanliga frågor om Öresundsförbindelsen

Var går Öresundsförbindelsen och vad består den av?

Öresundsförbindelsen förbinder Sverige och Danmark över Öresund. Den sträcker sig från Lernacken, söder om Malmö i Sverige, till Amager vid Kastrups flygplats utanför Köpenhamn i Danmark. Sträckan är totalt 15,9 kilometer lång och passerar den konstgjorda ön Pepparholm mitt i sundet. Förbindelsen består av tre huvuddelar: en 7,8 kilometer lång bro, den cirka 4 kilometer långa konstgjorda ön Pepparholm och en 4,1 kilometer lång tunnel kallad Drogdentunneln. Kombinationen av bro och tunnel valdes specifikt för att inte störa flygtrafiken till och från Kastrups flygplats på den danska sidan.

När öppnade Öresundsförbindelsen och hur finansierades den?

Öresundsförbindelsen invigdes och öppnade för trafik den 1 juli 2000. Invigningen skedde av Sveriges kung Carl XVI Gustaf och Danmarks drottning Margrethe II. Byggarbetena hade påbörjats den 18 oktober 1995. Den totala kostnaden för själva förbindelsen uppgick till drygt 20 miljarder svenska kronor. Europeiska unionen bidrog med 1,4 miljarder kronor till bron och de landanslutningar som byggdes fram till år 2000. Resten av finansieringen skedde genom lån som brobolaget tog med statsgaranti, och dessa lån ska betalas tillbaka med intäkterna från broavgifterna, med en beräkning att bron ska vara helt betald år 2030.

Kan man gå eller cykla över Öresundsbron?

Nej, det finns ingen möjlighet för fotgängare eller cyklister att använda Öresundsbron. Bron är enbart avsedd för motorfordon och tåg. Under planerings- och byggfasen fanns det förslag om att inkludera en cykelbana, men dessa förslag avslogs av brobolagets svenska avdelning. Endast fordon och tåg har tillträde.

Vilken typ av trafik finns på förbindelsen?

Öresundsförbindelsen är en kombinerad väg- och järnvägsförbindelse. På vägplanet, som är en del av europaväg E20, trafikeras den av personbilar, lastbilar och bussar. På järnvägsplanet, som kallas Öresundsbanan, går persontåg (främst Öresundståg), fjärrtåg och godståg. År 2014 passerade i genomsnitt 20 000 fordon och 33 000 tågpassagerare bron per dygn.

Vad är Pepparholm och får man besöka den?

Pepparholm är en konstgjord ö som byggdes som en övergång mellan bron och tunneln. Den är cirka 4 kilometer lång och byggdes av muddrat material från Öresund. Ön har utvecklats till ett naturreservat där flera sällsynta arter har etablerat sig. Besök från allmänheten är som regel inte tillåtna på ön utanför själva motorvägen, då man låtit naturen utvecklas fritt utan mänskliga ingrepp.

Hur fungerar järnvägen över bron med olika system i Sverige och Danmark?

Järnvägen över förbindelsen, Öresundsbanan, måste hantera olika tekniska system i de två länderna. Sverige använder ett elsystem på 15 kV 16⅔ Hz medan Danmark använder 25 kV 50 Hz. Gränsen mellan dessa två elsystem finns nära brohuvudet på den svenska sidan vid Lernacken. Dessutom tillämpas högertrafik på hela Öresundsbanan, i enlighet med dansk praxis, till skillnad från övrig svensk järnväg. Växling mellan vänster- och högertrafik sker vid en spårportal strax söder om Burlövs station. Tågen som trafikerar sträckan måste därför vara anpassade för att hantera båda elsystemen och trafikreglerna.

Källor: Wikipedia (sv). Senast uppdaterad 2026-10-17.