Maldiverna

Geografi och klimat

Maldiverna är en ögrupp som sträcker sig över cirka 820 kilometer i nord-sydlig riktning och 130 kilometer i öst-västlig riktning. Närmaste fastland är sydligaste Indien. Öarna är topparna på en vulkanisk djuphavsrygg, Maldiverryggen, och består av korallrev som bildat atoller. De flesta öarna når inte mer än knappt två meter över havsytan, med en maximal naturlig höjd på 2,3 meter, vilket gör Maldiverna till världens plattaste land. Den låga höjden gör landet sårbart för stigande havsnivåer, som under det senaste århundradet beräknats ha stigit med 20 centimeter. En tsunami i Indiska oceanen år 2004 täckte stora delar av Maldiverna med havsvatten och gjorde många hemlösa, vilket ledde till att kartor över öarna behövde ritas om på grund av förändringarna.

Maldiverna har ett jämnt monsunklimat med två distinkta årstider. Nordostmonsunen varar från november till mars och ger soligt och torrt väder. Sydvästmonsunen pågår från maj till september och gör vädret regnigt. Månaderna april och oktober utgör en gradvis övergångsperiod mellan de två monsuntyperna. Det varma klimatet kombinerat med de finkorniga sandstränderna är en huvudanledning till områdets turistattraktion.

Natur och djurliv

Maldivernas växtliv påminner om det som finns på Sri Lanka och den sydindiska kusten, även om landskapet har påverkats kraftigt av människan. Bland de träd som växer finns kokospalm, vildmandel, tamarind och den gulblommande Hibiscus tiliaceus. På vissa platser domineras vegetationen av täta snår med bland annat skruvpalmer, och i skyddade laguner förekommer mangroveväxter av släktet Bruguiera. Djurlivet på land är relativt begränsat på grund av öarnas isolerade läge. De enda inhemska däggdjuren är fladdermöss, inklusive flyghundar. Fågellivet är också artfattigt med ett fåtal landfåglar och ett begränsat antal häckande havsfåglar som tropiklira, vitstjärtad tropikfågel och mindre fregattfågel. Bland kräldjuren finns olika geckoödlor och flera arter av havssköldpaddor som lägger ägg på obebodda stränder. Korallreven som omger öarna är hem för ett rikt och varierat marint liv.

Historia

Maldiverna började koloniseras omkring 400 f.Kr. De första invånarna var sannolikt dravider från södra Indien, och några hundra år senare övertogs öarna troligen av folk från Sri Lanka. År 1153 konverterade befolkningen från buddhism till islam på order av den dåvarande kungen, en händelse som maldivierna ser som en grundläggande del av landets historia. Under de följande 800 åren var öriket ett sultanat. Maldiverna har historiskt varit en viktig källa för kaurisnäckor, som användes som valuta i Asien och delar av Östafrika, vilket gjorde ögruppen till en betydande ekonomisk aktör. Landets strategiska läge på de stora havsvägarna i Indiska oceanen har också gett det betydelse. Maldiverna kom under portugisiskt, nederländskt och brittiskt inflytande efter 1500-talet, men fick i stor utsträckning styra sig självt under en lång rad sultaner och sultanor. År 1887 blev Maldiverna ett brittiskt protektorat, en status som varade fram till 1965 då landet blev självständigt. Sultanatet avskaffades 1968. Storbritannien behöll en flygbas på ön Gan till 1976, och efter deras avtåg spekulerades det i basens framtid, men Maldiverna vägrade ett sovjetiskt erbjudande om att använda den.

Under det tidiga 1990-talet var den största utmaningen för landet snabb ekonomisk utveckling och modernisering, med tanke på begränsade resurser som främst bestod av fiske, jordbruk och turism. En återkommande oro har varit den stigande havsnivån till följd av global uppvärmning, vilket skulle vara katastrofalt för de lågt belägna öarna. Maldiverna har genomgått en politisk utveckling mot demokrati. Presidentvalet 2008 var det första som kan kallas demokratiskt, där Mohamed Nashid besegrade den långvarige presidenten Maumun Abdul Gayom och avslutade hans 30-åriga styre. Valet 2018 såg oppositionskandidaten Ibrahim Mohamed Solih besegra den sittande presidenten Abdulla Yameen.

Styre och politik

Maldiverna är en republik där presidenten är regeringschef och utser sitt kabinett. Parlamentet, kallat majlis, är ett enkammarparlament med 50 ledamöter som väljs för fem år. Två manliga ledamöter från varje atoll väljs direkt i val med allmän rösträtt, och åtta ledamöter utses av presidenten. Presidenten väljs i ett val av parlamentet och måste sedan godkännas i en nationell folkomröstning för en mandatperiod på fem år. Landet är indelat i 26 naturliga atoller, som är grupperade i 20 administrativa atoller (distrikt) och en stad. Det minsta distriktet, Gnaviyani, utgörs av en enda ö, som är Maldivernas största ö. Huvudstaden Malé utgör en egen administrativ enhet. Varje administrativ atoll styrs av en atollhövding som utses av presidenten, och varje enskild ö styrs av en öhövding som är underställd atollhövdingen.

Maumun Abdul Gayum var landets enväldige president från 1978 till 2008. En konstitutionsändring 1998 gjorde det möjligt för fler än en kandidat att ställa upp i presidentval, men Gayum lyckades hålla kvar makten. År 2005 tilläts politiska partier och 2008 infördes en demokratisk författning. I presidentvalet samma år besegrades Gayum av Mohamed Nashid. Nashids styre präglades av politiska motsättningar och regeringskriser, delvis för att parlamentet fortfarande dominerades av Gayums parti. I januari 2012 ledde Nashids order om gripande av en korruptionsanklagad domare till sammandrabbningar i huvudstaden mellan demonstranter och mellan polis och militär. Den 7 februari 2012 tvingades Nashid avgå under vapenhot, vilket utlöste nya demonstrationer och våldsamma konfrontationer. Maldivernas försvarsmakt, Maldives National Defence Force, är en yrkesarmé med cirka 3 500 soldater bestående av fem tjänstegrenar.

Ekonomi och näringsliv

Sedan 1970-talet har Maldiverna utvecklats till ett attraktivt turistmål tack vare sina vita sandstränder och blå laguner. Turismen är landets viktigaste näring och stod år 2003 för omkring 60 procent av valutaintäkterna och 90 procent av skatteintäkterna. Öarna besöks årligen av mer än en halv miljon turister, främst européer, och hotell finns på 90 av öarna. Tsunamin 2004 orsakade ett tillfälligt stort fall i besöksstatistiken. För att få fart på ekonomin efter tsunamin tilläts budgetturister på vissa öar, som Maafushi, där antalet budgetboenden växte kraftigt. Fiske, främst av tonfisk, koraller och musslor, är den näst största inkomstkällan. Jordbruket har trots bristen på odlingsbar mark en viktig roll, med grödor som kokosnötter, bananer, majs, mango, sötpotatis och kryddor. Den industriella produktionen stod för cirka 15 procent av BNP och bestod av kläder, varvsverksamhet, byggindustri, förädling av kokosnötter och konsthantverk. Maldiverna har en stor import av baslivsmedel, med Singapore, Förenade Arabemiraten och Italien som största importländer.

Vanliga frågor om Maldiverna

Var ligger Maldiverna?

Maldiverna är en östat i norra Indiska oceanen, i Sydasien. Ögruppen ligger sydväst om Indien och Sri Lanka, ungefär 750 kilometer från den asiatiska kontinentens fastland. Den sträcker sig över ekvatorn från Ihavandhippolhuatollen i norr till Adduatollen i söder. Närmaste fastland är sydligaste Indien.

Vad är Maldiverna känt för?

Maldiverna är främst känt som ett exotiskt turistmål med vackra vita sandstränder, kristallklara blå laguner och ett varmt klimat. Landet är också känt för att vara världens plattaste och lägst belägna land, med en genomsnittlig höjd på bara cirka 1,5 meter över havet. Historiskt har Maldiverna varit en viktig källa för kaurisnäckor som användes som valuta. Islam infördes år 1153 och är statsreligion.

Hur är klimatet på Maldiverna?

Maldiverna har ett jämnt monsunklimat med två årstider. Nordostmonsunen varar från november till mars och ger soligt och torrt väder, vilket gör perioden till den populäraste för turister. Sydvästmonsunen pågår från maj till september och gör vädret regnigt. Månaderna april och oktober är övergångsperioder mellan de två monsuntyperna. Klimatet är varmt året om.

Vilket språk talas och vilken valuta används på Maldiverna?

Det officiella språket är divehi (dhivehi). Landets valuta är maldivisk rufiyaa. Turismen är den absolut viktigaste näringen, och många som arbetar inom turistsektorn talar engelska. Historiskt har fiske varit den dominerande ekonomiska aktiviteten och är fortfarande den näst största sektorn.

Hur gammal är Maldivernas historia?

Maldiverna har en etablerad historia på över 2 500 år. Öarna började koloniseras omkring 400 f.Kr. De första invånarna var sannolikt dravider från södra Indien, och senare kom folk från Sri Lanka. Dokumenterad kontakt med omvärlden började runt 947 e.Kr. när araber började besöka öarna. Islam infördes år 1153, och landet var ett sultanat i 800 år. Maldiverna blev ett brittiskt protektorat 1887 och blev självständigt 1965.

Vilka utmaningar står Maldiverna inför?

Maldivernas största utmaning är den stigande havsnivån till följd av den globala uppvärmningen. Eftersom öarna i genomsnitt bara ligger 1,5 meter över havet och det högsta naturliga punkten är 2,4 meter, riskerar stora delar av landet att översvämmas. Tsunamin 2004 visade ögruppens sårbarhet. Landet har också historiskt kämpat med behovet av ekonomisk utveckling och modernisering med begränsade resurser. Politiskt har landet genomgått perioder av instabilitet på vägen mot en mer etablerad demokrati.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.