Lappland, Sverige
Lappland är Sveriges största landskap och täcker ungefär en fjärdedel av landets yta. Det ligger i norra Norrlands inland och gränsar till Norge i väster, Finland i nordöst, Norrbotten i öster, Västerbotten i sydost samt Ångermanland och Jämtland i söder. Landskapet bildades formellt 1766 efter att lappmarksgränsen fastställts, men har en lång historia som går tillbaka till medeltiden. Det är känt för sin samiska kultur, stränga klimat, vidsträckta vildmarker och betydelse för svensk gruv- och skogsindustri.
Historia och bildande
Begreppet Lappmark finns belagt i skrift sedan 1340, då kung Magnus Eriksson utfärdade bestämmelser om områdena som låg vid Helsingeland och Ångermanland. Ursprungligen avsåg det de områden som dominerades av nomadiserande samer, till skillnad från den odlade bygden. Under 1500-talet avskaffade Gustav Vasa birkarlarnas handelsmonopol i norr och införde lappfogdar för att ta upp skatt direkt från samerna. Detta ledde till en administrativ indelning i olika lappmarker som Torne, Lule, Pite, Lycksele och Åsele lappmarker, där varje område hade en varierande utsträckning över tid.
Lappland som formellt landskap bildades först 1766, efter att lappmarksgränsen hade fastställts av Sveriges ståndsriksdag. Tidigare fanns dock ett landskapsvapen, som skapades i början av 1600-talet. Efter freden i Fredrikshamn 1809 delades det historiska Lappland, och en östra del hamnade i Finland och bildar det finländska landskapet med samma namn. Under 1600-talet började ett mer omfattande nybygge i Lappmarken, särskilt efter 1673 års lappmarksplakat som införde särskilda förmåner för nybyggare.
Malmfälten i övre Lappland fick sin start 1642 när magnetit hittades i Masugnsbyn. Malmen i Svappavaara hittades i slutet på 1640-talet eller början på 1650-talet. Det första kända malmprovet från Malmberget dateras till 1660-talet och 1696 nämns namnen Kiirunavaara och Luossavaara för första gången. Dessa fynd blev en viktig drivkraft för bosättning och ekonomisk utveckling i regionen.
Administrativ indelning genom tiderna
Lappland är administrativt delat mellan Västerbottens län och Norrbottens län, med en liten del i sydväst som ingår i Jämtlands län. Inom dessa län finns ett antal kommuner som har sina säten i landskapet. Dessa är Arjeplog, Arvidsjaur, Dorotea, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Åsele. Traditionellt har indelningen i socknar varit viktig, med socknar som etablerades under 1600-, 1700- och 1800-talen, till exempel Lycksele socken från 1606, Åsele socken från 1648 och Kiruna stad som inrättades 1948.
Rättsskipningen i Lappland har haft en särskild historia. Området ingick ursprungligen i Norrlands lagsaga från 1611. Under merparten av 1600-talet fanns inga häradsrätter i Lappland utan endast lagmansting, och rättsskipningen sköttes av underlagmän som Jakob Andersson Grubb och hans söner. En domstolsreform 1680 införde principen att domaren måste vara bosatt i häradet, men i Lappland förblev underlagmannen kvar och fick 1682 tillstånd att fortsätta döma vid lappmarkstingen under titeln häradshövding.
Från 1720 infördes häradsrätterna i Lappland genom att den norra delen lades till Västerbottens norra kontrakts domsaga, även kallad Norra lappmarkens domsaga, och den södra delen till Västerbottens södra kontrakts domsaga. Dessa domare reste runt mellan tingsställena. År 1741 skulle tingen i den norra domsagan, som omfattade Torne och Kemi lappmarker, inledas på platser som Jukkasjärvi, Enontekis, Kautokeino och Utsjoki. Indelningen i fögderier för skatteuppbörd har också varierat över tid, med namn som Södra Lappmarks fögderi (1728–1810) och Norra Lappmarks fögderi (1728–1810).
Befolkning, kultur och språk
Lappland hade vid slutet av 2017 en befolkning på 91 333 invånare. De största tätorterna är Kiruna med 23 178 invånare, Gällivare med 18 123 invånare och Lycksele med 12 177 invånare. Andra betydande orter är Jokkmokk (5 072), Arvidsjaur (6 471), Vilhelmina (6 829), Storuman (5 943), Malå (3 109), Åsele (2 814), Dorotea (2 740), Sorsele (2 516) och Arjeplog (2 887). Historiskt har området bebotts av samer, och från medeltiden och framåt kom även svenska, finska och norska nybyggare, särskilt längs kusterna och stora floder.
Detta har lett till en kulturell mångfald där samiska och finska minoriteter fortsätter att bevara sina identiteter. Sedan 1990-talet finns en tendens att undvika namnet Lappland till förmån för Sápmi, det traditionella samiska namnet på området, på grund av att ordet 'lapp' kan uppfattas som nedsättande. Samer med svenskt medborgarskap har rätt att ställa upp och rösta i val till Sametinget. Nordsamiska har officiell minoritetsstatus i kommunerna Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Arjeplog. Religiöst har laestadiansk lutheranism varit särskilt betydelsefull i regionen sedan 1800-talet. Under 1600- och 1700-talen genomfördes omfattande omvändelsearbete från samernas ursprungliga shamanism till luthersk kristendom, vilket ledde till att lappmarkens invånare generellt lämnade sin shamanism. Många författare, målare och konstnärer har inspirerats av Lappland, bland annat Ernst Didring.
Geografi, natur och klimat
Lappland är känt för sina vidsträckta och vilda naturområden. Landskapet innehåller Vindelfjällens naturreservat, ett av Sveriges största, och delar av Lappland ingår i Laponianområdet, ett UNESCO-världsarv. Det finns flera äldre nationalparker, som Sareks nationalpark som inrättades 1909. Andra nationalparker i området är Abisko, Björnlandet, Muddus, Padjelanta, Stora Sjöfallet och Vadvetjåkka. Med en area på 109 702 kvadratkilometer är Lappland större än många europeiska länder, som till exempel Österrike och Portugal, och dess landyta är större än Benelux-länderna tillsammans.
Klimatet i Lappland är subarktiskt i de lägre delarna, medan en polarvariant kan påträffas i högre liggande områden som Tarfala, där den genomsnittliga högsta temperaturen för den varmaste månaden, juli, är under 10 grader Celsius. De södra delarna av landskapet är betydligt mildare än de norra på grund av stora geografiska skillnader. Eftersom Lappland helt består av inlandsområden är den maritima moderationen mindre betydande än i länens kusttrakter och i grannlandet Norge, vilket resulterar i stränga vintrar. Södra områden på lägre höjd som Lycksele har också relativt varma somrar. På grund av sin läge norr om polcirkeln upplever de norra delarna av landskapet midnattssol och en måttlig polarnatt med viss skymning under motsatta sidor av året. Denna kombination av hög latitud och inlandskaraktär skapar stora säsongsmässiga skillnader i klimatet.
Ekonomi och näringsliv
Lapplands ekonomi har länge varit baserad på utnyttjandet av naturresurser. Under industrialiseringen av Sverige på sent 1800-tal spelade resurser som vattenkraft, timmer och mineraler från Lappland och omgivande provinser en nyckelroll. Gruvdrift, skogsbruk och vattenkraft är fortfarande ryggraden i den lokala ekonomin, tillsammans med offentliga tjänster. Arbetslösheten har dock varit relativt hög under flera decennier, vilket har lett till att många unga lämnar regionen för större städer vid kusten eller i södra Sverige.
Gruvindustrin har djupa historiska rötter med början på 1600-talet. Utöver malmfyndigheterna har skogsbruket varit en viktig näring, särskilt efter att nybyggarprivilegier införts. Hydroelektrisk kraftutvinning har också varit betydelsefull för den regionala ekonomin. Trots dessa näringar har området kämpat med avfolkning och utmaningar kopplade till sin avlägsna läge och hårda klimat.
Heraldik och symboler
Lapplands vapen visar en vildman i rött som står med en klubba över axeln och är iklädd björklöv runt huvudet och midjan. Motivet dök först upp vid kröningen av Karl IX 1607 och vid samma kungs begravning 1611. Vildmannen är en gammal symbol för det ociviliserade norr och förekom i böcker och träsnitt under 1500-talet. Vildmannens röda hudfärg standardiserades först 1949, innan dess användes olika nyanser, inklusive naturliga hudtoner, särskilt under tidigt 1900-tal.
Under vasatiden hade Lappland formellt status som grevskap, vilket symboliserades av en grevekrona ovanför vapnet. Från 1884 fick alla landskap rätt att använda en hertigkrona i sina vapen efter ett beslut av statsrådet. Det finländska landskapet Lapplands vapen har samma motiv, en vildman, men i andra färger. Blasoneringen, den formella beskrivningen av vapnet, lyder: 'Argent, a Wildman statant Gules wrapped with birch leaves Vert on the head and around the waist holding a Club Or in dexter over the shoulder.'
Idrott och samhällsliv
Fotbollen i Lappland administreras av två olika förbund, Norrbottens Fotbollförbund och Västerbottens Fotbollförbund, vilket speglar landskapets administrativa uppdelning i två län. De traditionella provinserna i Sverige har ingen administrativ eller politisk betydelse utan är kulturella och historiska enheter. Administrativt utgör Lappland den västra delen av de två länen Norrbotten i norr och Västerbotten i söder. I kontrast till de flesta andra områden i Sverige identifierar sig invånarna i dessa län mer med hela länet, inklusive de delar som ligger i Lappland, när de säger 'Norrbotten' eller 'Västerbotten'. Denna identifikation med länen framför landskapet är en särskiljande faktor för regionen.
Vanliga frågor om Lappland, Sverige
Var ligger Lappland?
Lappland är ett landskap i norra Sverige, i Norrlands inland. Det gränsar till Norge i väster, Finland i nordöst, och de svenska landskapen Norrbotten i öster, Västerbotten i sydost, Ångermanland och Jämtland i söder. Nästan en fjärdedel av Sveriges yta ligger inom Lappland, vilket gör det till landets största landskap. Administrativt är det huvudsakligen delat mellan Västerbottens län och Norrbottens län, med en liten del i sydväst som tillhör Jämtlands län.
Vad är klimatet i Lappland?
Lappland har ett subarktiskt klimat i sina lägre områden, medan en polarklimatvariant finns på högre höjder som i Tarfala, där den varmaste månaden i genomsnitt är under 10 grader Celsius. De södra delarna är betydligt mildare än de norra på grund av stora geografiska skillnader. Eftersom Lappland är ett inlandsområde är vintrarna stränga och kalla, med mindre maritim påverkan än i kusttrakterna och grannlandet Norge. De norra delarna upplever midnattssol på sommaren och en måttlig polarnatt med viss skymning på vintern på grund av sin läge norr om polcirkeln.
Vilka är de största städerna i Lappland?
De största tätorterna i Lappland är Kiruna med 23 178 invånare, Gällivare med 18 123 invånare och Lycksele med 12 177 invånare. Andra betydande orter i Norrbottens län är Jokkmokk med 5 072 invånare, Arvidsjaur med 6 471 invånare och Arjeplog med 2 887 invånare. I Västerbottens län är andra större orter Vilhelmina (6 829), Storuman (5 943), Malå (3 109), Åsele (2 814), Dorotea (2 740) och Sorsele (2 516). Befolkningen i hela landskapet uppgick till 91 333 invånare i slutet av 2017.
Vad kan man se och göra i Lappland?
Lappland är känt för sina stora och vilda naturområden. Här finns flera nationalparker, som Sareks nationalpark som inrättades 1909, Abisko, Padjelanta, Stora Sjöfallet, Björnlandet, Muddus och Vadvetjåkka. Delar av Lappland ingår i Laponianområdet, ett UNESCO-världsarv, och landskapet innehåller också Vindelfjällens naturreservat, ett av Sveriges största. Området erbjuder möjligheter till vandring, fjällvandring och naturupplevelser. Historiskt är området starkt förknippat med samisk kultur och gruvindustrins historia, med platser som Kiruna och Gällivare.
Vad är skillnaden mellan svenska och finska Lappland?
Det historiska landskapet Lappland delades 1809 efter freden i Fredrikshamn, då den östra delen av Sverige annekterades av Ryssland och blev en del av Storfurstendömet Finland. Den västra delen förblev svenskt och är det nuvarande svenska landskapet Lappland. Den östra delen bildar det finländska landskapet Lappi (Lappland). Båda landskapen har ett vapen med samma motiv, en vildman, men i olika färger. Det finländska Lappland bestod ursprungligen av den del av det historiska Lappland som hamnade i Finland efter 1809.
Vad betyder namnet Lappland och är det kontroversiellt?
Namnet Lappland härstammar från begreppet 'Lappmark', som ursprungligen avsåg de områden som dominerades av nomadiserande samer, till skillnad från den odlade bygden. På grund av att ordet 'lapp' av många samer uppfattas som nedsättande och förknippat med historisk diskriminering, finns en tendens sedan 1990-talet att undvika namnet Lappland till förmån för det samiska namnet Sápmi när man refererar till det traditionella samiska kulturområdet. I officiella sammanhang i Sverige används dock fortfarande namnet Lappland som ett historiskt landskap. Det finns också ett finländskt landskap som heter Lappi, vilket är det finska namnet för Lappland.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.
