Katarina kyrka

Historik och tidig arkitektur

Platsen för dagens Katarina kyrka hade tidigare ett kapell som stod färdigt 1590 och kallades Sturekapellet. På en dansk karta från 1640-talet benämns det Sydermalmskapellet. Detta kapell revs på 1650-talet och materialet återanvändes i den nya kyrkobyggnaden. Den nya kyrkan och församlingen fick sitt namn efter den regerande kungen Karl X Gustavs mor, Katarina Karlsdotter Vasa. Bygget av Katarina kyrka påbörjades 1656 efter arkitekten Jean de la Vallées ritningar. Han valde en grekisk korsplan med ett centralt placerat torn, vilket gjorde kyrkan till Sveriges första centralkyrka. En första gudstjänst hölls redan 1656 under ett provisoriskt tak. Under 1670-talet ägde den berömda häxprocessen i Katarina rum i Katarina församling. En kopia av kyrkan byggdes 1709 i Jelenia Góra i Polen, en kyrka som har bevarat den arkitektoniska tornformen som Katarina kyrka hade före branden 1723.

Branden 1723 och återuppbyggnad

Den 1 maj 1723 förstördes kyrkan i en omfattande brand som även drabbade mycket av omgivande bebyggelse. Uppgiften att återuppbygga kyrkan gavs till arkitekten Göran Josuae Adelcrantz. Den återuppbyggda kyrkan invigdes den 18 oktober 1724 och fick nu ett större och åttkantigt torn. Fasaden, som tidigare varit rödmålad med vita inslag, fick 1784 sin nuvarande gula färg med gråa pilastrar. Åren 1891 till 1892 genomfördes en omfattande inredningsändring med nya öppna bänkar ritade av arkitekten Carl Möller. Väggar och valv dekormålades även enligt Agi Lindegrens förslag, men dessa målningar togs bort vid en renovering 1952 till 1954.

Branden 1990 och den stora restaureringen

Kyrkan drabbades av sin andra stora brand natten till den 17 maj 1990. Tornet störtade samman och gick igenom takvalvet, och endast korsarmstaken och ytterväggarna stod kvar. Värdefulla föremål som kyrksilver och textilier kunde räddas. En utredning visade att branden orsakats av ett elektriskt fel. Trots försäkringar krävdes ett omfattande insamlingsarbete, och Stiftelsen Rädda Katarina bildades. Ansvarig för restaureringen blev slottsarkitekten Ove Hidemark, och återuppbyggnaden genomfördes med samma teknik och materialtyper som på 1600-talet. Projektet innefattade användning av 52 000 handsmidda spikar, 120 000 stortegel av gammalt format, 5½ ton björknäver, 1 600 rutor med munblåst antikglas och 5 000 kvadratmeter kopparplåt. Virket kom från skogar i Edsbyn och Rättvik. Kyrkan återinvigdes 1995 av biskop Henrik Svenungsson. Den nuvarande altaruppsatsen, med namnet Närvaro genom frånvaro, är en Golgatascen skapad av skulptören Liss Eriksson i samarbete med andra konstnärer och hantverkare.

Tornet, klockor och urverk

Kyrkans torn omges av fyra mindre torn. Det ursprungliga tornet hade en lägre kupol än dagens. Efter branden 1723 ritade Göran Josuæ Adelcrantz det nya, högre oktogonala tornet som når 72 meter över marken. Även detta förstördes vid branden 1990 och återuppbyggdes med tidstypiska träkonstruktioner under Ove Hidemarks ledning. Kyrkans fyra klockor göts 1991 och 1992 av M & E Ohlssons klockgjuteri i Ystad som rekonstruktioner av de förstörda. Godset från originalklockorna har delvis återanvänts, och storklockans kläpp är densamma som i klockan från 1724. Det mekaniska tornuret från 1800-talets början förstördes 1990 och ersattes av fyra elektriska urverk, ett för varje klocktavla. Dessa är anslutna till ett atomur i Frankfurt via GPS och är mycket exakta. Rekonstruktionen av själva tornuret och urtavlorna utfördes också av M & E Ohlssons klockgjuteri.

Orgeln och musikliv

Katarina kyrka har en lång och omfattande orgelhistoria. Den första orgeln var ett positiv från 1690. År 1751 byggde Jonas Gren och Petter Stråhle en orgel med 30 stämmor. Den ersattes 1863 av en orgel byggd av Per Larsson Åkerman, som senare utökades. En orgel byggd 1975 av Åkerman & Lund brann upp 1990. Efter branden beställdes en ny fransksymfonisk orgel från Jan L. van den Heuvel Orgelbouw i Nederländerna. Denna orgel med 62 stämmor invigdes år 2000. Dess fasad är en rekonstruktion av Gren & Stråhles nedbrunna fasad, om än något förenklad. Kyrkan har även haft en kororgel och en altarorgel, som båda förstördes 1990. Orgeln i Katarina kyrka har använts för många skivinspelningar av verk av kompositörer som César Franck, Franz Liszt och Otto Olsson, framförda av organister som Hans Fagius och Torvald Torén.

Kyrkogården och dess historia

Katarina kyrkogård anlades i samband med byggandet av kyrkan. De första träden planterades på 1710-talet, men det var svårt att få växtlighet att trivas i den karga miljön. Situationen förvärrades av att boskap kom in och skadade planteringarna. Carl Michael Bellman skildrar kyrkogården i episteln Aldrig en iris på dessa bleka fält. Först på 1780-talet förbättrades förhållandena genom att jordlagret ökades och stora mängder träd planterades. På kyrkogården finns många kända personer begravda. Dit hör skalden Lars Wivallius, trubaduren Cornelis Vreeswijk, författaren Stig Sjödin, fotbollsspelaren Sven Bergqvist, skådespelaren Tosse Bark, politikern Anna Lindh, författaren Per Anders Fogelström, jazzmusikern Rolf Ericson, skådespelaren Mikael Nyqvist, skådespelaren Gösta Ekman och rapparen Nils ”Einár” Grönberg.

Platsens betydelse och sägner

Katarina kyrka står på Katarinaberget, en plats med en mörk historisk anknytning. Här brändes offren från Stockholms blodbad, något som gett upphov till föreställningar om en förbannelse över platsen. Enligt en sägen skall kyrktornet rasa två gånger, vilket det också har gjort vid bränderna 1723 och 1990. Kyrkan är från sin höga placering ett viktigt och välkänt inslag i Stockholms stadsbild. Den är en av 43 kyrkor i Stockholms stad som skyddas av kulturmiljölagen. Trappan som leder från kyrkogården till kyrkans södra ingång kallas Karl XII:s trappa. Den byggdes mellan 1712 och 1715 och invigdes 1715, vilket datumet på trappan anger. Trappan är smyckad med Karl XII:s monogram och har ett räcke gjort av smeden Benjamin Roth.

Vanliga frågor om Katarina kyrka

Var ligger Katarina kyrka?

Katarina kyrka ligger vid Högbergsgatan 13 på östra Södermalm i centrala Stockholm. Kyrkan är församlingskyrka i Katarina församling inom Stockholms stift. Dess höga placering på Katarinaberget gör den till ett väl synligt landmärke i stadsbilden. Området Katarina-Sofia är uppkallat efter Katarina församling och den närliggande Sofia församlingen.

Vad kan man se i och vid Katarina kyrka?

I kyrkan kan man beskåda den rekonstruerade arkitekturen med grekisk korsplan och det höga centrala tornet. Den nuvarande altaruppsatsen, kallad Närvaro genom frånvaro, är en Golgatascen skapad av Liss Eriksson. Kyrkan har en stor fransksymfonisk orgel från 2000. På kyrkogården, som anlades samtidigt med kyrkan, finns många kända personer begravda. Utanför kyrkan finns den historiska Karl XII:s trappa med sitt utsmyckade räcke från 1700-talet.

Hur gammal är Katarina kyrka?

Den första versionen av Katarina kyrka stod klar 1695, efter att bygget påbörjats 1656. Den nuvarande byggnaden är dock resultatet av omfattande återuppbyggnader. Kyrkan förstördes totalt i en brand 1723 och återuppbyggdes då med ett nytt torn. Den brann återigen ner 1990 och återinvigdes efter en stor restaurering 1995. Således kombinerar kyrkan historiskt ursprung från 1600-talet med en mycket modern rekonstruktion.

Varför har kyrkan brunnit så många gånger?

Kyrkan har drabbats av två förödande bränder. Den första branden inträffade den 1 maj 1723 och förstörde kyrkan tillsammans med mycket av omgivande bebyggelse. Den andra stora branden ägde rum natten till den 17 maj 1990. Utredningen efter branden 1990 visade att orsaken var ett elektriskt fel. Enligt en gammal sägn skulle kyrktornet rasa två gånger, vilket det också gjorde vid dessa båda bränder.

Vem är kyrkan namngiven efter och vilken arkitekt ritade den?

Kyrkan och församlingen är namngivna efter prinsessan Katarina (Katarina Karlsdotter Vasa), som var mor till den då regerande kungen Karl X Gustav. Hon var också hustru till John Casimir, pfalzgreve av Pfalz-Zweibrücken, och halvsyster till kung Gustav II Adolf. Namngivningen skedde i samband med att bygget av den nya kyrkan påbörjades på 1650-talet. Den ursprungliga arkitekten som ritade kyrkan var Jean de la Vallée, som skapade en grekisk korsplan med centralt torn.

Vilka kända personer är begravda på Katarina kyrkogård?

Kyrkogården är den sista viloplatsen för många framstående svenskar inom kultur, politik och idrott. Bland de begravda finns trubaduren Cornelis Vreeswijk, författaren Per Anders Fogelström och den mördade utrikesministern Anna Lindh. Inom musiken finns jazzmusikerna Rolf Ericson och Putte Wickman. Skådespelarna Mikael Nyqvist och Gösta Ekman vilar här, liksom fotbollsspelaren Sven Bergqvist och rapparen Nils ”Einár” Grönberg. Även skalden Lars Wivallius från 1600-talet är begravd här.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.