Wiki måndag 19 oktober 2026
Nyfiken På

Svenska nöjesnyheter, film, musik och poddar, och ett uppslagsverk om rösterna och ansiktena bakom.

Lyssna på poddenNyfiken på med Kristin Kaspersen Spotify Apple

Deje

Deje är en tätort i Forshaga kommun i Värmlands län, belägen på båda sidor om Klarälven i Nedre Ulleruds distrikt. Orten har en lång historia som brukssamhälle med ursprung i ett medeltida laxfiske och ett sågverk från 1600-talet. Under 1900-talet utvecklades Deje till en betydande pappersindustriort och en stor järnvägsknut, där Bergslagsbanan mötte den nerlagda järnvägen NKlJ. Idag präglas platsen av sin industrihistoria, sin naturliga miljö vid älven och sitt lokala samhällsliv med service och kultur.

Historia och namnursprung

Dejes historia sträcker sig tillbaka till medeltiden då det fanns ett laxfiske i forsen. Detta fiske omnämns från år 1686 som Deje i jordeboken. Fisket var förknippat med de gamla byarna Västra och Östra Deje, som ligger ungefär sex kilometer nerströms från den nuvarande tätorten. Namnet Deje tros komma från ett fornsvenskt ord, deghia, som betyder sumpigt område och syftar sannolikt på älvsträndernas beskaffenhet på platsen.

År 1627 byggdes ett skovelhjul i en fors i Klarälven för att driva en såg. Sågverket, som låg öster om forsen Dejefors, blev startpunkten för en industriell verksamhet. Orten vid sågverket kallades först Deije såg 1756 och senare Dejeforss 1825. Sågverket finns fortfarande kvar i närheten av dagens kraftverk på östra sidan av älven. Virkesförsäljning till utlandet påbörjades från 1754.

Namnet Deje för hela orten etablerades i samband med att järnvägsstationen öppnade år 1876 vid det nya pappersbruket söder om älven. Denna händelse gav orten ett ekonomiskt och befolkningsmässigt uppsving. Den södra delen av orten byggdes upp och blev med tiden huvuddelen av samhället med ortens centrum. Järnvägsstationen och denna nya del kallades sedan Deje, efter läget nära den gamla sågverksorten och forsen Dejefors.

Industriell utveckling och Deje bruk

Dejes moderna utveckling är starkt förknippad med pappersindustrin. År 1906 uppfördes ett kombinerat massafabrik och pappersbruk som specialiserade sig på kraftpapper. På 1920-talet ägdes bruket av AB Mölnbacka-Trysil, ett företag med anknytning till Forshaga och småorten Mölnbacka som ligger ungefär en mil bort. Sågverket tillhörde under samma period Dejefors kraft- och fabriks AB. Bruket nådde en betydande storlek och år 1965 var det ett av landets större pappersbruk med en kapacitet på 60 000 ton papper per år.

Vid den tiden arbetade 500 personer på bruket och 100 personer på sågen. Järnvägen var en annan viktig arbetsgivare och gjorde Deje till en stor järnvägsknut som sysselsatte ytterligare 50 till 60 personer. Efter ekonomiska svårigheter på 1960-talet, när företagets skulder ökade, köptes bolaget av Uddeholmsbolaget som valde att fokusera på sin anläggning i Skoghall. Mot slutet av 1970-talet försämrades läget och sågverket avvecklades 1977. Massatillverkningen upphörde 1978, medan papperstillverkningen fortsatte med massa från andra orter.

Bruket blev senare statligt ägt via bolaget Delax AB som även hade en fabrik i Laxå. År 1985 gick bruket i konkurs och antalet anställda minskade kraftigt från 140 till 30. Under de sista fyra åren fram till 1989 tillverkades karbonpapper, då det fanns efterfrågan på detta i Östeuropa. Ägandet växlade under 1990-talet tills kronofogden tog över 1997. På en exekutiv auktion den 12 mars 1997 såldes det som återstod av bruket för 140 000 kronor till ett sopsorteringsföretag.

Samhällets struktur och byggnader

Deje är beläget på båda sidor om Klarälven, som gör två krökar genom samhället, först åt öster från norr och sedan vidare åt söder. Det finns tre broar över älven. En hängbro som numera endast används för gång- och cykeltrafik sedan 1985. En före detta järnvägsbro för NKIJ, en fackverkskonstruktion i stål, som nu är en del av cykelbanan Klarälvsbanan mellan Karlstad och Uddeholm. Den tredje bron är en ny vägbro på betongpelare som invigdes 1985. Samma år sprängdes en gammal bågbro som låg mer söderut vid bruket och som användes för biltrafik.

I samhällets mitt ligger Dejefors kraftverk vid platsen för den tidigare forsen. I anslutning till forsen finns Gamla Kraftstationen, där Ulleruds Teateraktörer i många år har presenterat teateruppsättningar och där man sedan 2012 även presenterar konstutställningar. Det före detta sulfat- och pappersbruket dominerar fortfarande ortens utseende med sina två höga tegelskorstenar. Rivning av gamla fabriksbyggnader påbörjades från 2010. I södra Deje finns välbevarade kvadratiska arbetarbostäder i timrat trä med rödmålad träpanel och vita knutar och verandor som tillhörde bruket och hyrdes ut till arbetarna.

Centrum och serviceinrättningar

Deje centrum ligger uppe på en av traktens åsar. Där finns en restaurang, en tandläkarmottagning, affärer och ett café i olika hus samt den gamla vårdcentralen i ett gammalt trähus. Det mesta av denna service ligger kring en torgliknande plats vid huvudleden genom orten. En ny vårdcentral, byggd på 1980-talet, finns nedanför åsen vid bruket. Där nere finns också järnvägen och brandstationen. Bakom centralplatsen går Brogatan åt nordväst mot hängbron vid älven.

Vid Brogatans ena ände, strax bakom centralplatsen, ligger Pingstkyrkans byggnad för Filadelfiaförsamlingen i Deje. Längre bort i riktning mot älven, vid gatans mitt, ligger Folkets hus med folkbibliotek, biograf och samlingslokaler. I Deje Folkets hus bildades också Sveriges första nazistiska parti av veterinären Birger Furugård. Gatan går sedan vidare mot hängbron och på andra sidan älven, i Dejefors, ligger Dejeskolan, som är en grundskola upp till nionde klass. Där, i en av skolbyggnaderna, finns också ortens simhall, som byggdes i början av 1970-talet.

Bostadsområden och idrottsanläggningar

Orten söder om Klarälven består av flera delar. Deje i mitten inkluderar centrum och de mindre delarna Klippåsen och Lyckorna, som ligger söder om järnvägen. Norr om ortens centrum ligger Mon, uppdelat i Södra Mon och Norra Mon. Sydost om centrum ligger Risätter med delarna Tjusbol och Hagalund. På östra sidan av älven ligger ortsdelen Dejefors, som består av Västra Dejefors, även kallat Älvkroken, och Östra Dejefors. Söder om Östra Dejefors ligger den mindre ortsdelen Vargån, vid ån med samma namn.

I Älvkroken norr om skolan finns den inhägnade fotbollsplanen Älvkroksvallen, som är hemmaplan för Deje idrottsklubb, DIK. På andra sidan älven i Dejefors ligger Dejeskolan och simhallen. Strax norr om Deje tätort ligger småorten Tjärnheden vid Klarälven. Omkring en kilometer öster om Deje tätort, norr om älven, ligger Nedre Ulleruds kyrka tillsammans med en sockenstuga.

Natur, kultur och omgivningar

Deje omges av en rik naturmiljö. I översvämningsområden nedströms orten finns Pannkakans naturreservat. Knappt fem kilometer väster om Deje ligger Dömle herrgård vid sjön Smårissjön. Vid vägen mot Dömle, någon kilometer norr om Deje och Tjärnheden, finns en badplats med sandstrand i sjön Skivtjärn. Strax norr om Deje ligger småorten Tjärnheden vid Klarälven. Omkring en kilometer öster om Deje tätort, norr om älven, ligger Nedre Ulleruds kyrka tillsammans med en sockenstuga.

Kulturell verksamhet bedrivs vid Gamla Kraftstationen med teater och konstutställningar. Folkets hus fungerar som en central samlingsplats med bibliotek och biograf. Dejes industriella arv syns tydligt i det förfallna före detta bruket och de bevarade arbetarbostäderna. Ortens struktur med broar över älven och dess läge vid Klarälvens krökar är också en karakteristisk del av dess utseende och upplevelse.

Administrativ historik och befolkning

Deje har alltid legat i Nedre Ulleruds socken. Efter kommunreformen 1862 ingick orten i Nedre Ulleruds landskommun. Ett municipalsamhälle inrättades för Deje den 22 december 1944. När landskommunen 1952 uppgick i Ulleruds landskommun överfördes municipalsamhället dit, och det upplöstes den 31 december 1956. Deje är en tätort och hade 2 742 invånare år 2010. Orten var och är belägen i Nedre Ulleruds socken och tillhör nu Nedre Ulleruds distrikt inom Forshaga kommun.

Vanliga frågor om Deje

Var ligger Deje och vilken kommun tillhör det?

Deje är en tätort belägen i Forshaga kommun i Värmlands län. Orten ligger på båda sidor om Klarälven i Nedre Ulleruds distrikt, som historiskt är Nedre Ulleruds socken. Det är ett område med en lång industrihistoria och en naturrik miljö nära älven. Administrativt ingick Deje efter 1862 i Nedre Ulleruds landskommun och fick ett municipalsamhälle 1944, vilket senare upplöstes 1956.

Vad är Deje känt för historiskt?

Deje är historiskt känt som ett brukssamhälle och en järnvägsknut. Orten har sitt ursprung i ett medeltida laxfiske och ett sågverk från 1600-talet. Under 1900-talet blev det ett betydande centrum för pappersindustri med ett stort sulfat- och pappersbruk som på 1960-talet hade 500 anställda. Järnvägen, där Bergslagsbanan mötte den numera nerlagda NKlJ, gjorde platsen till en viktig transportnod som gav arbete åt många. Orten var också platsen där Sveriges första nazistiska parti bildades.

Vad kan man se och göra i Deje idag?

I Deje kan man se spår av den industriella historien, som de höga tegelskorstenarna från det gamla bruket och de bevarade timrade arbetarbostäderna. Man kan promenera eller cykla över de tre broarna över Klarälven, inklusive den gamla hängbron och den före detta järnvägsbron som nu är en cykelbana. Vid Gamla Kraftstationen visas teater och konstutställningar. I omgivningarna finns naturreservatet Pannkakan, badplatsen vid Skivtjärn, samt Nedre Ulleruds kyrka och Dömle herrgård inom kort avstånd. Man kan också besöka centrum på åsen eller fotbollsplanen Älvkroksvallen.

Hur är samhället uppbyggt i Deje?

Samhället i Deje är uppdelat av Klarälven. Söder om älven ligger huvuddelarna med centrum på en ås, inklusive områdena Mon och Risätter. På östra sidan älven ligger ortsdelen Dejefors, där man hittar Dejeskolan och simhallen. Centrum har service som affärer, restaurang, café och en gammal vårdcentral. Andra viktiga samlingsplatser är Folkets hus med bibliotek och biograf, och Deje idrottsklubbs fotbollsplan, Älvkroksvallen. Brogatan länkar centrum med hängbron och bostadsområdena på andra sidan älven.

Vilka kända personer kommer från Deje och vad är de kända för?

En känd person från Deje är ishockeyspelaren Ulf Sterner, som var den första europeiskfödde spelaren att spela i den nordamerikanska NHL. En annan är fotbollsspelaren Pär Ericsson. En historiskt betydelsefull person är veterinären Birger Furugård, som bildade Sveriges första nazistiska parti i Deje Folkets hus. Dessa personer har sina rötter i det värmländska brukssamhället och har nått uppmärksamhet inom sina respektive områden, politik och idrott. Deje har således producerat profiler inom både sport och politisk historia.

Vad finns det för natur och sevärdheter i närheten av Deje?

Natur i närheten av Deje inkluderar Klarälven som rinner genom orten och gör två krökar. Nedströms finns Pannkakans naturreservat i ett översvämningsområde. Norr om Deje ligger småorten Tjärnheden vid älven. Omkring en kilometer österut finns Nedre Ulleruds kyrka med sockenstuga, och knappt fem kilometer västerut ligger Dömle herrgård vid Smårissjön. Det finns också en badplats med sandstrand vid sjön Skivtjärn norr om orten. Området erbjuder alltså en blandning av vatten, skog och historiska byggnader.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.

Relaterade artiklar

Alla resmål →