Tobias Hübinette

Uppväxt och tidigt politiskt engagemang

Tobias Hübinette växte upp i Motala i Östergötland efter att ha adopterats från Sydkorea. Under sin tonårstid och tidiga vuxenliv i Uppsala blev han politiskt aktiv inom den autonoma vänstern. Han var engagerad i föreningar som Sine Qua Non och Kulturföreningen Kaos, vilka bland annat genomförde aktioner mot Livets Ord och var en del av vad som senare utvecklades till Antifascistisk aktion. En viktig del av hans arbete var att kartlägga nynazister och skinheads i Uppsala. Detta engagemang ledde till att Hübinette fälldes för ofredande och förtal av Uppsala tingsrätt.

Efter detta började Hübinette systematiskt kartlägga den svenska extremhögern. Resultatet av detta arbete publicerades i ett nyhetsbrev som kallades Expo. Han tog kontakt med Stieg Larsson och tillsammans startade de tidskriften Expo 1995. Hübinette fungerade som researchchef för tidskriften fram till 1997. I slutet av 1990-talet arbetade han tillsammans med journalisten Bosse Schön med att kartlägga svenskar som hade stridit för Tyskland under andra världskriget. Detta arbete resulterade i boken Svenskarna som stred för Hitler, som gavs ut 1999 och senare blev till en dokumentärserie i TV4.

Akademisk karriär och doktorsavhandling

Tobias Hübinette har en bred akademisk bakgrund med studier i iriska vid Uppsala universitet och koreanska vid Stockholms universitet. År 2005 doktorerade han i koreanologi vid Stockholms universitet med en avhandling om internationell adoption och adopterade koreaner i sydkoreansk populärkultur. Avhandlingen väckte stor uppmärksamhet för sin tes om att internationella adoptioner utgör en postkolonial maktasymmetri med paralleller till människohandel. Avhandlingen blev en av de mest nedladdade i det digitala vetenskapliga arkivet DiVA. Enligt Hübinette ledde uppmärksamheten kring avhandlingen till hot mot honom. Under denna period dömdes han också två gånger, 2006 och 2007, för brott som olaga hot, allmänfarlig vårdslöshet och skadegörelse. Hans anställning vid Stockholms universitet upphörde 2006.

Mellan 2010 och 2012 verkade Hübinette som docent i interkulturell pedagogik vid Södertörns högskola. Från 2015 fram till 2026 var han verksam som forskare vid Karlstads universitet. Hans tid där avslutades efter att han 2026 åtalats och dömts för olaga hot och ofredande, vilket ledde till att hans arbetsgivare valde att köpa ut honom från hans anställning. Denna dom var en av flera rättsliga påföljder i hans liv.

Forskning om svensk nazism och kontroversiella listor

År 2002 publicerade Tobias Hübinette boken Den svenska nationalsocialismen: medlemmar och sympatisörer 1931–45. Boken listade cirka 28 000 svenskar som hade varit medlemmar eller sympatisörer till nazistiska rörelser före och under andra världskriget. Underlaget bestod av medlemsmatriklar, aktieägare i nazistiska tidskrifter och personer som hade hälsat hem via nazistisk press från kriget i Finland. Hübinette karakteriserade själv boken som en provokation. Boken mötte kritik för att den inkluderade personer som fortfarande levde vid utgivningen och för att urvalet ansågs skevt, då det inte gick att påvisa att alla namngivna personer hade högerextrema åsikter.

Kritisk forskning om internationell adoption och ras

En central del av Hübinettes forskning handlar om internationell adoption, vilket han ser i ett postkolonialt perspektiv. Han menar att adoptioner från tredje världen till västvärlden speglar en global maktasymmetri och har paralleller till människohandel. Han har också uppmärksammat den utbredda psykosociala ohälsan bland vuxna utlandsadopterade. I boken Adoption med förhinder från 2008, skriven tillsammans med sociologen Carina Tigervall, visar han hur icke-vita svenskar, som utlandsadopterade, ofta inte erkänns som svenskar och utsätts för vardagsrasism. Hübinette förespråkar att det är nödvändigt att öppet tala om ras i det samtida Sverige, eftersom rasdiskriminering fortfarande existerar. Hübinette hävdar att hans forskning om adoption har lett till konflikter. Enligt honom hyrde en grupp personer med kopplingar till adoptionsområdet 2007 en kriminell aktör för att tysta honom och få honom att sluta forska, genom att bland annat beskylla honom för hot och brandattentat.

Debatter och konflikter kring forskningen

Tobias Hübinettes arbete har ofta varit kontroversiellt. År 2005 ledde en serie artiklar där han kritiserade vita mäns relationer med asiatiska kvinnor till en konflikt med andra forskare på Stockholms universitet. I texterna hävdade han bland annat att sådana äktenskap ofta var ett uttryck för exotisering och infantiliserande, och att vissa asienforskare använde sina asiatiska fruar som mångkulturella maskotar. En lektor i koreanska krävde att universitetet skulle stoppa Hübinette från att kalla sådana äktenskap för koloniala övergrepp. Hübinette medgav att han hade formulerat sig hårt och förklarade att det drevs av en ilska över att inte passa in i Sverige. Texterna togs bort från universitetets hemsida. Under sin tid på Institutionen för orientaliska språk blev Hübinette känd som en kontroversiell kollega. Han hade bedrivit en kampanj för att byta namn på institutionen utifrån en postkolonial kritik och ansåg att svensk asienforskning var kolonialt färgad. Hübinette menar att han utsattes för en smutskastningskampanj där hans kritiker använde hans tidigare domar för att framställa honom som oseriös.

Engagemang i Mångkulturellt centrum och rasfrågor

Tobias Hübinette har haft ett nära samarbete med stiftelsen Mångkulturellt centrum. Under Strindbergsåret 2012 var han initiativtagare till en utställning som fokuserade på August Strindbergs påstådda rasism, ett tema han ansåg hade undvikits. Han har varit huvudredaktör för boken Om ras och vithet i det samtida Sverige från 2012 och drivande bakom utställningen Varning för ras! som visades på centrum 2012–2014. Han är också ansvarig för det svenska forskarnätverket för kritisk ras- och vithetsforskning. År 2013 fick Mångkulturellt centrum i uppdrag av regeringen att utreda rasism riktad mot afrikaner, så kallad afrofobi. Uppdraget att skriva rapporten gick till Hübinette. Valet av honom som huvudförfattare kritiserades i media, bland annat av ledarskribenten Ivar Arpi i Svenska Dagbladet, som menade att Hübinettes bakgrund i radikala grupper och hans uttalanden gjorde honom olämplig. Afrofobirapporten publicerades 2014 och fick stor medial uppmärksamhet. Inför valet 2014 publicerade Hübinette även en rapport om vita svenskar tillsammans med etnologen Charlotte Hyltén-Cavallius.

Syn på forskarrollen och arvet

Tobias Hübinette beskriver sig själv som en antirasistisk forskare och aktivist, en kombination han menar är mer accepterad i länder som USA och Frankrike än i Sverige. Hans forskning inleddes 2001 utifrån ett uttalat antirasistiskt engagemang, och han ser sitt arbete som en kamp inom akademin. Genom böcker, rapporter, utställningar och debattinlägg har han ständigt ifrågasatt svenska självbilder och uppmärksammat strukturell rasism. Hans arbete har öppnat för en kritisk diskussion om ras, vithet och makt i Sverige, samtidigt som hans metoder och uttalanden ofta har utlöst starka reaktioner och rättsliga påföljder. Hübinettes gärning präglas av en konsekvent vilja att föra samman akademisk forskning med samhällsaktivism.

Vanliga frågor om Tobias Hübinette

Vem är Tobias Hübinette?

Tobias Hübinette är en svensk forskare och antirasistisk aktivist, född 1971 i Sydkorea och adopterad till Sverige. Han är känd för sin forskning om svensk nazism, internationell adoption och rasism. Han var med och grundade tidskriften Expo och har varit verksam vid flera universitet, bland annat Karlstads universitet och Stockholms universitet. Hübinette kombinerar en roll som forskare med politisk aktivism och har varit en kontroversiell men inflytelserik figur i svensk samhällsdebatt. Hans arbete har ofta utlöst starka reaktioner både inom och utanför akademin.

Vad är Hübinette känd för inom forskningen?

Tobias Hübinette är särskilt känd för tre huvudområden inom sin forskning. För det första för sin bok Den svenska nationalsocialismen från 2002, där han listade tusentals svenskar med kopplingar till nazistiska rörelser. För det andra för sin doktorsavhandling och efterföljande arbete om internationell adoption, som han analyserar ur ett postkolonialt perspektiv och jämför med människohandel. För det tredje för sin forskning och aktivism kring ras och vithet i det samtida Sverige, där han förespråkar ett öppet samtal om rasism och strukturell diskriminering. Hans publikationer inkluderar även böcker som Svenskarna som stred för Hitler och Adoption med förhinder.

Vad har Hübinette gjort inom antirasistisk aktivism?

Redan som ung i Uppsala var Tobias Hübinette aktiv inom den autonoma vänstern och kartlade nynazister, vilket ledde till en dom för ofredande och förtal. Han var en nyckelperson i grundandet av den antirasistiska tidskriften Expo 1995, där han var researchchef. Han har även varit engagerad i Mångkulturellt centrum, där han initierade utställningar om rasism och var huvudförfattare till en regeringsbeställd rapport om afrofobi 2014. Hans aktivism är nära integrerad med hans akademiska arbete, och han har varit drivande i att etablera ett svenskt forskarnätverk för kritisk ras- och vithetsforskning.

Varför har Hübinette varit kontroversiell?

Hübinettes arbete har väckt debatt från flera håll. Hans bok om svensk nazism kritiserades för att lista levande personer. Hans uttalanden om att internationell adoption kan liknas vid människohandel och att vita mäns äktenskap med asiatiska kvinnor ofta bygger på exotisering och pedofila böjelser har väckt starka reaktioner. Dessa uttalanden ledde till konflikter med kollegor på Stockholms universitet. Dessutom har hans kombination av forskning och radikal aktivism, samt flera domar för brott som olaga hot, gjort honom till en omstridd person. Valet av honom som författare till en regeringsrapport om afrofobi kritiserades också i media.

Vad handlar Hübinettes avhandling om?

Tobias Hübinette doktorerade 2005 vid Stockholms universitet med en avhandling om internationell adoption och adopterade koreaner i sydkoreansk populärkultur. Avhandlingens centrala tes är att internationella adoptioner utgör en global postkolonial maktasymmetri, där vita västvärlden köper icke-vita barn från länder som Korea, med paralleller till människohandel. Avhandlingen blev mycket uppmärksammad och en av de mest nedladdade i det digitala vetenskapliga arkivet DiVA. Enligt Hübinette ledde denna uppmärksamhet till hot mot honom. Avhandlingen var en grundsten för hans fortsatta kritiska forskning om adoption.

Vilka rättsliga påföljder har Hübinette fått?

Tobias Hübinette har dömts vid flera tillfällen. Under sin tidiga aktivism i Uppsala fälldes han för ofredande och förtal. Åren 2006 och 2007 dömdes han för brott som olaga hot, allmänfarlig vårdslöshet och skadegörelse. År 2026 dömdes han återigen, denna gång av Stockholms tingsrätt, till böter och skadestånd för olaga hot och ofredande. Det senare åtalet var orsaken till att hans arbetsgivare vid Karlstads universitet valde att köpa ut honom från hans anställning. Dessa domar har ofta använts av hans kritiker i debatter om hans trovärdighet.

Källor: Wikipedia (sv). Senast uppdaterad 2026-10-17.