Martin Kragh

Akademisk karriär och forskning

Martin Kragh blev ekonomie doktor i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Stockholm år 2009. Hans doktorsavhandling behandlade arbetsmarknaden i Sovjetunionen under perioden från 1940-talet till 1960-talet. År 2016 blev han docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet. Hans vetenskapliga publicering hade enligt Google Scholar år 2026 drygt 700 citeringar och ett h-index på 13.

Kraghs professionella karriär var nära knuten till Utrikespolitiska institutet. Han var chef för institutets Rysslands- och Eurasienprogram från 2015 till 2021. Från 2021 och fram till sin död innehade han positionen som biträdande chef för Stockholm Centre for Eastern European Studies, SCEEUS. Han satt även i styrelsen för Sverker Åströms stiftelse för främjandet av de svensk-ryska relationerna och i insynsrådet för Svenska Institutet. Under perioden 2012 till 2016 var han medlem i styrelsen för den svenska avdelningen av Transparency International.

Författarskap och publicistisk verksamhet

Martin Kragh var en produktiv författare av både akademiska verk och mer tillgänglig facklitteratur. Han skrev regelbundet så kallade understreckare för Svenska Dagbladets kultursida sedan 2013 och bidrog även till Nationalencyklopedin. År 2017 gav han ut essän Den ryska revolutionens långa ekon i anslutning till hundraårsminnet av revolutionen 1917. Hans stora genombrott som författare kom med boken Det fallna imperiet, som gavs ut i mars 2022. Boken var i allt väsentligt skriven före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari samma år. Den beskrevs som ovärderlig för att förstå den tankevärld som låg bakom de ryska ledarnas beslut och blev 2022 års bäst säljande fackbok.

År 2025 följde han upp denna succé med boken Historiens återkomst, som behandlade Europas historia från Wienkongressen 1815 till dagens Ukrainakrig. Hösten 2026 planerades släppet av hans samlade essäer och understreckare i två volymer. Den första volymen, Historien dömer inte bara de besegrade: Essäer om kriget i Ukraina, tecknade ett porträtt av Ukrainakriget från 2014 fram till krigets fortsättning. Den andra volymen, Om frihet sjöng jag i en grym tid: Essäer om ryska stormaktsdrömmar, beskrev den ryska idévärld som vuxit fram ur imperiets sammanbrott och de stormaktsdrömmar som fortsatt att forma den ryska självbilden.

Medieprofil och samhällsdebatt

Martin Kragh var en flitigt anlitad expertkommentator i svenska och internationella medier i frågor som rörde Ryssland, Östeuropa och säkerhetspolitik. Han medverkade regelbundet i program som SVT Agenda och Studio Ett i Sveriges Radio P1. Hans analyser citerades också i tidningar som Dagens Nyheter och TT. Internationellt har han citerats i publikationer som New York Times, The Economist, Financial Times, Wall Street Journal, Hufvudstadsbladet och den finska YLE. Kragh har av andra forskare och journalister beskrivits som en av Sveriges främsta Rysslandskännare och som en av de främsta och mest trovärdiga analytikerna av den politiska och ekonomiska utvecklingen i Ryssland.

I juni 2026 var han värd för Sommar i P1, ett program som blev årets mest lyssnade sommarprat med 1,9 miljoner lyssnare från podd och direktsändning. I programmet berättade han bland annat om sin karriär som Rysslandskännare och om sin sjukdom, bukspottkörtelcancer, som han drabbats av år 2022. Programmet gav honom en bred publik och bekräftade hans position som en framstående forskningskommunikatör. Hans medverkan i media sträckte sig över många år och han profilerades även i tidningar som Dagens Nyheter, UNT och tidskriften Fokus.

Konflikten med Aftonbladet Kultur 2017

I januari 2017 publicerade Martin Kragh tillsammans med Sebastian Åsberg en forskningsartikel som granskade ryska påverkansoperationer mot Sverige. Artikeln beskrev hur nyhetssajten Sputnik med stöd i förfalskade dokument bidrog till spridning av desinformation, bland annat genom återpubliceringar i svenska medier som Aftonbladet och Dagens Nyheter. Rapporten pekade specifikt på Aftonbladets kultursida och dess bevakning under Ukrainakrisen 2014, och menade att journalister där påverkats av Kremlvänliga krafter. Artikeln möttes av kritik från vissa forskare som ansåg att slutsatserna var för starka utifrån det presenterade materialet.

Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg anklagade i sin tur Martin Kragh för att arbeta för den brittiska säkerhetstjänsten och utgöra en säkerhetsrisk. Linderborgs uppgifter hade sitt ursprung i Kreml-lojala medier som RT och Sputnik, vilka också utpekats i Kraghs och Åsbergs rapport. Flera forskare och journalister menade att Aftonbladets kulturchef själv spred rysk desinformation och att tidningens agerande skadade svensk rysslandsforskning. Utrikespolitiska Institutets direktör Christer Ahlström avfärdade Aftonbladets påståenden som helt grundlösa.

Jurister som professor Mårten Schultz och Advokatsamfundets ordförande Anne Ramberg hävdade att tidningens artiklar om Kragh utgjorde förtal. Den 2 december 2019 klandrades Aftonbladet av Pressens Opinionsnämnd för att ha brutit mot god publicistisk sed. Enligt pressombudsmannens granskning var Aftonbladets belägg obefintliga. Aftonbladet har senare avpublicerat en av sina artiklar om Kragh, men försvarat i övrigt Linderborgs publiceringar. Journalisten Jessikka Aro gjorde i boken Putins troll en genomgång av hur rysk påverkan låg bakom narrativ om Kragh som sedan spridits vidare av Aftonbladet Kultur.

Utmärkelser och priser

Martin Kragh tilldelades ett flertal prestigefyllda priser för sitt författarskap och sin forskning. År 2023 mottog han Zibetska priset från Svenska Akademien. Samma år erhöll han H.M. Konungens medalj i 8:e storleken i högblått band för framstående historisk- och säkerhetspolitisk forskning. Han var även en av fem finalister till 2023 års SNS-pris. År 2025 tilldelades han Stig Ramel-priset från de Svenska historiedagarna.

År 2026 fick han Tilas pris från Niña och Erik Tilas stiftelse och Svenskt militärhistoriskt bibliotek. Samma år mottog han utmärkelsen Till mänsklig blomstring från Ratio samt Örebro universitets och The Hamrin Foundations externa pris för framstående forskningskommunikation. Dessa utmärkelser speglade det breda erkännandet han fick för sitt arbete som forskare, författare och samhällsdebattör. Hans bidrag till historisk och säkerhetspolitisk forskning blev således uppmärksammat från flera håll under hans karriär.

Familj och privatliv

Martin Kragh härstammade från en familj med starka akademiska och ekonomiska traditioner. Han var sonson till nationalekonomen Börje Kragh och son till nationalekonomen Bo Kragh. Hans far hade tjänstgjort som vice riksbankschef i Estland och varit Handelsbankens företrädare i Moskva under 1970-talet. Martin Kragh var gift med Paulina Stoltz Kragh och tillsammans fick de två döttrar.

År 2022 drabbades Kragh av bukspottkörtelcancer. Han berättade öppet om sin sjukdom i sitt Sommar i P1-program år 2026. Enligt Svenska Dagbladet hade Kragh sedan 2017 drabbats av cyberattacker, mordhot och trakasserier, delvis kopplade till Ryssland. Säkerhetspolisen, Säpo, har kommenterat att de var medvetna om Kraghs fall. Hans personliga erfarenheter av hot och sjukdom blev en del av hans offentliga gestaltning under de sista åren av hans liv.

Vanliga frågor om Martin Kragh

Vad var Martin Kragh känd för?

Martin Kragh var känd som en av Sveriges främsta experter på rysk och östeuropeisk ekonomi, politik och historia. Han var en flitigt anlitad analytiker i media och författade flera uppmärksammade böcker, bland annat bestsäljaren Det fallna imperiet från 2022. Han var chef för Utrikespolitiska institutets Rysslandsprogram från 2015 till 2021 och senare biträdande chef för dess centrum för östeuropastudier, SCEEUS. Hans forskning fokuserade bland annat på Sovjetunionens arbetsmarknad och ryska påverkansoperationer.

Vilka böcker skrev Martin Kragh?

Martin Kragh skrev flera betydande böcker. År 2017 gav han ut essän Den ryska revolutionens långa ekon. Hans stora genombrott kom med boken Det fallna imperiet 2022, som blev årets bäst säljande fackbok. År 2025 följde han upp med Historiens återkomst. Hösten 2026 planerades släppet av två essäsamlingar: Historien dömer inte bara de besegrade om Ukrainakriget och Om frihet sjöng jag i en grym tid om ryska stormaktsdrömmar. Han skrev även regelbundet understreckare för Svenska Dagbladets kultursida.

Vad handlade konflikten med Aftonbladet Kultur om?

Konflikten uppstod 2017 efter att Kragh och en kollega publicerat en forskningsartikel om ryska påverkansoperationer i Sverige. Artikeln nämnde att Aftonbladets kultursida kunde sprida ett ryskt narrativ. Som svar anklagade Aftonbladets kulturchef Kragh för att arbeta för brittisk underrättelsetjänst, uppgifter som hade sitt ursprung i Kreml-lojala medier. Flera forskare och jurister menade att Aftonbladet självt spred desinformation. Pressens Opinionsnämnd klandrade senare Aftonbladet för att ha brutit mot god publicistisk sed och ansåg att deras belägg var obefintliga.

Vilka priser fick Martin Kragh?

Martin Kragh mottog flera priser. År 2023 fick han Zibetska priset från Svenska Akademien och H.M. Konungens medalj för framstående historisk- och säkerhetspolitisk forskning. År 2025 tilldelades han Stig Ramel-priset från de Svenska historiedagarna. År 2026 fick han Tilas pris, utmärkelsen Till mänsklig blomstring från Ratio, samt ett pris för forskningskommunikation från Örebro universitet och The Hamrin Foundation. Han var också finalist till SNS-priset 2023.

Vad gjorde Martin Kragh i Sommar i P1?

I juni 2026 var Martin Kragh värd för Sommar i P1. I programmet berättade han om sin karriär som Rysslandskännare och om sin sjukdom, bukspottkörtelcancer, som han drabbats av 2022. Programmet blev mycket uppmärksammat och blev årets mest lyssnade sommarprat med 1,9 miljoner lyssnare från podd och direktsändning enligt siffror från augusti 2026. Genom programmet nådde han ut till en bred publik med sina reflektioner om både personliga och professionella erfarenheter. Hans sommarprat blev en viktig del av hans offentliga kommunikation under hans sista levnadsår.

Vad var Martin Kraghs akademiska bakgrund?

Martin Kragh blev ekonomie doktor i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Stockholm år 2009. Hans doktorsavhandling handlade om arbetsmarknaden i Sovjetunionen från 1940-talet till 1960-talet. År 2016 blev han docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet. Hans vetenskapliga publicering hade enligt Google Scholar år 2026 drygt 700 citeringar och ett h-index på 13. Han var även verksam som forskare och programchef vid Utrikespolitiska institutet.

Källor: Wikipedia (sv). Senast uppdaterad 2026-10-17.