Rod Stewart

Uppväxt och tidig musikkarriär

Roderick David Stewart föddes i Highgate i norra London som yngst av fem syskon. Hans far var skotte och hans mor engelska. Familjen var fotbollsintresserad, och Stewart själv var en talangfull spelare som blev lagkapten för skollaget och spelade för Middlesex Schoolboys. Han provspelade för Brentford FC men erbjöds aldrig ett kontrakt. Musikintresset väcktes genom familjens sångkvällar där de sjöng Al Jolson-låtar, och Stewart idoliserade Jolson. Hans introduktion till rock and roll var Little Richards låt The Girl Can't Help It och att se Bill Haley & His Comets live. Hans första köpta skiva var Eddie Cochrans C'mon Everybody.

Stewart lämnade skolan vid femton års ålder och arbetade med olika jobb, bland annat som gravarbetare på Highgate Cemetery. Hans första musikaliska steg tog han 1961 med att buska med ett munspel. Han gick med i sin första skifflegrupp, The Kool Kats, 1960. Under tidigt 1960-tal var han medlem i en rad olika grupper, däribland Jimmy Powell and the Five Dimensions, The Hoochie Coochie Men och den modsinriktade Steampacket. Det stora genombrottet som bandmedlem kom 1967 när han gick med i The Jeff Beck Group, där han sjöng på de två albumen Truth (1968) och Beck-Ola (1969) som var ny för sin tid. År 1969 lämnade han Jeff Beck för att bli medlem i The Faces samtidigt som han lanserade sin egen solokarriär med debutalbumet An Old Raincoat Won't Ever Let You Down samma år.

Genombrott med The Faces och som soloartist

Under de första åren fick varken hans solomaterial eller Faces skivor särskilt stor uppmärksamhet. Detta förändrades dramatiskt 1971 med hans tredje soloalbum, Every Picture Tells a Story. Albumet toppade listorna i Storbritannien, USA, Kanada och Australien, och singeln Maggie May blev ett enormt genombrott. Även Faces började nu få ökad kommersiell framgång med albumet A Nod Is as Good as a Wink...To a Blind Horse och hiten Stay With Me.

Stewart balanserade en dubbel karriär och fortsatte att släppa framgångsrika album både solo och med bandet. Hans fjärde soloalbum, Never a Dull Moment från 1972, nådde också förstaplatsen i Storbritannien och Australien, och singeln You Wear It Well toppade den brittiska singellistan. Han fortsatte spela in med Faces fram till 1974, då han slutligen lämnade gruppen för att fokusera helt på sin solokarriär. Gruppen Faces har återförenats vid flera tillfällen sedan dess, bland annat 1986, 1993 och under 2010-talet.

Global solokarriär och stilsförändringar på 1970-talet

Med albumet Atlantic Crossing 1975 riktade Stewart in sig mer på den amerikanska marknaden och ett polerat, popanpassat sound, där hans tidigare folk- och hårdrocksinspiration tonades ner. Balladen Sailing blev en stor hit. Albumet blev hans femte raka album att toppa den brittiska albumlistan. Han följde upp med A Night on the Town (1976) som inledde en period där hans album regelbundet nådde topp tre eller etta i USA, Kanada, Storbritannien och Australien. Från detta album kom hiten Tonight's the Night (Gonna Be Alright) som låg etta i USA och Kanada i nästan två månader.

Albumet Foot Loose & Fancy Free (1977) innehöll hiten You're in My Heart (The Final Acclaim) och rocklåten Hot Legs. År 1978 fick han en av sina största hits då han anpassade sig till discovågen med Blondes Have More Fun och singeln Da Ya Think I'm Sexy. Både albumet och singeln nådde förstaplatsen i USA, Kanada och Australien, medan singeln också toppade listan i Storbritannien. Hans album var också mycket framgångsrika i Nederländerna under hela 1970-talet och i Sverige från 1975 och framåt.

1980-talet och 1990-talets comeback

Efter discoperioden inledde Stewart en fas med new wave och syntar på albumet Tonight I'm Yours (1981), vilket gav honom hits som titelspåret och Young Turks. Hans musik övergick sedan till en mer mjuk rock och middle-of-the-road-stil under resten av 1980-talet. Hans album från denna tid nådde ofta topp tio i Storbritannien, Tyskland och Sverige, men hade mindre framgång i USA. År 1983 toppade han den engelska singellistan med Baby Jane.

År 1991 blev albumet Vagabond Heart en kommersiell comeback. Det nådde andraplatsen i Storbritannien och tiondeplatsen i USA, vilket var hans högst placerade album på ett decennium. Singlarna Rhythm Of My Heart och The Motown Song blev stora hits. Ytterligare en stor hit följde 1993 med powerballaden All For Love, inspelad tillsammans med Sting och Bryan Adams, som toppade listor i många länder. Hans akustiska livealbum Unplugged...and Seated släpptes också 1993.

The Great American Songbook och senare karriär

På tidigt 2000-tal tog Stewart en ny riktning i sin karriär. Efter att albumet Human 2001 blev en kommersiell flopp, började han istället spela in tolkningar av klassiska jazz- och populärmelodier i serien The Great American Songbook. Den första volymen, It Had to Be You..., släpptes 2002 och följdes av ytterligare fyra volymer fram till 2010. Dessa album blev oväntat stora försäljningsframgångar och nådde en ny publik.

Han återvände till nyskrivet material med albumet Time 2013 och har sedan dess fortsatt att ge ut nya skivor med jämna mellanrum, som Another Country (2015), Blood Red Roses (2018) och The Tears of Hercules (2021). Hans senaste album, Swing Fever, släpptes 2024 och är ett samarbete med Jools Holland. Genom åren har Stewart haft ett stort antal listframgångar, med totalt tio album och 31 singlar som nått topp tio i Storbritannien, varav sex singlar toppat listan. I USA har han haft 16 singlar i topp tio, med fyra ettor på Billboard Hot 100.

Utmärkelser, arv och privatliv

Rod Stewarts bidrag till musiken har erkänts med flera höga utmärkelser. Han invaldes i Rock and Roll Hall of Fame som soloartist redan 1994 och invaldes en andra gång 2012 som medlem av The Faces. År 2006 invaldes han i UK Music Hall of Fame. Billboard rankade honom 2008 som den 17:e mest framgångsrika artisten genom tiderna på Billboard Hot 100-listan. Han har också vunnit Grammy- och Brit Awards. I juli 2007 adlades han av drottning Elizabeth II för sina insatser för musik och välgörenhet, och tituleras sedan dess sir Roderick, en titel som formellt bekräftades i 2016 års födelsedagshedersutnämningar.

Stewarts privatliv har varit lika färgstarkt som hans karriär. Han har åtta barn med fem olika kvinnor. Hans äldsta dotter, Sarah, föddes 1964 och blev bortadopterad. Med sin första fru, Alana Stewart (gifta 1979–1984), fick han barnen Kimberly och Sean. Med Kelly Emberg (tillsammans 1983–1990) fick han dottern Ruby. Med sin andra fru, Rachel Hunter (gifta 1990–2006), fick han barnen Renée och Liam. Sedan 2007 är han gift med Penny Lancaster-Stewart, med vilken han har sönerna Alistair och Aiden. Gitarristen Steve Cropper har sagt att Stewart rankas jämsides med Otis Redding som den finaste sångare han någonsin arbetat med. Stewart har sålt mer än 120 miljoner skivor världen över, vilket placerar honom bland de bäst säljande musikartisterna genom tiderna.

Vanliga frågor om Rod Stewart

Vilka är Rod Stewarts mest kända låtar?

Rod Stewart har haft många stora hitsinglar under sin långa karriär. Hans genombrott kom 1971 med "Maggie May" från albumet <em>Every Picture Tells a Story</em>. Andra mycket framgångsrika låtar inkluderar balladen "Sailing" från 1975, "Tonight's the Night (Gonna Be Alright)" som blev en stor hit 1976, och discolåten "Da Ya Think I'm Sexy?" från 1978. På 1990-talet fick han hits med "Rhythm Of My Heart" och "The Motown Song" från albumet <em>Vagabond Heart</em>, samt powerballaden "All For Love" som han framförde tillsammans med Sting och Bryan Adams 1993.

I vilka band var Rod Stewart medlem innan sin solokarriär?

Innan sin framgångsrika solokarriär var Rod Stewart medlem i flera grupper. På 1960-talet sjöng han i den mods-orienterade gruppen Steampacket. År 1967 blev han medlem i The Jeff Beck Group, där han sjöng på de två albumen <em>Truth</em> (1968) och <em>Beck-Ola</em> (1969). Våren 1969 gick han över till gruppen The Faces, samtidigt som han inledde sin solokarriär. Han fortsatte spela in både solo och med The Faces fram till 1974, med framgångar som albumet <em>A Nod Is as Good as a Wink...To a Blind Horse</em> och låten "Stay With Me".

När och varför blev Rod Stewart adlad?

Rod Stewart adlades i juli 2007 av drottning Elizabeth II. Han tituleras därmed sir Roderick. Han adlades för sina tjänster till musik och välgörenhet. Denna utmärkelse kom långt efter att han redan hade etablerat sig som en av de mest framgångsrika artisterna i musikhistorien och efter att ha blivit invald i både den amerikanska Rock and Roll Hall of Fame och den brittiska Music Hall of Fame.

Vad är "The Great American Songbook" som Rod Stewart spelat in?

"The Great American Songbook" är en serie album där Rod Stewart tolkar klassiska jazzstandarder och äldre populära melodier. Denna serie inleddes 2002 med albumet <em>It Had to Be You: The Great American Songbook</em> och följdes av flera volymer, däribland <em>As Time Goes By</em> (2003) och <em>Stardust</em> (2004). Projektet blev en stor kommersiell framgång och markerade en tydlig stilförändring från hans tidigare rock- och poporienterade musik. Genom dessa album nådde Stewart en ny generation av lyssnare och återfann kommersiell popularitet på 2000-talet.

Hur många barn har Rod Stewart och vilka är hans fruar?

Rod Stewart har åtta barn med fem olika kvinnor. Han var gift med Alana Stewart mellan 1979 och 1984, och de fick två barn: Kimberly (född 1979) och Sean (född 1980). Med Kelly Emberg, som han var tillsammans med mellan 1983 och 1990, fick han dottern Ruby (född 1987). Han var sedan gift med modellen Rachel Hunter mellan 1990 och 2006, och de fick två barn: Renée (född 1991) och Liam (född 1994). Sedan 2007 är han gift med Penny Lancaster-Stewart, och de har två söner tillsammans: Alistair (född 2005) och Aiden (född 2011). Stewart har även en äldre dotter, Sarah (född 1964), från ett tidigt förhållande.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.