Världsmästerskapet i ishockey för herrar 2026

Tilldelning och värdskap

Den 27 maj 2022 meddelade International Ice Hockey Federation (IIHF) att Schweiz skulle vara värd för världsmästerskapet 2026. Beskedet kom under IIHF:s kongress i Tampere, Finland. Schweiz var från början planerad att vara värd för turneringen 2020, men den ställdes in på grund av restriktioner kopplade till covid-19-pandemin. Den enda andra budgivaren var Kazakstan, som aldrig tidigare arrangerat ett VM i ishockey på toppnivå. Kazakstan drog dock tillbaka sitt bud, vilket gjorde att Schweiz kunde tilldelas turneringen utan omröstning. Beslutet innebar att Schweiz återigen stod som värd för ett herr-VM i ishockey, efter att ha arrangerat turneringen senast 2009.

Arenor och spelfördelning

Turneringen spelades i två städer och på två arenor. I Zürich användes Swiss Life Arena, medan Fribourg Arena var spelplats i Fribourg. Den preliminära omgången var uppdelad i två grupper, där Grupp A spelade alla sina matcher i Zürich och Grupp B spelade i Fribourg. Slutspelet var fördelat mellan städerna, där två kvartsfinaler spelades i vardera stad. Båda semifinalerna samt brons- och finalmatchen spelades i Zürich. Denna geografiska uppdelning mellan landets tyskspråkiga och franskspråkiga regioner var en del av turneringens koncept. Spelschemat för den preliminära omgången offentliggjordes den 19 augusti 2025, efter att gruppindelningen presenterats den 4 juni samma år.

Deltagande lag och seedning

Som vanligt deltog 16 lag i toppdivisionen. Lagens seedning i de preliminära grupperna baserades på IIHF:s världsranking efter världsmästerskapet 2025, med hjälp av ett serpentinsystem för att fördela lagen jämnt. Två lag hade flyttats ned till Division I efter VM 2025, nämligen Frankrike och Kazakstan. Frankrike hade då varit i toppdivisionen i tre år och Kazakstan i fyra år. Deras platser togs av Storbritannien, som vann Division I, och Italien, som kom tvåa i Division I. Italien återvände därmed till toppdivisionen efter att senast ha spelat där 2022. Värdnationen Schweiz var automatiskt kvalificerat. De övriga kvalificerade lagen enligt anteckningarna var USA, Finland, Tyskland, Lettland, Österrike, Ungern och Storbritannien. Grupp A bestod av USA, Finland, Lettland, Ungern, Schweiz, Tyskland, Österrike och Storbritannien.

Turneringens förlopp och resultat

Finland segrade i turneringen och tog sin femte VM-titel genom att besegra värdnationen Schweiz med 1–0 i finalen. Segermålet gjordes i förlängning, vilket innebar Schweiz tredje raka förlust i en VM-final. Bronsmatchen blev en historisk händelse då Norge tog sin första medalj någonsin i ett ishockey-VM. Norge besegrade Kanada med 3–2 i förlängning. Norges framgång var en stor överraskning, eftersom laget under de två föregående åren, 2024 och 2025, varit nära nedflyttning till Division I. Turneringen var allmänt präglad av oväntade resultat, med Norges seger över Kanada som det främsta exemplet. Slutspelet inleddes den 28 maj. Efter kvartsfinalerna omseedades lagen inför semifinalerna. Lag som slutade på femte plats i den preliminära omgången rankades som nia och tia i den slutliga turneringsstatistiken.

Marknadsföring och profilering

Turneringens officiella slogan var "Time to Shine". Som maskot återanvändes den schweiziska kon Cooly, som ursprungligen var maskot för VM 2009 i Schweiz. Cooly hade sedan dess varit maskot för andra sportevenemang i landet, bland annat Europamästerskapen i friidrott 2014. Den officiella sången för turneringen var också med titeln "Time to Shine", framförd av den schweiziske musikern Bastian Baker. Sången släpptes den 6 oktober 2025. Bastian Baker är en känd ishockeyentusiast och före detta spelare från Lausanne. Turneringens officiella webbplats fanns på IIHF.com. Maskoten Cooly representerade en återvändo till en välkänd profil från det senaste schweiziska VM.

Organisation och regler

Varje nationellt lag var tvunget att lämna in en preliminär spelartrupp, en så kallad "Long List", senast två veckor före turneringens start. Den slutgiltiga truppen, som bestod av minst 15 utespelare och två målvakter, och högst 22 utespelare och tre målvakter, skulle godkännas vid ett möte före turneringens start. Sexton domare och linjedomare utsågs för att döma matcherna, och dessa presenterades den 17 april 2026. Spelschemat för den preliminära omgången offentliggjordes den 19 augusti 2025, efter att gruppindelningen presenterats den 4 juni samma år. Lag som slutade på femte plats i den preliminära omgången rankades som nia och tia i slutställningen, medan lag på sjätte plats rankades som elva och tolv. Alla 16 deltagande nationer var skyldiga att bekräfta sina trupper via sina respektive nationella förbund.

Statistik och utmärkelser

Individuella utmärkelser delades ut den 31 maj 2026, samma dag som finalen spelades. Utmärkelserna inkluderade priser till turneringens bästa målvakt, försvarsspelare och forward, samt en värdefullaste-spelare-utmärkelse. Dessutom utsågs ett Media All Stars-lag. Statistik över turneringens främsta målskyttar och målvakter publicerades officiellt. Målvaktsstatistiken inkluderade endast de fem bästa målvakterna som spelat minst 40 procent av sin lags totala speltid, rankade efter räddningsprocent. Målskyttelistan visade de främsta utespelarna sorterade efter poäng, och därefter efter antal gjorda mål. Statistiken inkluderade kolumner för spelade matcher, mål, assist, poäng, plus/minus-statistik och utvisningsminuter.

Kvalificering och nedflyttning

Systemet med nedflyttning till Division I var i kraft under detta VM. De två sämst placerade lagen i respektive grupp under den preliminära omgången flyttades ned till Division I A inför nästa års turnering. För att kvalificera sig till toppdivisionen 2026 hade lagen antingen behövt placera sig tillräckligt högt under VM 2025 eller vinna Division I A. Storbritannien säkrade sin omedelbara återkomst till toppdivisionen genom att vinna Division I. Italien, som kom tvåa i Division I, säkrade sin uppflyttning tillbaka till toppdivisionen efter att senast ha spelat där 2022. Detta var den 28:e gången som 16 lag deltog i toppdivisionen av VM. Nedflyttningen efter VM 2025 öppnade alltså plats för två uppflyttade lag inför turneringen i Schweiz.

Turneringens uppbyggnad och format

Turneringen följde det etablerade formatet med en preliminär omgång följd av ett slutspel. I den preliminära omgången delades de 16 lagen in i två grupper om åtta lag vardera. Varje lag mötte de andra sju lagen i sin grupp. De fyra bästa lagen från varje grupp avancerade sedan till kvartsfinalerna. Efter kvartsfinalerna omseedades de kvarvarande lagen inför semifinalerna för att säkerställa att de två högst seedade kvarvarande lagen mötte de två lägst seedade. Slutspelet spelades enligt ett utslagsformat. Finalen spelades den 31 maj 2026 i Zürich. Bronsmatchen spelades också i Zürich före finalen.

Historisk kontext och jämförelser

Finlands seger 2026 var landets femte VM-titel totalt. Kanada har flest VM-titlar genom tiderna med 28 stycken. Schweiz förlorade sin tredje raka VM-final, vilket underströk landets framgångsrika men samtidigt bittert nära period på världsscenen. Norges bronsmedalj var en historisk bedrift för nationen, som aldrig tidigare vunnit en medalj i ett herr-VM i ishockey. Turneringen 2026 var den första att spelas i Schweiz sedan 2009, då maskoten Cooly också introducerades. Turneringen 2026 följdes av VM 2027, som spelades i Tyskland i maj månad. Inför VM 2026 var Schweiz det enda landet som lämnade ett kvarvarande bud efter Kazakstans återdrag.

Vanliga frågor om Världsmästerskapet i ishockey för herrar 2026

När och var spelades hockey-VM 2026?

Världsmästerskapet i ishockey för herrar 2026 spelades i Schweiz från den 15 till den 31 maj 2026. Matcherna fördelades mellan två städer: Zürich, där Swiss Life Arena användes, och Fribourg, där Fribourg Arena var spelplats. Grupp A spelades i Zürich och Grupp B i Fribourg. Slutspelet inleddes den 28 maj, med semifinaler och final i Zürich. Två kvartsfinaler spelades i vardera stad enligt det offentliggjorda spelschemat. Finalen ägde rum den sista dagen av turneringen.

Vilka lag deltog i VM 2026?

Totalt deltog 16 lag i toppdivisionen av VM 2026. Värdnationen Schweiz var automatiskt kvalificerat. Efter VM 2025 flyttades Frankrike och Kazakstan ned till Division I. Frankrike hade då varit i toppdivisionen i tre år och Kazakstan i fyra år. Deras platser togs av Storbritannien, som vann Division I, och Italien, som kom tvåa. Italien återvände till toppdivisionen efter att senast ha spelat där 2022. Bland de övriga kvalificerade lagen fanns USA, Finland, Tyskland, Lettland, Österrike och Ungern. Grupp A bestod av USA, Finland, Lettland, Ungern, Schweiz, Tyskland, Österrike och Storbritannien.

Vem vann hockey-VM 2026?

Finland vann världsmästerskapet 2026. Det var landets femte VM-titel totalt. I finalen besegrade Finland värdnationen Schweiz med 1–0 efter mål i förlängning. Schweiz förlorade därmed sin tredje raka VM-final. Bronsmedaljen gick till Norge, som tog sin första VM-medalj någonsin genom att besegra Kanada med 3–2, också det i förlängning. Norge hade tidigare varit nära nedflyttning under 2024 och 2025. Segern gjorde Finland till mästare för femte gången i historien.

Vad var den största överraskningen under turneringen?

Den största överraskningen var Norges prestation och första VM-medalj i historien. Laget vann bronsmedaljen genom att besegra Kanada i bronsmatchen med 3–2 i förlängning. Detta var anmärkningsvärt eftersom Norge under de två föregående VM-turneringarna, 2024 och 2025, hade varit mycket nära nedflyttning till Division I. Deras seger över det traditionellt starka Kanada i en match om tredjepriset var en av turneringens mest uppmärksammade händelser och ett klart exempel på de uppsving som präglade mästerskapet. Turneringen beskrevs som att den innehöll ett antal överraskningar, med detta som den främsta.

Vad hette maskoten och den officiella sången för VM 2026?

Turneringens maskot var en schweizisk ko vid namn Cooly. Cooly var ursprungligen maskot för VM 2009 i Schweiz och hade sedan använts vid andra sportevenemang i landet, som Europamästerskapen i friidrott 2014. Den officiella sången och turneringens slogan var båda "Time to Shine". Sången, med samma namn, framfördes av den schweiziske musikern och ishockeyentusiasten Bastian Baker och släpptes den 6 oktober 2025. Bastian Baker är en före detta spelare från Lausanne. Maskoten representerade en länk till det senaste schweiziska VM.

Hur många domare utsågs för turneringen och vilka regler gällde för trupplistorna?

Sexton matchdomare och linjedomare utsågs för att döma matcherna under VM 2026. Namnen på dessa domare offentliggjordes av IIHF den 17 april 2026. Varje nationellt lag var ålagd att följa specifika regler för spelartrupper. De var tvungna att lämna in en preliminär lista, en "Long List", senast två veckor före turneringens start. En slutgiltig trupp, bestående av minst 15 utespelare och två målvakter, och högst 22 utespelare och tre målvakter, skulle godkännas vid ett möte strax innan turneringen började. Alla 16 deltagande nationer var skyldiga att bekräfta sina trupper via sina nationella förbund.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.