Ullevi

Beslut och byggande

Beslutet att bygga Ullevi togs av Göteborgs stadsfullmäktige i november 1955 och formellt i juni 1956, i samband med att Sverige skulle arrangera Världsmästerskapet i fotboll 1958. För de förberedande arbetena anslogs 1,5 miljoner kronor och senare ytterligare 18,3 miljoner kronor för schakt och dränering. Namnet Ullevi betyder ungefär Ulls egendom eller tempel och härstammar från den fornnordiska guden Ull. Arkitektkontoret Jaenecke & Samuelson vann en allmän arkitekttävling 1954 och fick uppdraget att rita arenan. Byggandet påbörjades på våren 1957 och arenan stod färdig till en kostnad av 30 miljoner kronor våren 1958, i tid för VM.

Arkitektur och konstruktion

Ullevis arkitektur var en bearbetning av tidiga skisser till Malmö Stadion, båda utformade av Fritz Jaenecke. Till skillnad från Malmös öppenhet är Ullevi en helt sluten idrottsborg med en dynamisk och organisk form. Arenan rymde ursprungligen 53 000 åskådare, varav 22 000 sittplatser och 31 000 ståplatser, och var avsedd för fotboll, friidrott, speedway och skridskoåkning. Konstruktionen var avancerad för sin tid. För bästa sikt gjordes läktarna bredare vid långsidorna och smalare vid kortsidorna. Taket över huvudläktaren hängdes upp med stållinor i två 53 meter höga betongpyloner för att undvika siktskymmande stödben. Läktaruppbyggnaden vilade på 46 radiellt riktade betongramar och prefabricerade gradinbalkar. Arenan grundades med 52 000 meter pålar av betong och stål.

Ullevi utrustades med en belysningsanläggning bestående av 136 strålkastare med en sammanlagd effekt på 228 000 watt. För att underlätta säsongsskiften installerades värmeelement under gräsmattan på bollplanen. En konstfrusen 400 meter lång skridskobana, världens första, byggdes och invigdes i januari 1959. Beslutet om isbanan togs av stadsfullmäktige i juni 1958. Invigningen av isbanorna ägde rum den 4 januari 1959, och två dagar senare satte en ishockeymatch mellan Sverige och Wembley Lions nytt svenskt publikrekord för skridskosport med 18 365 åskådare.

Invigning och tidiga år

Ullevi invigdes officiellt den 29 maj 1958 klockan 18.15 av Riksidrottsförbundets vice ordförande Bo Ekelund. Innan dess hade en gymnastikuppvisning hållits för publiken. Klockan 18.45 startade invigningsmatchen i fotboll mellan svenska landslaget och Göteborgs stadslag, som slutade 2-2. Det första målet på arenan gjordes av Gunnar Gren. Åskådarantalet var 49 493 personer. I samband med invigningen valdes även en Miss Ullevi, som vanns av Margareth Dahlstrand från Hisingen. Under resten av 1958 besöktes arenan av 801 276 åskådare, och året därpå ökade siffran till 904 688 trots att vårens allsvenska matcher spelades på Gamla Ullevi.

Stora idrottsevenemang

Ullevi har varit värd för en rad stora internationella idrottstävlingar. Under fotbolls-VM 1958 spelades bland annat en semifinal mellan Sverige och Västtyskland samt bronsmatchen på arenan. Arenan var också hemmaplan för IFK Göteborg, Gais och ÖIS fram till 1992. Ullevi arrangerade finalen i Europamästerskapet i fotboll 1992, där Danmark besegrade Tyskland. Ytterligare europeiska cupfinaler har spelats här, som Cupvinnarcupfinalerna 1983 och 1990 samt Uefacupfinalen 2004. IFK Göteborg spelade två Uefacupfinaler här som hemmamatcher 1982 och 1987. Arenan har också varit värd för friidrotts-VM 1995 och EM i friidrott 2006.

Speedway-VM har arrangerats på Ullevi vid åtta tillfällen, vilket gör arenan till den näst mest använda för detta mästerskap efter Wembley Stadium. Den årliga friidrottstävlingen Världsungdomsspelen med cirka 3000 deltagare hålls här. Ullevi var också platsen för den första amerikansk fotbollsmatchen mellan NFL-lag på den europeiska kontinenten, när Minnesota Vikings mötte Chicago Bears i augusti 1988. Publikrekordet för fotboll på Ullevi är 52 194 åskådare, satt i juni 1959 när ÖIS mötte IFK Göteborg.

Musik och konserter

Ullevi är en av Nordens främsta konsertarenor. Under en Bruce Springsteen-konsert i juni 1985 satte rytmiska publikrörelser arenan i självsvängning, vilket orsakade omfattande skador och väckte oro för konstruktionens säkerhet. Efter detta förstärktes arenan genom att betongpelare drevs ner till urberget. Springsteen har sedan dess återvänt till arenan vid flera tillfällen. Många andra internationella artister har uppträtt på Ullevi, inklusive Pink Floyd, Michael Jackson, U2, Tina Turner, Elton John och Iron Maiden. Under 2011 spelade de fyra stora thrash metal-banden Slayer, Anthrax, Megadeth och Metallica här.

Den svenska artisten Håkan Hellström har vid flera tillfällen, senast 2022, satt nytt publikrekord tack vare en mindre scen som gav plats åt fler åskådare. Laleh blev den första svenska kvinnliga artisten att headlina Ullevi med en konsert på sin 40-årsdag i juni 2022. Konserten, som hade medverkan av Göteborgs Symfoniker, sändes senare i SVT. Ullevi har också varit skådeplats för mindre lyckade incidenter, som när Foo Fighters Dave Grohl bröt benet efter ett fall från scenen under en konsert 2015, men bandet fullföljde ändå spelningen.

Ombyggnader och anpassningar

Ullevi har genomgått flera om- och tillbyggnader genom åren. Under perioden 1990-1995 reducerades kapaciteten till 38 000 enbart sittplatser för att möta internationella regler för fotbollsarenor. Inför friidrotts-VM 1995 byggdes arenan ut enligt Fritz Jaeneckes ursprungliga intentioner av Sten Samuelson och Curt Lignell och fick en ny kapacitet på 43 200 åskådare. Vid musikgalor kan kapaciteten nå cirka 60 000, med ståplatser på planen. Det fanns planer på att utvidga arenan till 70 000 platser i samband med ett försök att få EM i fotboll 2004, men dessa realiserades inte. Vintern 2011 påbörjades en ombyggnad för att göra Ullevi till Nordens största konsertarena.

Arenan har även anpassats med moderna lösningar. I mars 2007 installerades ett av Sveriges då största solkraftverk på taket till lyxlådorna, med 600 kvadratmeter solceller och en toppeffekt på 86,4 kW. Produktionen beräknades täcka den totala effektanvändningen för evenemangsbelysningen med ett överskott. Området runt Ullevi har också förändrats, och en bronsstaty av boxaren Ingemar Johansson, skapad av Peter Linde, avtäcktes nordväst om arenan i september 2011.

Platsens historia

Ullevi är byggt på ett område som historiskt kallades Levgrens äng, en del av Ranängarna. Området hette tidigare Tegelbruksängen, och här anlade doktor Pieter á Naaldwyck ett tegelbruk i början av 1620-talet. Tegelbruket såldes till Göteborgs stad 1629 och verksamheten upphörde kring 1850. Innan idrottsarenan diskuterades byggdes på 1930-talet förslag om att flytta Göteborgs Centralstation till platsen för att lösa problemet med säckstationen vid Drottningtorget. Platsens närhet till Boråsbanan och Västkustbanan var en faktor i dessa spekulationer. Idrottsförvaltningen blev den första hyresgästen att flytta in på Ullevi i maj 1958, efter att ha bott i ett provisorium på Södra vägen.

Vanliga frågor om Ullevi

Varför byggdes Ullevi?

Ullevi byggdes för att Sverige skulle arrangera Världsmästerskapet i fotboll 1958 och behövde nya arenor. Göteborgs stadsfullmäktige fattade ett förberedande beslut i november 1955 och det formella beslutet i juni 1956. För de förberedande arbetena anslogs 1,5 miljoner kronor, och senare ytterligare 18,3 miljoner för schakt och dränering. Arenan var tänkt att fungera som en multiarena för olika sporter och evenemang och invigdes våren 1958.

Vilka är några av de största idrottsevenemangen som arrangerats på Ullevi?

Ullevi har arrangerat flera stora internationella mästerskap. Under fotbolls-VM 1958 spelades bland annat en semifinal och bronsmatchen här. Arenan var värd för finalen i Europamästerskapet i fotboll 1992. Den har också arrangerat friidrotts-VM 1995, EM i friidrott 2006 och Speedway-VM vid åtta tillfällen. Ytterligare europeiska cupfinaler i fotboll har spelats här, som Cupvinnarcupfinalerna 1983 och 1990 samt Uefacupfinalen 2004.

Vad är kapaciteten på Ullevi?

Efter ombyggnader har Ullevi en publikkapacitet på 43 200 åskådare vid idrottsevenemang. Vid musikgalor kan kapaciteten nå cirka 60 000 platser, varav cirka 25 000 är ståplatser på planen. Ursprungligen, när arenan invigdes 1958, rymde den 53 000 åskådare med en blandning av sitt- och ståplatser. Under perioden 1990-1995 hade arenan en kapacitet på 38 000 enbart sittplatser för att möta internationella regler.

Vilka kända artister har uppträtt på Ullevi?

Många internationellt kända artister har uppträtt på Ullevi. Bruce Springsteen har spelat här vid flera tillfällen efter en kontroversiell konsert 1985. Andra artister inkluderar Pink Floyd, Michael Jackson, U2, Tina Turner, Elton John, Iron Maiden och Foo Fighters. De fyra stora thrash metal-banden Slayer, Anthrax, Megadeth och Metallica spelade samtidigt 2011. Svenska artister som Håkan Hellström och Laleh har också satt rekord och dragit storpublik.

Vad hände under Bruce Springsteen-konserten 1985?

Under en Bruce Springsteen-konsert den 8 juni 1985 satte den rytmiska rörelsen från publiken arenan i självsvängning. Detta orsakade omfattande skador och utgjorde en risk för att hela konstruktionen skulle skadas, delvis på grund av att arenan vilar på göteborgsk lera. Incidenten ledde till en omfattande ombyggnad där stödjande betongpelare drevs ner i urberget för att förhindra liknande problem i framtiden. Springsteen har sedan dess återvänt till arenan vid flera turnéer.

Vilka fotbollslag har haft Ullevi som hemmaplan?

Ullevi var hemmaplan för de tre göteborgsklubbarna IFK Göteborg, Gais och Örgryte IS från invigningen 1958 och fram till 1992. Då återvände lagen att spela på den renoverade Gamla Ullevi. IFK Göteborg utnyttjade även arenan för två Uefacupfinaler som hemmamatcher 1982 och 1987. Under denna period var Ullevi den primära stora fotbollsarenan i staden och lockade storpublik till allsvenska matcher.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.