Wiki måndag 19 oktober 2026
Nyfiken På

Svenska nöjesnyheter, film, musik och poddar, och ett uppslagsverk om rösterna och ansiktena bakom.

Lyssna på poddenNyfiken på med Kristin Kaspersen Spotify Apple

TV-pucken

TV-pucken är en årlig nationell ishockeyturnering för distriktsförbundslag med ungdomsspelare. Turneringen, som startade 1959 på initiativ av Sven Tumba, sändes från början i sin helhet i SVT och har sedan dess varit en viktig talangskola för svensk ishockey. Deltagarna är högst 15 år och tävlar i representationslag från olika distrikt inom Svenska Ishockeyförbundet. Slutspelet, med kvartsfinaler, semifinaler och final, sänds fortfarande på TV, medan gruppspelet spelas på olika orter runt om i landet.

Turneringens upplägg och regler

TV-pucken är en turnering där representationslag från Svenska Ishockeyförbundets distrikt gör upp. Varje match spelas i två perioder om 20 minuter effektiv speltid vardera. Mellan perioderna finns en ordinarie paus på som mest 15 minuter, under vilken lagen byter sida. Om en match kräver förlängning är pausen före denna högst två minuter lång, och lagen byter inte sida inför övertiden. Under förlängningen spelar lagen med fem utespelare totalt, inklusive målvakt, vilket skiljer sig från det ordinarie antalet sex spelare per lag.

Deltagande lag består av högst 20 utespelare och 3 målvakter, men under en match får endast 2 målvakter vara ombytta. En grundförutsättning för att få delta är att alla spelare måste vara svenska medborgare. Detta krav är kopplat till turneringens roll som en nationell talangskola och ett upptagningsområde för framtida elitishockey på både klubb- och landslagsnivå. Turneringen är strukturerad kring ett gruppspel följt av ett slutspel.

Under gruppspelet delas lagen in i fyra grupper med fyra till sex lag i varje. De två bäst placerade lagen från varje grupp kvalificerar sig för finalspelet. Övriga lag från gruppspelet går vidare till ett fortsättningsspel i två separata placeringsgrupper. Efter grupp- och placeringsspelet tar ett utslagsspel vid, bestående av kvartsfinaler, semifinaler och en avslutande final. Slutspelet avgörs på en och samma ort, medan gruppspelet sprids ut över flera olika städer runtom i Sverige.

Historisk utveckling

Initiativet till TV-pucken togs av ishockeyspelaren Sven Tumba, som kontaktade sportredaktionen på Sveriges Radio-TV. När turneringen startade 1959 deltog åtta distriktslag och samtliga matcher sändes i television. Ursprungligen var åldersgränsen för deltagare högst 16 år, men 1979 sänktes den till högst 15 år. Under ett möte på Bosön i december 2002 beslöt man att från 2003 åter höja åldern till 16 år, i ett försök att motverka en tidig utslagning som kunde få unga spelare att ge upp ishockeyn. Inför 2009 års turnering sänktes åldern dock återigen till 15 år, vilket är gränsen som gäller idag.

Turneringens spelschema har flyttats runt flera gånger genom åren. Slutspelet spelades ursprungligen i november, för att sedan flyttas till oktober. År 1987 spelades det i december. 2004 flyttades finalspelet till september, och 2013 hamnade det kring Alla helgons dag i slutet av oktober och början av november. Sändningsrätten har i huvudsak legat hos SVT, men 1997 sändes turneringen i TV3 under namnet TV-cupen. Sedan 2020 sänds endast kvartsfinaler, semifinaler och final i TV.

Antalet deltagande lag och distrikts uppdelning har också förändrats. Distrikten Bohuslän och Dalsland har ofta spelat i samma lag, liksom Västergötland. Stockholm har på senare år delats upp i Stockholm Nord och Stockholm Syd. Från och med år 2000 fick Stockholm delta med två lag, ett förslag som kom från distriktet självt med motiveringen att de hade många duktiga unga spelare. Konceptet med två lag från samma region har använts igen, till exempel av Södermanland 1998 och 1999 samt av Småland 2012 och 2013. Inför 2016 års turnering beslutade Svenska Ishockeyförbundet att sätta upp ett extra lag bestående av 22 spelare som inte platsat i sina ordinarie distriktslag.

Distriktens roll och laguppsättning

De deltagande lagen i TV-pucken är i regel representationslag från de olika distrikten inom Svenska Ishockeyförbundet. Det finns totalt 22 distrikt inom förbundet, och dessa står för laguppsättningen. Traditionellt har vissa distrikt samarbetat och ställt upp med gemensamma lag, som Bohuslän och Dalsland. Även Västergötland har ofta ingått i ett sammansatt lag med andra distrikt. Stockholm har en särställning och har under senare år delats upp i två separata lag, Stockholm Nord och Stockholm Syd.

Möjligheten för ett distrikt att ställa upp med mer än ett lag har prövats vid flera tillfällen. Redan 1998 och 1999 deltog Södermanland med två lag, betecknade som Södermanland A och Södermanland B. Från år 2000 fick Stockholm, efter eget förslag, delta med två lag. Detta koncept har sedan tillämpats vid andra tillfällen, som när Småland 2012 och 2013 ställde upp med två lag, kallade röd och gul. Det extra lag som beslutades om inför 2016, bestående av uteslutna spelare, var ett annat sätt att hantera mängden talang.

Tillkomsten av en flickklass

Länge var TV-pucken en turnering enbart för pojkar. Detta förändrades 2019 när en flickklass tillkom. Denna nya klass startade efter att den tidigare nationella flickturneringen Stålbucklan, som spelades mellan 2006 och 2019, lades ner. Tillägget av en flickklass gjorde TV-pucken till en mer inkluderande tävling som speglar utvecklingen inom svensk ishockey på bredden. På samma sätt som i pojkarnas turnering representerar flicklagen sina distrikt, och turneringen fungerar som en viktig scen för ung talang.

Kulturell betydelse och spinoffs

TV-pucken har haft en betydande kulturell inverkan och gett upphov till särskilda begrepp. Uttrycken TV-puckshög och TV-pucksglädje myntades för att beskriva fenomenet när ett helt lag kastar sig ut på isen för att fira ett gjort mål eller en vunnen match. Denna entusiastiska firande har blivit en signatur för turneringens känslomässiga laddning. Turneringens popularitet har även nämnts i populärkulturen, som i boken Berts bravader från 1991, där huvudpersonen Bert reflekterar över hur olika hans och en äldre persons minnesvärld är, där hennes skulle handla om andra världskriget medan hans skulle handla om föregående års TV-pucksfinal.

Framgången med TV-pucken inspirerade till liknande tävlingar inom andra sporter. Redan 1965 startade längdåkningens TV-skidan, som en direkt spinoff. Även andra lagsporter har utvecklat liknande ungdomsturneringar för distriktslag, även om dessa oftare inte är TV-sända. TV-pucken har således fungerat som en förebild för hur man kan organisera och profilera ungdomsidrott på nationell nivå.

Ett noterbart vinnarlag

Genom åren har många talanger passerat genom TV-pucken, men ett lag särskilt sticker ut i historien. Ångermanlands vinnarlag från 1988 anses vara ett av de mest meriterade någonsin. Laget bestod av spelare födda 1973, och inkluderade flera framtida stjärnor. Bland dem fanns Peter Forsberg, Markus Näslund, Hans Jonsson och Andreas Salomonsson, som alla skulle komma att spela i NHL. Ytterligare spelare från det laget, som Magnus Wernblom, Fredrik Bergquist, Sacha Molin och Henrik Gradin, nådde alla spel i Elitserien. Även målvakten Magnus Powell blev en framgångsrik idrottsman, men på fotbollsplan där han spelade på allsvensk nivå. Detta lag är ett tydligt exempel på hur TV-pucken kan fungera som en samlingsplats för exceptionell talang.

Turneringens namn och TV-sändningar

Turneringen heter TV-pucken just för att den från start 1959 var tänkt att sändas i television. Under det första året sändes verkligen samtliga matcher i SVT, vilket var en ovanlig satsning. Denna nära koppling till TV-mediet har gett turneringen dess varumärke och popularitet. Sändningsmönstret har dock förändrats över tid. Sedan 2020 sänds inte längre alla matcher, utan endast de avgörande slutspelets matcher. Detta innebär att kvartsfinaler, semifinaler och finalen är de enda som visas i TV.

Rättigheterna att sända turneringen har i stort sett alltid legat hos public service-bolaget SVT. Ett undantag från detta var 1997, då turneringen sändes i den kommersiella kanalen TV3. Under det året användes namnet TV-cupen istället för TV-pucken. Även om sändningsomfånget minskat, så är TV-sändningarna av slutspelet fortfarande en viktig del av turneringens identitet och ett sätt att nå en bred publik.

Vanliga frågor om TV-pucken

När startade TV-pucken och vem var initiativtagaren?

TV-pucken startade år 1959. Initiativet togs av den svenska ishockeyspelaren Sven Tumba, som kontaktade sportredaktionen på Sveriges Radio-TV för att få igång turneringen. Redan det första året deltog åtta distriktslag, och en aspekt var att samtliga matcher sändes i television, vilket gett turneringen dess namn. Turneringen skapades som en nationell ungdomstävling för att visa fram och utveckla talanger.

Hur gamla får spelarna i TV-pucken vara?

Spelarna som deltar i TV-pucken ska vara högst 15 år när turneringen inleds. Denna åldersgräns har varierat genom historien. Ursprungligen var gränsen 16 år, men den sänktes till 15 år 1979. År 2003 höjdes den tillbaka till 16 år, men inför 2009 års turnering sänktes den återigen till 15 år, vilket är regeln som gäller idag. Beslutet 2003 att höja åldern togs för att försöka stoppa en tidig utslagning av unga spelare som kunde få för sig att de inte räckte till.

Vilka lag deltar i TV-pucken?

Deltagande lag är representationslag från de olika distrikten inom Svenska Ishockeyförbundet. Traditionellt sett har vissa distrikt, som Bohuslän och Dalsland, ofta spelat i samma lag. Stockholm har på senare år delats upp i två lag, Stockholm Nord och Stockholm Syd, ett koncept som infördes år 2000 efter förslag från Stockholms distrikt självt. Konceptet med två lag från samma region har även använts av andra distrikt som Södermanland och Småland vid olika tillfällen. Totalt finns det 24 distriktslag som är indelade i fyra grupper under turneringen.

Spelas det TV-pucken för flickor?

Ja, sedan 2019 finns en flickklass i TV-pucken. Denna klass tillkom efter att den tidigare nationella flickturneringen Stålbucklan, som pågick mellan 2006 och 2019, lades ner. Tillägget av en flickklass gjorde TV-pucken till en mer komplett tävling som omfattar både pojkar och flickor på distriktsnivå. På samma sätt som för pojkarna fungerar turneringen som en talangskola för de unga flickorna som representerar sina distrikt.

Vad betyder uttrycken TV-puckshög och TV-pucksglädje?

Uttrycken TV-puckshög och TV-pucksglädje myntades i samband med turneringen och beskriver ett specifikt firandefenomen. De avser situationen när ett helt lag, inklusive reservspelare och tränare, kastar sig ut på isen för att gemensamt fira ett gjort mål eller en vunnen seger. Denna spontana och överdådiga glädjeyttring har blivit en kännetecknande och omtyckt del av TV-puckens atmosfär. Uttrycken har blivit en del av turneringens kultur och återkommer varje år.

Sänds hela TV-pucken i TV numera?

Nej, inte hela turneringen sänds i TV längre. När TV-pucken startade 1959 sändes verkligen samtliga matcher. Sedan 2020 sänds dock endast slutspelets avgörande matcher, nämligen kvartsfinalerna, semifinalerna och finalen. Dessa matcher sänds i SVT. Innan lagen når dit har de gått igenom kval och gruppspelsomgångar som spelas runtom i Sverige utan TV-sändning. Gruppspelet avgörs i några andra städer, medan slutspelet samlas på en och samma ort.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.

Relaterade artiklar

Alla lag och tävlingar →