Tour de Ski

Historia och ursprung

Tour de Ski är ett koncept som inspirerats av cykelsportens stora etapplopp som Tour de France och Giro d'Italia. Idén till tävlingen sägs ha väckts vid ett möte mellan den före detta olympiske mästaren Vegard Ulvang och FIS-chefen Jürg Capol i Ulvangs bastu i Maridalen, Norge. Målet var att skapa en spännande etapptävling som skulle testa den mest kompletta skidåkaren över flera dagar och olika discipliner. Den första upplagan av Tour de Ski genomfördes säsongen 2006/2007 efter att FIS ursprungligen velat starta i Alperna men mött ointresse från Schweiz och Österrike. Reaktionerna från åkarna var övervägande positiva efter den första touren, även om många uttryckte oro för den avslutande branta klättringen. Tävlingsledaren Vegard Ulvang ansåg att touren var en framgång och ett genombrott för FIS, men medgav att upp till en tredjedel av deltagarna hade kämpat med sjukdom eller skada efter tävlingen.

Under åren har tävlingen genomgått flera formatförändringar. Ursprungligen bestod den av åtta fristående deltävlingar under tio dagar. Från säsongen 2011/2012 utökades den till nio deltävlingar på elva dagar, men numera körs sju deltävlingar på nio dagar. En betydande förändring infördes säsongen 2019/20 då den traditionella jaktstarten i slutetappen ersattes av en masstart. Säsongen 2022/23 infördes samma distanser för damer och herrar, inklusive etapper på 15 och 20 kilometer. Ytterligare en nyhet det året var att jaktstarterna baserades enbart på den närmast föregående tävlingen för att minska de stora tidsavstånden vid start, och bonussekunder återinfördes i ett av distansloppen.

Tävlingsformat och poängsystem

Tour de Ski är en etapptävling där den sammanlagda tiden över alla lopp avgör slutsegraren. Grundprincipen är att tidsavståndet till segraren i varje etapp läggs ihop, och den åkare som har den minsta totala tiden vinner hela touren. I sprinttävlingarna, där tidsmarginalerna normalt är små, utgår man från tiden i kvalheatet och drar sedan av bonussekunder beroende på slutplaceringen. Segraren i en sprint kan få upp till 60 bonussekunder, och enligt det nuvarande formatet delas bonussekunder ut till de 30 åkare som kvalificerar sig för kvartsfinalerna. Bonussekunder har även delats ut i distansloppen till de främst placerade och vid spurtpriser i masstarterna, men dessa är numera borttagna från målgången, även om spurtpriser fortfarande ger bonussekunder under loppets gång.

Världscuppoäng delas ut i varje etapp. Vinnaren av en Tour de Ski-etapp får 50 världscuppoäng, vilket är hälften av vad en vanlig världscupseger ger. Vinnaren av hela Tour de Ski får 400 världscuppoäng, en siffra som justerades uppåt för andra- och tredjeplatsen från säsongen 2022/23. Förutom den totala touren finns två separata cuper inom tävlingen: en poängcup för sprinter och spurtpriser, samt en klättringscup för de som är först över vissa backtoppar. Den åkare som leder den totala touren bär en gul ledartröja. I jaktstarterna, som baseras på antingen ett föregående lopp eller den totala ställningen, är det den enskilda åktiden som läggs ihop för att undvika dubbel utdelning av tidsdifferenser.

Etapper och den berömda slutfinalen

Tour de Ski består av en variation av tävlingsformat som sprinter, masstarter, lopp med individuell start och jaktstarter. De inledande etapperna arrangeras på olika orter i Central- och Sydeuropa, med värdländer som Tyskland, Tjeckien, Italien och Schweiz. Arrangörsorterna har varierat från år till år, med exempel som München, Oberhof, Prag och Toblach. Under de tidiga åren ingick orter som Asiago, Cortina och senare Lenzerheide i Schweiz och Val Müstair. Slutetappen har däremot alltid, sedan tävlingens start, avgjorts i Val di Fiemme i Italien.

Den sista etappen är tävlingens mest kända och krävande del. Den avslutas med en brant klättring uppför alpinskidbacken Alpe Cermis i Cavalese, med en höjdskillnad på 425 meter. Fram till säsongen 2018/19 avgjordes denna etapp som en jaktstart, där åkarna startade med de tidsavstånd de hade i den totala sammanställningen. Från och med säsongen 2019/20 är slutetappen istället en masstart. Detta innebär att alla startar samtidigt, vilket gör att vinnaren av den sista etappen inte automatiskt vinner hela touren, men ger fler åkare en chans att ta etappseger. Formatet gynnar särskilt åkare som är skickliga på att klättra. Denna förändring gjorde också att det inte längre fanns någon riktigt lång etapp i touren, då de längsta loppen blev 10 km för damer och 15 km för herrar, innan distanserna utjämnades mellan könen.

Deltagande, priser och tidigare arrangemang

Mellan 20 och 30 nationer brukar delta i Tour de Ski. Varje nation har en kvot med ett maximum på tio åkare. Herr- och damtävlingarna hålls samtidigt på samma dagar, med den enda skillnaden att distanserna som åks kan variera, även om de numera är desamma. Tävlingen lockar toppåkare från hela världen, och segraren anses få stor respekt för att ha klarat den krävande tävlingen, något den norske åkaren Jens Arne Svartedal uttryckte redan inför den första touren. Många åkare har haft Tour de Ski som ett primärt mål för säsongen, och åkare från länder som Frankrike, Tyskland och Norge har uttryckt detta.

Prissumman för tävlingen är betydande. Från och med 2023 delas 770 000 schweiziska franc ut, vilket motsvarar ungefär 779 000 euro. Denna summa fördelas mellan både herr- och damklassen. Utöver prispengarna och världscuppoängarna är segern i Tour de Ski ett mycket prestigefyllt merit i en skidåkares karriär. Den första touren möttes av delade tidningskommentarer, där vissa hyllade slutklättringen som den roligaste tävlingen på år medan andra beskrev hela konceptet som en skidcirkus eller realityshow.

Utveckling, dominans och internationella framgångar

Sedan starten har tävlingen sett flera perioder av dominans från enskilda åkare. Under de första åren var Tobias Angerer från Tyskland och Virpi Kuitunen från Finland de första totalvinnarna. Den andra touren arrangerades mellan 28 december 2007 och 6 januari 2008 i Tjeckien och Italien, efter att planerade etapper i Oberstdorf ställts in. På damsidan dominerade polskan Justyna Kowalczyk sent 2000-tal och tidigt 2010-tal genom att vinna touren fyra år i rad och sätta rekord med 14 etappsegrar. Samtidigt vann schweizaren Dario Cologna tre touren på fyra år under samma period från 2008/09 till 2011/12.

Tour de Ski har successivt blivit mer internationell. Säsongen 2017/18 blev Alex Harvey från Kanada och Jessie Diggins från USA de första icke-européerna att ta en pallplats i den totala sammanställningen för herrar respektive damer. 2021 gick Diggins ett steg längre och blev den första icke-europeiska vinnaren av Tour de Ski. Dario Cologna har rekordet med fyra totalsegrar på herrsidan, en bedrift han uppnådde säsongen 2017/18. Redan efter den första touren uttryckte många åkare att konceptet var bra och att tävlingen hade en stor framtid, trots oro för den fysiska påfrestningen.

Formatförändringar och tävlingens karaktär

Tour de Ski har kontinuerligt justerats för att öka spänningen och jämnheten. En viktig aspekt har varit att ge sprinter en chans i den totala ställningen genom bonussekunder, något som kritiserats för att vara otillräckligt i tidiga kommentarer. Tidigare fanns det ofta en lite längre och lättåkt etapp, vanligtvis en jaktstart baserad på den totala ställningen, där ledaren kunde tvingas kämpa ensam medan en klunga jagade bakifrån. Detta format togs bort i samband med andra förändringar. Inför säsongen 2009/2010 träffade Tour de Ski:s officiella representanter arrangörerna av Giro d'Italia i Venedig för att lära sig från cykelsporten och förbättra tävlingen ytterligare.

Tävlingens struktur säkerställer att den mest allround-begåvade åkaren vinner. Poängsystemet för den totala touren bygger på aggregerad tid, medan världscuppoäng i varje etapp endast baseras på ordningsföljden i mål. Den som inte fullföljer en etapp stryks från resten av touren och får inga poäng. Detta, tillsammans med den fysiskt krävande slutetappen och den täta schemat, gör Tour de Ski till en extrem prövning som kräver både uthållighet, fart och taktisk skicklighet över en mängd olika discipliner.

Vanliga frågor om Tour de Ski

När startade Tour de Ski och hur såg den första upplagan ut?

Tour de Ski hade sin premiärsäsong 2006/2007. Den första tävlingen var planerad att starta i Nové Město na Moravě i Tjeckien, men dåliga snöförhållanden ledde till att dessa etapper ställdes in. Istället inleddes touren med en sprinttävling i München i Tyskland den 31 december 2006. Denna första etapp vanns av Marit Bjørgen från Norge och Christoph Eigenmann från Schweiz. Tobias Angerer från Tyskland och Virpi Kuitunen från Finland blev de första totalvinnarna av hela touren efter att ha klarat alla etapper.

Var avslutas Tour de Ski och varför är slutetappen så speciell?

Tour de Ski avslutas alltid i Val di Fiemme i Italien. Den sista etappen kulminerar i en mycket krävande klättring uppför alpinskidbacken Alpe Cermis i Cavalese. Denna slutklättring, med en höjdskillnad på 425 meter, är direkt inspirerad av cykelsportens bergsetapper och har varit en fast och omtalad del av tävlingen sedan starten. Fram till säsongen 2018/19 avgjordes etappen som en jaktstart baserad på den totala ställningen, men från och med säsongen 2019/20 är det en masstart. Detta innebär att vinnaren av slutetappen inte nödvändigtvis vinner hela touren, men backens branta lutning ger ändå en dramatisk avslutning.

Hur många etapper har tävlingen och vilka format ingår?

Antalet etapper har varierat genom åren. Den första touren bestod av åtta deltävlingar fördelade över tio dagar. Från säsongen 2011/2012 utökades den till nio etapper på elva dagar. I modern tid består tävlingen vanligtvis av sju deltävlingar som fördelas över nio dagar. Tävlingen innehåller en mix av olika format för att testa åkarnas mångsidighet. Dessa format inkluderar sprint, masstart, individuell start och jaktstart. Jaktstarterna kan vara baserade på ett föregående lopp eller på den totala ställningen i touren.

Vilka länder har arrangerat etapper genom åren?

Etapperna har arrangerats i flera länder i Central- och Sydeuropa. De vanligaste värdländerna är Tyskland, Tjeckien, Italien och Schweiz. Under de tidiga säsongerna ingick orter som München, Oberstdorf och Oberhof i Tyskland, Prag och Nove Mesto i Tjeckien, samt Asiago, Toblach och Cortina i Italien. Senare tillkom orter som Lenzerheide i Schweiz och Val Müstair i Schweiz. Endast slutetappen har en absolut fast plats, nämligen Val di Fiemme i de italienska alperna, där den avslutande backklättringen äger rum.

Hur vinner man Tour de Ski och vilka poängsystem gäller?

För att vinna Tour de Ski måste en åkare ha den lägsta sammanlagda tiden över alla etapper. Tiderna från varje enskilt lopp adderas, och bonussekunder som vinns i sprintar eller vid spurtpriser under masstarterna dras av från den totala tiden. Det är alltså den sammanlagda tiden, och inte antal etappsegrar, som är avgörande. Den åkare som leder den totala touren bär en gul ledartröja under tävlingens gång. Förutom den totala segern finns separata tävlingar i form av en poängcup för de bästa sprinterna och en klättringscup för de som är först över specifika backtoppar.

Vem har vunnit Tour de Ski flest gånger och vilka har varit dominanta?

På herrsidan innehar schweizaren Dario Cologna rekordet med fyra totala segrar i Tour de Ski. Han dominerade tävlingen under perioden från 2008/2009 till 2011/2012 med tre segrar och tog sin fjärde seger säsongen 2017/18. På damsiden har polskan Justyna Kowalczyk vunnit fyra gånger i rad, vilket är ett damrekord. Hon dominerade även sprintställningen under tre säsonger i följd och har rekordet med 14 etappsegrar. Tour de Ski har blivit alltmer internationell, med Jessie Diggins från USA som första icke-europeiska vinnare 2021 och Alex Harvey från Kanada som första icke-europeiske herrmedaljör.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.