Timrå IK

Klubbens ursprung och tidiga år

Timrå IK:s historia kan spåras tillbaka till 1921 då Wifstavarfs GIF bildades. Denna klubb införlivades 1929 med Wifstavarvs IK, som hade grundats den 11 maj 1928. Ishockey introducerades i klubben den 11 oktober 1937. År 1942 gick klubben samman med lokalkonkurrenten Östrands IF och antog namnet Wifsta/Östrands IF, ofta förkortat W/Ö. Klubben gjorde sin första framträdande i svenska mästerskapet 1943, som då spelades separat från seriesystemet. Från och med säsongen 1948-1949 deltog laget i det nationella seriesystemet och avancerade snabbt från tredje till andradivisionen.

Efter sju säsonger i andradivisionen kvalificerade sig W/Ö den 10 mars 1956 för spel i den högsta nationella serien, Division I, som då utökades. Detta innebar klubbens debut på högsta nivå säsongen 1956-1957. År 1963 absorberades den lokala klubben Fagerviks GF, vilket ledde till ett nytt namn: Wifsta/Östrand-Fagerviks IF, eller WÖF. Klubben hade sedan 1958-1959 spelat sina hemmamatcher på konstfrusen is, och säsongen 1965-1966 spelade man för första gången inomhus i vad som idag är NHK Arena. Inför säsongen 1966-1967 bytte klubben slutligen namn till Timrå IK, efter kommunen.

Framgångar och etablering i toppen

Timrå IK etablerade sig i den högsta serien och spelade där fram till våren 1976. Under denna period hade klubben flera framskjutna placeringar i början av 1970-talet. Den mest framgångsrika säsongen var 1973-1974 då Timrå IK vann SM-silver. När Elitserien bildades inför säsongen 1975-1976 var Timrå ett av de tio lagen i premiärsäsongen, men slutade sist och degraderades. Efter detta följde en lång period där klubben främst spelade i andradivisionen, med undantag för två ettåriga sejourer i Elitserien under säsongerna 1977-1978 och 1981-1982.

Under 1980- och 1990-talet befann sig klubben ofta i de lägre divisionerna. Den 22 maj 1990 inleddes ett samarbete med grannklubben IF Sundsvall Hockey under namnet IF Sundsvall/Timrå Hockey, med hemmaarena i Timrå. Detta samarbete varade dock bara två säsonger innan det upplöstes. Efter fusionens upplösning använde klubben namnet ST Hockey under säsongen 1994-1995, men återtog det klassiska namnet Timrå IK den 6 april 1995. Klubben arbetade sig sedan sakta men säkert tillbaka mot Elitserien.

Guldåren i Elitserien (2000–2013)

Timrå IK kvalificerade sig åter för Elitserien den 14 april 2000 efter att ha vunnit Kvalserien, med unga talanger som Henrik Zetterberg i laget. Den första säsongen efter avancemanget slutade laget på tionde plats, men säsongen 2001-2002 slutade man sist. Inför säsongen 2002-2003 tog Kent Johansson över som huvudtränare. Trots att laget var nedtippat, inte minst efter Zetterbergs avresa till NHL, slutade det på en tredjeplats i grundserien och nådde SM-semifinal. Säsongen 2003-2004 slutade laget på sjätte plats och nådde åter semifinal.

Säsongen 2004-2005, som var en lockoutsäsong i NHL, förstärktes Timrå med NHL-stjärnor som Henrik Zetterberg, Fredrik Modin, Miikka Kiprusoff och Aki-Petteri Berg. Laget slutade trea i grundserien men förlorade i kvartsfinal. Under de följande åren etablerade sig Timrå som ett stabilt topplag i Elitserien. Säsongen 2007-2008 flyttades unga talanger som Anton Lander och Magnus Pääjärvi Svensson upp från juniorlaget. Klubben nådde SM-semifinal 2008 och 2009. Efter en period med ekonomiska utmaningar slutade Timrå på elfte plats säsongen 2012-2013 och tvingades till Kvalserien, där en tredjeplats innebar degradering till Hockeyallsvenskan efter 13 säsonger i högsta serien.

Nedgång, omstrukturering och återkomst

Efter degraderingen 2013 genomgick klubben en företagsrekonstruktion på grund av svag ekonomi, vilket innebar att 75 procent av oprioriterade skulder skrevs av. Klubben satsade på yngre spelare och hade Roger Forsberg som huvudtränare. I april 2015 köpte Timrå kommun hemmaarenan för 45 miljoner kronor, vilket säkerställde klubbens fortsatta existens. Under åren i Hockeyallsvenskan hade klubben varierande framgångar. Säsongen 2017-2018 lyckades Timrå IK kvalificera sig för uppflyttning till SHL igen, med nyckelspelare som Jonathan Dahlén, Vilmos Galló, Anton Wedin och målvakten Henrik Haukeland. Uppflyttningen resulterade i en ettårig sejour i SHL säsongen 2018-2019. Klubben degraderades igen men avancerade åter till högsta divisionen inför säsongen 2021-2022 efter att ha besegrat Björklöven i den Hockeyallsvenska finalen 2021. Denna period präglades av en strävan efter ekonomisk stabilisering och en fortsatt satsning på ungdomsutveckling.

Hemmaarena och klubbidentitet

Timrå IK spelar sina hemmamatcher i Timrå Isstadion, som har en kapacitet på 6 000 åskådare. Arenan har genomgått flera renoveringar och byten av namn. År 2003 byggdes den om och fick namnet Sydkraft Arena, med plats för 5 800 åskådare. Senare har den fått namnet NHK Arena. Klubbens nuvarande emblem, som introducerades inför säsongen 2012-2013, består av en sköld med två tallar och texten Timrå IK i ljusblå bokstäver. Detta emblem har en stark lokal koppling och liknar vapnen för Timrå kommun och Västernorrlands län. Det ersatte ett tidigare emblem med en röd örn som använts sedan 1996-1997. Klubben har en historisk och traditionell rivalitet med Modo Hockey, eftersom båda klubbarna är baserade i Västernorrlands län och har mötts i de professionella ligorna. Denna rivalitet har varit en viktig del av klubbens identitet och supporterkultur genom åren.

Säsonger i Hockeyallsvenskan och ekonomisk utmaning

Efter degraderingen från Elitserien 2013 spelade Timrå IK i Hockeyallsvenskan under flera säsonger. Säsongen 2013/2014 slutade laget på åttonde plats och missade slutspel. Samma sak hände säsongen därpå, då man slutade tionde. Under säsongen 2015/2016 infördes ett nytt seriesystem, och Timrås åttondeplats räckte för att kvalificera sig för slutspelsserien, där sex lag spelade fem matcher. I denna serie kom Timrå näst sist. Denna säsong möttes Timrå och IF Sundsvall Hockey i ligasammanhang för första gången sedan 1990-talet, och Sundsvall vann tre av de fyra derbyna.

Säsongen 2016/2017 inledde ett topptippat Timrå starkt och befäste en förstaplats i grundserien. I december tappade laget dock tre nyckelspelare till J20-VM: Elias Pettersson, Jonathan Dahlén och Jens Lööke. Detta ledde till att laget hamnade på en sjätteplats i den jämna tabellen, vilken också blev lagets slutplacering. I slutspelsserien slutade Timrå återigen näst sist. Under denna period fortsatte klubben att ha likviditetsproblem och hade ärenden hos Kronofogden flera gånger, men var inte konkurshotad.

Spelarutveckling och profilering

Timrå IK har genom åren varit en klubb som satsat på att utveckla egna talanger. En av de mest framträdande är Henrik Zetterberg, som spelade i klubben som 19-åring under avancemanget till Elitserien 2000 och senare återvände under NHL-lockouten 2004-2005. Under denna lockoutsäsong förstärktes laget också med flera andra NHL-profiler. Klubben har en tradition av att ge unga spelare chansen i A-laget, vilket tydligt visades säsongen 2007-2008 då 16-åringarna Anton Lander och Magnus Pääjärvi Svensson flyttades upp från juniorlagen och erbjöds professionella kontrakt. Klubben har också haft spelare som satt klubbrekord, som Mika Pyörälä som under säsongen 2008/2009 slog målrekord i Timrå med 21 mål i grundserien. Under återtåget till SHL på 2010-talet var spelare som Jonathan Dahlén, Vilmos Galló och Anton Wedin nyckelspelare. Klubbens strategi har ofta inneburit en mix av etablerade spelare och unga talanger, vilket har präglat laguppställningarna under både framgångsrika och utmanande perioder.

Vanliga frågor om Timrå IK

När grundades Timrå IK?

Timrå IK:s rötter går tillbaka till 1921 då Wifstavarfs GIF bildades. Denna klubb gick 1929 samman med Wifstavarvs IK, som hade grundats den 11 maj 1928. Ishockeysektionen startades den 11 oktober 1937. Namnet Timrå IK antogs inför säsongen 1966-1967 efter en serie av sammanslagningar och namnbyten, däribland Wifsta/Östrands IF och Wifsta/Östrand-Fagerviks IF.

Vilken är Timrå IK:s största merit?

Timrå IK:s hittills största merit är ett SM-silver från säsongen 1973-1974. Under denna period spelade klubben i den högsta serien, som då hette Division I eller Allsvenskan. Klubben har även nått SM-semifinal vid fyra tillfällen under 2000-talet: 2003, 2004, 2008 och 2009. I grundserien har laget slutat på tredje plats två gånger, säsongerna 2002/2003 och 2004/2005.

Var spelar Timrå IK sina hemmamatcher?

Timrå IK spelar sina hemmamatcher i Timrå Isstadion, som också går under namnet NHK Arena. Arenan, som byggdes om 2003, har en kapacitet på 6 000 åskådare. Klubben har spelat inomhus i denna arena sedan säsongen 1965-1966. År 2015 köpte Timrå kommun arenan för 45 miljoner kronor för att säkra klubbens framtid och undvika konkurs.

Hur många säsonger har Timrå IK spelat i högsta serien?

Timrå IK har haft flera sejourer i högsta serien. Den första perioden var från debuten 1956 fram till våren 1976. Därefter följde två korta sejourer säsongerna 1977-1978 och 1981-1982. Den längsta och senaste längre perioden var från säsongen 2000-2001 till 2012-2013. Klubben hade även en ettårig sejour säsongen 2018-2019 och avancerade åter till SHL inför säsongen 2021-2022 efter att ha vunnit Hockeyallsvenska finalen.

Vilka är Timrå IK:s främsta rivaler?

Timrå IK har en historisk och traditionell rivalitet med Modo Hockey, eftersom båda klubbarna kommer från Västernorrlands län och har mötts i de högsta svenska serierna. Under 1990-talet hade klubben också ett kortvarigt samarbete och en rivalitet med IF Sundsvall Hockey, då de spelade tillsammans under namnet IF Sundsvall/Timrå Hockey mellan 1990 och 1992. Under 2015/2016 möttes Timrå och Sundsvall i ligasammanhang igen, vilket var de första derbyna sedan 1990-talet. Under dessa möten vann Sundsvall tre av fyra matcher.

Vilka kända spelare har spelat i Timrå IK?

Timrå IK har haft flera spelare som senare blivit kända i NHL. Den mest framträdande är förmodligen Henrik Zetterberg, som spelade i klubben som junior och återvände under NHL-lockouten säsongen 2004-2005. Andra NHL-spelare som representerat klubben under den perioden inkluderar Fredrik Modin, Miikka Kiprusoff och Aki-Petteri Berg. Klubben har också fostrat talanger som Anton Lander och Magnus Pääjärvi Svensson, som båda flyttades upp till A-laget som 16-åringar och erbjöds proffskontrakt.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.