Ishockey

Historia och ursprung

Ishockeyns ursprung är omtvistat men sporten har troligen influerats av flera sporter anpassade till vinterklimat. Det finns tecken på att en liknande sport förekom i Nederländerna redan under 1500-talet. Den moderna formen av ishockey anses dock härstamma från slutet av 1800-talet då engelska soldater i Kanada anpassade landhockeyn till vinterförhållanden, med influenser från urinvånarnas sporter. Den första dokumenterade inomhusmatchen spelades i Montreal den 3 mars 1875. Sporten spreds sedan till Europa i början av 1900-talet, där ishockey och bandy initialt sågs som varianter av samma sport.

Ett internationellt ishockeyförbund bildades 1908, som från början även hanterade bandy. Ishockey fick olympisk status vid Sommar-OS 1920 i Antwerpen, vilket gjorde att den i större delen av Europa snart konkurrerade ut bandyn som den dominerande vintersporten. I Sverige gjorde ishockey internationell debut just genom dessa OS 1920. Innan dess hade något som kallades 'hockey' spelats i Sverige sedan 1890-talet, men detta var i själva verket bandy. Ishockeyn passerade bandyn som Sveriges främsta publiksport 1955 och räknas sedan 1970-talet som en av landets nationalsporter.

Regelverk och spelidé

Ishockey tillhör kategorin bollsport och går ut på att göra flest mål genom att med en klubba placera pucken i motståndarnas mål. Sporten spelas med skridskor och klubbor av trä, lätt kompositmaterial, glasfiber eller aluminium. De främsta regelverken finns dokumenterade i Svenska Ishockeyförbundets Spelregler, IIHF:s officiella regelbok och NHL:s egen regelbok som skiljer sig något. De tre viktigaste reglerna som begränsar puckens rörelse är offside, icing och puck ut ur spel. Offside innebär att en spelare går in i motståndarnas zon före pucken, medan icing är att skjuta pucken över både mittlinjen och motståndarnas mållinje utan att den berörs.

Spelare får med vissa begränsningar använda vilken del av kroppen som helst för att rikta pucken, men de får inte fånga eller hålla den i handen. Att använda händerna för att passera till en lagkamrat är förbjudet om inte spelaren befinner sig i den defensiva zonen. Spelare får slå pucken i luften till sig själva med händerna, men de får inte sparka pucken i motståndarnas mål. Oavsiktliga avvikningar från kroppen eller utrustningen är tillåtna. Ishockey är en offside-sport, vilket innebär att framåtpassningar är tillåtna, till skillnad från hur spelet var före 1930-talet då det var en onside-sport med enbart bakåtpassningar.

Spelfält och arenaförhållanden

Spelfältet enligt IIHF:s regler är 60 meter långt och 30 meter brett, med hörn som är avrundade i en radie av 8,5 meter. Runt planen går en sarg som är mellan 110 och 125 cm hög, och längs kortsidorna är den försedd med plexiglas och skyddsnät för att skydda åskådarna. I NHL är rinkarna något annorlunda, närmare 61 meter långa och 26 meter breda. Spelfältet delas i tre zoner (anfalls-, neutral- och försvarszon) av två blå linjer, och en röd mittlinje delar planen i två halvor. Mittpunkten är centrum för mittcirkeln som har en radie på 4,5 meter.

Målen är placerade med en röd mållinje 4 meter från kortsidorna och är 122 cm höga och 183 cm breda. Framför varje mål finns ett markerat målområde i blått, en area som består av en rektangel och en del av en cirkel. Arean bakom målet, kallat restriktionsområdet, är en del av spelplanen där målvakten får hantera pucken. För att isen ska vara hållbar och anpassad för glid bör temperaturen i ishallar och arenor vara konstant mellan +8 och +10 °C, vilket regleras med kylanläggning. Det blir allt vanligare med avfuktning i ishallar för att ge en torr och hälsosam luft fri från kondens och mögel.

Matchförlopp och tidsregler

En professionell ishockeymatch spelas i 60 effektiva spelminuter, uppdelat i tre perioder om 20 minuter vardera. Med effektiv matchtid menas att klockan stoppas vid varje spelstopp, till skillnad från exempelvis fotboll. Mellan varje period hålls en 18 minuter lång paus för att isen ska spolas med en ismaskin, och under den tiden vistas lagen i sina omklädningsrum. Efter pauserna byter lagen planhalva. I vissa ligor och turneringar införs korta reklamavbrott, så kallade powerbreaks, vid specifika klockslag under perioden, men dessa får inte ske vid avblåsning för mål eller icing.

Varje lag har en 30 sekunder lång time out att utnyttja vid behov under ett spelstopp, vanligtvis för taktiska justeringar. Vid oavgjort resultat efter ordinarie speltid följer förlängning, vars regler varierar. I SHL:s grundserie spelas förlängning i max fem minuter med fyra mot fyra utespelare (tidigare tre mot tre), följt av straffläggning vid fortsatt oavgjort. I SHL:s slutspel pågår förlängningen i obegränsad speltid med 20-minutersperioder tills ett mål görs, och spelas fem mot fem. Den längsta slutspelsmatchen i SHL spelades 1996/1997 och varade in i den tredje förlängningsperioden. I internationella turneringar som VM och OS är förlängningen oftast max 10 minuter (20 i final) innan straffar.

Laguppställning och spelarroller

Under normal spel har varje lag sex spelare på isen samtidigt: tre anfallare, två backar och en målvakt. Anfallarna består av en center och två wingers (vänster och höger), och de brukar spela tillsammans som en fast kedja eller linje. Backarna bildar ett par, vanligen indelat i vänster och höger. Målvakten står i målområdet, en halvcirkel framför målet som ofta är blå och kallas crease. Termen 'skridskoåkare' används ofta för alla spelare utom målvakterna. Byte av hela enheter kallas för line change, och substitutioner är tillåtna när som helst under spelet, även under pågående spel vilket kallas changing on the fly.

Spelarnas position på isen styrs av regler som offside. En NHL-regel införd 2005-06 förhindrar ett lag från att göra spelarbyten efter att de begått icing. Spelare får bodychecka motståndare in i sargarna för att stoppa deras framfart. Domarna, linjemännen och utsidan av målen anses vara 'in play' och stoppar inte spelet om pucken eller spelare träffar dem. Spel kan återstartas med en tekning, där två spelare möts och en domare släpper pucken mellan dem. Tekningscirklar är markerade på isen för att vägleda spelarnas positionering.

Internationell spridning och tävlingar

Ishockey spelas i huvudsak inomhus på isrinkar i de flesta länder, men i vissa länder som Indien, Kirgizistan, Mongoliet, Nordkorea och Nordmakedonien används övervägande utomhusbanor. Sporten har en stark ställning i norra och centrala Eurasien samt norra Nordamerika, där vissa länder har den som nationalsport. Den nordamerikanska NHL rankas som världens högsta liga och lockar många av världens främsta spelare. Stanley Cup, som första gången delades ut 1893, är den mest prestigefyllda pokalen för klubblag.

Sveriges högsta liga heter SHL (tidigare Elitserien) och rankades år 2016 som den tredje bästa ligan i världen. Ishockey för damer började få större popularitet från mitten av 1980-talet, särskilt efter att kroppskontakt officiellt togs bort från den kvinnliga versionen. Det första IIHF Women's World Championship hölls 1990, och damishockey introducerades i OS 1998. Idag arrangerar IIHF årliga världsmästerskap för både herrar och damer, och sporten är en huvudgren vid vinter-OS.

Vanliga frågor om Ishockey

När och var uppstod den moderna ishockeyn?

Den moderna ishockeyn anses ha uppkommit i slutet av 1800-talet i Kanada. Engelska soldater i Kanada anpassade landhockeyn till vinterklimatet med influenser från urinvånarnas sporter. Den första dokumenterade inomhusmatchen spelades i Montreal den 3 mars 1875. Sporten spreds sedan till Europa i början av 1900-talet där den konkurrerade ut bandyn, särskilt efter att den blev olympisk gren 1920.

Hur lång är en ishockeymatch och hur fungerar tiden?

En ishockeymatch spelas normalt i 60 effektiva spelminuter, uppdelat i tre perioder om 20 minuter vardera. Med effektiv matchtid menas att klockan stoppas vid varje spelstopp, till skillnad från exempelvis fotboll. Mellan perioderna hålls en 18 minuters paus för isunderhåll. I Nordamerika har matchklockan traditionellt räknat ned från 20:00, medan det i Sverige länge var uppåt (0:00–20:00) innan en nedräknande klocka återinfördes i SHL säsongen 2016/2017.

Vilka är världens största och mest prestigefyllda ishockeyligor?

Världens högsta och mest prestigefyllda liga är den nordamerikanska NHL (National Hockey League). Stanley Cup, som delades ut första gången 1893, är NHL:s slutspelspokal och anses som ishockeyns främsta klubbpris. Andra betydande ligor är KHL i Ryssland och SHL i Sverige. SHL rankades år 2016 som den tredje bästa ligan i världen efter NHL och KHL. IIHF arrangerar de främsta internationella turneringarna som VM och OS.

Vad är skillnaden mellan ishockey och bandy?

Ishockey och bandy delar ett historiskt ursprung och sågs i början av 1900-talet som varianter av samma sport. Ishockey spelas med en puck på en mindre, inhägnad isrink med sargar, medan bandy spelas med en boll på en större plan som liknar en fotbollsplan. Ishockey har sex spelare per lag på isen samtidigt, medan bandy har elva. I Sverige passerade ishockeyn bandyn i popularitet 1955, och ishockey är idag en av Sveriges nationalsporter.

Hur kom ishockeyn till Sverige och när blev den populär?

Ishockeyn gjorde internationell debut i Sverige genom OS i Antwerpen 1920, där grenen ingick för första gången. Innan dess hade något som kallades 'hockey' spelats i Sverige sedan 1890-talet, men det var i själva verket bandy. Ishockeyn passerade bandyn som Sveriges främsta publiksport år 1955. Sedan 1970-talet räknas ishockey som en av Sveriges nationalsporter, med SHL (tidigare Elitserien) som landets högsta liga.

Vilka är några av de vanligaste regelbrotten och utvisningarna i ishockey?

Vanliga regelbrott som leder till utvisning inkluderar kroppstäckning från sidan eller bakifrån, höga klubbor, krokning med klubban och obstruction. Mindre regelbrott ger vanligtvis en 2-minuters utvisning. Målvakter kan få utvisning om de hanterar pucken bakom mållinjen men utanför det tillåtna restriktionsområdet, vilket också renderar i 2 minuter. Grovare brott kan ge 5-minuters utvisning eller matchstraff. Spelare får inte heller befinna sig i domarområdet, en halvcirkel framför sekretariatet, under en domardiskussion, vilket ger 2-minuters utvisning.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.