Konståkning vid olympiska vinterspelen 2026

Tävlingsöversikt och arrangemang

Konståkningsgrenarna under olympiska vinterspelen 2026 arrangerades i Milano Ice Skating Arena i Milano. Tävlingarna pågick från den 6 till den 19 februari 2026. Alla tider under tävlingarna var angivna i lokal tid, vilket motsvarade UTC+1. Totalt tävlades det i fem olika grenar inom konståkningen. Dessa var herrsingel, damsingel, parlöpning, isdans samt en lagtävling där nationer ställde upp med skridskoåkare från flera discipliner.

Evenemanget var en del av de olympiska vinterspelen som hade Milano och Cortina d'Ampezzo som värdorter. Konståkningstävlingarna koncentrerades till arenan i Milano. Det totala antalet tillgängliga kvotplatser för idrottare var 142. Varje nationellt olympiskt kommitté fick dock maximalt anmäla 18 skridskoåkare, med högst nio män eller nio kvinnor. Det slutliga antalet tävlande uppgick till 147, då vissa åkare kvalificerade sig enbart för lagtävlingen.

Kvalificering och deltagarländer

Kvalificeringen till olympiska spelen baserades huvudsakligen på resultaten från världsmästerskapen i konståkning 2025. Dessa tävlingar avgjorde 83 av de totala platserna, med 24 platser i herr- och damsingel, 15 i parlöpning och 18 i isdans. De återstående kvotplatserna fördelades utifrån resultaten från en särskid kvaltävling kallad Skate to Milano. För lagtävlingen utsågs de tio bästa nationerna baserat på en sammanställning av poäng från både VM 2025 och Grand Prix-serien 2025–26.

Efter VM 2025 började länderna att offentliggöra sina uttagna åkare. Den internationella skridskoförbundet ISU publicerade en fullständig deltagarlista den 26 januari 2026. Kvalificeringsprocessen ledde till flera historiska första gånger. Milla Ruud Reitan och Nikolaj Majorov blev till exempel det första svenska isdansparet som kvalificerade sig till olympiska vinterspelen. Denna plats blev tillgänglig efter att Finland tvingats avstå en kvotplats i isdans.

Ytterligare historiska första gånger inkluderade Meda Variakojytė från Litauen, som blev den första litauiska kvinnan att kvalificera sig till olympiska vinterspelen i singelåkning. Daria Danilova och Michel Tsiba av Nederländerna blev det första nederländska paret att kvalificera sig till olympiska vinterspelen i parlöpning. Uzbekistan hade ursprungligen kvalificerat en plats i parlöpning efter att Ekaterina Geynish och Dmitrii Chigirev slutat på tionde plats vid VM 2025. Efter att paret Geynish och Chigirev avslutat sitt samarbete omfördelades platsen till Frankrike, som valde att skicka paret Camille Kovalev och Pavel Kovalev.

Medaljörer och historiska prestationer

Mikhail Shaidorov från Kazakstan tog guld i herrsingel, vilket var den första olympiska guldmedaljen i konståkning för Kazakstan. Shaidorov blev bara den andra kazakhstanska konståkaren någonsin att vinna en medalj vid olympiska vinterspelen. I damsingel segrade Alysa Liu från USA och tog hem guldet. I parlöpning stod det japanska paret Riku Miura och Ryuichi Kihara för en historisk bedrift genom att vinna Japans första olympiska medalj någonsin i denna gren.

Guldet i isdans gick till det franska paret Laurence Fournier Beaudry och Guillaume Cizeron. I lagtävlingen stod USA som segrare. Ytterligare historiska första medaljer togs av det georgiska paret Anastasiia Metelkina och Luka Berulava, som vann de första olympiska vintermedaljerna i Georgiens historia. Medaljfördelningen visade på en breddning av nationer som presterar på den högsta nivån inom sporten.

Kontroverser kring isdansdomarna

Resultatet av isdanstävlingen väckte kritik och fick stor medial uppmärksamhet. Segrarna Laurence Fournier Beaudry och Guillaume Cizeron från Frankrike hade tydliga misstag i sina twizzle-sekvenser både i rhythm dance och free dance, vilket fick många att ifrågasätta hur de kunde vinna. En närmare granskning av domarresultaten avslöjade att den franska domaren, Jézabel Dabouis, hade gett det amerikanska paret Madison Chock och Evan Bates ett totalt poäng på 129,74 i free dance. Detta poäng var över fem poäng lägre än genomsnittspoängen från de andra åtta domarna på panelen.

Samtidigt gav den franska domaren det franska paret ett totalt poäng på 137,45, vilket var nästan tre poäng högre än genomsnittet från de övriga domarna. Denna uppenbara ojämnhet i bedömningen väckte kontrovers. En talesperson från det internationella skridskoförbundet ISU kommenterade händelsen med ett uttalande som uttryckte fullt förtroende för poängsättningsprocessen. Talespersonen framhöll att det är normalt att det finns en variation i poäng mellan olika domare och att ett antal mekanismer finns för att mildra sådana variationer. ISU försvarade processen och förklarade att organisationen var helt engagerad i rättvisa.

Neutrala idrottare och politisk bakgrund

I oktober 2023 suspenderade den internationella olympiska kommittén Rysslands olympiska kommitté. Trots detta tilläts de ryska och belarusiska skridskoförbunden att nominera en åkare eller ett lag per disciplin till Skate to Milano-kvaltävlingen. Målet var att de skulle kunna kvalificera sig till olympiska spelen 2026 som individuella neutrala idrottare. Varje nominerad var tvungen att genomgå en särskild screeningprocess. Denna process utvärderade om idrottaren hade visat aktivt stöd för Rysslands invasion av Ukraina 2022 eller hade några kontraktsmässiga kopplingar till den ryska eller belarusiska militären. Petr Gumennik och Adeliia Petrosian från Ryssland samt Viktoriia Safonova från Belarus lyckades kvalificera sig till olympiska spelen som individuella neutrala idrottare genom denna specialreglering.

Organisatoriska förändringar och platsfördelning

Kvalificeringssystemet medförde vissa förändringar i deltagarlistan efter att den första listan fastställts vid VM 2025. Finland hade till exempel kvalificerat sig för två kvotplatser i isdans vid VM 2025. När Yuka Orihara inte kunde få finskt medborgarskap tvingades Finland dock att avstå från sin andra kvotplats. Denna plats omfördelades sedan till Sverige, vilket gjorde Milla Ruud Reitan och Nikolaj Majorov till historiska första svenska deltagare i olympisk isdans.

På liknande sätt hade Uzbekistan kvalificerat en plats i parlöpning genom paret Ekaterina Geynish och Dmitrii Chigirev. Efter att detta par avslutat sitt partnerskap blev platsen ledig igen. Den omfördelades då till Frankrike, som i sin tur valde att utnyttja den genom att skicka paret Camille Kovalev och Pavel Kovalev. Dessa förändringar illustrerar hur dynamiska och beroende av individuella åkares omständigheter kvalificeringsprocessen kan vara.

Tävlingsprogram och resultat

Det officiella tävlingsprogrammet för konståkning vid OS 2026 publicerades med alla tider angivna i lokal tid, det vill säga UTC+1. Alla fem grenarna genomfördes inom den angivna perioden mellan den 6 och 19 februari. De officiella resultaten från tävlingarna sammanställdes i ett dokument kallat Figure Skating Results Book, publicerat av Milano Cortina 2026-organisationen. Dessa resultat är den slutgiltiga och auktoritativa källan för placeringar och poäng.

Under tävlingarna sattes ett nytt rekordhögt poäng, vilket noterades i de officiella protokollen. Detta visar på den tekniska och artistiska utvecklingen inom sporten. Medaljtabellen sammanställdes för att visa de totala insatserna från de olika nationerna, med Italien som värdland listat först. Källan till all statistik och resultat var de officiella dokumenten från arrangörerna och organisationen Olympedia.

Vanliga frågor om Konståkning vid olympiska vinterspelen 2026

När och var ägde konståkningen vid OS 2026 rum?

Konståkningsgrenarna vid olympiska vinterspelen 2026 ägde rum mellan den 6 och 19 februari 2026. Alla tävlingar hölls i Milano Ice Skating Arena, som ligger i Milano i Italien. Arenan var den centrala spelplatsen för alla fem konståkningsgrenarna under spelen. Alla tider under tävlingarna var angivna i lokal tid, vilket är UTC+1.

Vilka fem grenar tävlades det i?

Det tävlades i totalt fem grenar inom konståkning vid olympiska vinterspelen 2026. Dessa var herrsingelåkning, damsingelåkning, parlöpning för par och isdans. Dessutom arrangerades en lagtävling där nationer ställde upp med ett lag bestående av åkare från de olika disciplinerna. Varje gren hade sin egen medaljceremoni och segrare.

Vilka historiska första gånger inträffade vid dessa tävlingar?

Flera historiska första gånger inträffade. Mikhail Shaidorov vann Kazakstans första olympiska guldmedalj i konståkning. Japans par Riku Miura och Ryuichi Kihara tog landets första medalj någonsin i olympisk parlöpning. Anastasiia Metelkina och Luka Berulava vann de första olympiska vintermedaljerna i Georgiens historia. Milla Ruud Reitan och Nikolaj Majorov blev det första svenska isdansparet att kvalificera sig till OS, medan Meda Variakojytė var den första litauiska kvinnan i singelåkning att göra det.

Vad var kontroversen kring isdanstävlingen?

Kontroversen uppstod kring segrarna i isdans, det franska paret Laurence Fournier Beaudry och Guillaume Cizeron, som hade tydliga misstag i sina program. En granskning visade att den franska domaren gav det amerikanska paret ovanligt låga poäng samtidigt som hon gav det franska paret ovanligt höga poäng jämfört med de andra åtta domarna. Skillnaden var över fem poäng för det amerikanska paret och nästan tre poäng högre för det franska. ISU försvarade processen och menade att variationer är normala.

Hur gick kvalificeringen till spelen till?

Kvalificeringen baserades huvudsakligen på resultaten från världsmästerskapen i konståkning 2025, som gav 83 platser. Ytterligare platser fördelades via en kvaltävling kallad Skate to Milano. Totalt fanns 142 kvotplatser. För lagtävlingen bestämdes de tio bästa lagen utifrån en sammanställning av poäng från VM 2025 och Grand Prix-serien 2025–26. Vissa åkare kvalificerade sig enbart för lagtävlingen, vilket ökade det totala antalet tävlande till 147.

Deltog ryska och belarusiska åkare i OS 2026?

Ja, ryska och belarusiska åkare kunde delta som individuella neutrala idrottare efter en särskild process. Deras skridskoförbund fick nominera en åkare eller ett lag per disciplin till kvaltävlingen Skate to Milano. De nominerade var sedan tvungna att klara en screeningprocess som bedömde om de stödjt kriget i Ukraina eller hade kopplingar till sina länders militär. Petr Gumennik, Adeliia Petrosian och Viktoriia Safonova kvalificerade sig på detta sätt.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.