Hockeyettan

Historisk utveckling och namnbyte

Hockeyettans historia är nära förknippad med den svenska seriesystemets omstruktureringar. Ursprungligen var Division I namnet på landets högsta ishockeyserie från och med 1944. Denna status behölls fram till 1975 då Elitserien skapades som ny toppdivision. Därefter blev Division I den näst högsta serien. Ytterligare en förändring skedde 1999 när Allsvenskan blev en egen serie, vilket flyttade Division I till en tredjedivision. Under denna period skrevs namnet ofta som Division 1 med arabisk siffra. År 2014 genomfördes ett officiellt namnbyte till Hockeyettan för att tydliggöra seriens plats i seriesystemet.

Serien har alltid varit den lägsta nationellt organiserade nivån för herrishockey i Sverige. Alla serier under Hockeyettan organiseras regionalt. Genom åren har antalet deltagande lag varierat kraftigt. När serien blev tredjedivision 1999 startade den med hela 78 lag. Detta antal minskades successivt till 48 lag vid mitten av 2000-talet, ökade sedan till omkring 55 lag under perioden 2005 till 2014, för att återigen minska till 48 lag när namnet Hockeyettan infördes.

Det första tredjedivisionsformatet (1999–2005)

Första säsongen som tredjedivision, 1999/2000, spelades serien med 78 lag indelade i fyra regioner: Norra, Västra, Östra och Södra. Varje region hade två serier, vanligtvis benämnda A och B med tio lag i varje, förutom Division 1 Norra A som endast hade åtta lag. I de västra, östra och södra regionerna spelades grundserierna i 18 omgångar där lagen möttes hemma och borta. Efter grundserien gick de fyra främsta lagen från varje serie vidare till Allettan i sin region, förutom i den norra regionen som hade ett annat upplägg. I Västra, Östra och Södra regionerna spelades tre allettor första säsongen. De två bästa lagen från varje alletta gick vidare direkt till Kvalserien till Allsvenskan, medan lagen på plats tre och fyra gick till playoff.

Medan Allettan pågick spelade de lag som inte gått vidare kvar i sina serier, som kallades vårserier eller fortsättningsserier. Det fanns sex sådana vårserier totalt, två i varje region. I de östra och västra regionerna gick vinnaren av vårserien vidare till playoff. I den södra regionen gick de två främsta lagen i varje vårserie vidare. Den norra regionen hade ett eget system där Division 1 Norra A spelade 28 omgångar och Division 1 Norra B spelade 27 omgångar. De två främsta lagen i respektive serie gick direkt till Kvalserien till Allsvenskan utan att spela vare sig Allettan eller playoff.

Under de följande säsongerna genomfördes mindre förändringar, som en minskning av antalet lag. Till säsongen 2002/2003 hade den södra regionen avskaffat uppdelningen i två serier och spelade istället Division 1 Södra med tolv lag i 44 omgångar, vilket innebar att ingen Alletta spelades längre där. Samma säsong infördes Allettan Norra. Året därpå hade den östra regionen också minskats till tolv lag i en serie. Ytterligare ett år senare hade även den västra och den norra regionen minskats till tolv lag vardera utan Allettan. Vid denna tidpunkt bestod Division 1 totalt av 48 lag.

Omorganisationen 2005 och serierna A–F

Inför säsongen 2005/2006 genomfördes en stor omorganisation. Allsvenskan gjordes om till Hockeyallsvenskan och serien minskades med åtta lag som flyttades till Division 1. Antalet lag i Division 1 ökades till 55 och serieindelningen gjordes om till sex geografiska serier benämnda med bokstäverna A till F. Division 1A var den nordligaste serien och Division 1F den sydligaste. Efter några säsonger med detta system bildades tre Allettan: Norra, Mellan och Södra. Tre eller fyra lag från varje grundserie gick vidare till Allettan, där serie A och B tillhörde Norra, C och D tillhörde Mellan, samt E och F tillhörde Södra.

Systemet med vårserier för de kvarvarande lagen återinfördes, nu med sex stycken. Playoff återkom också, men nu spelades de inte längre regionvis utan lag från hela Sverige fick göra upp om platserna till kvalserien. Inga lag från Allettan gick längre direkt till kvalserien till Hockeyallsvenskan. Istället fick Allettans främsta lag plats direkt i tredje omgången av Playoff. Lagen strax bakom i Allettan fick plats i andra omgången, medan lagen som vunnit vårserierna möttes i första omgången. Detta upplägg varade fram till säsongen 2013/2014 då serie A och B slogs ihop till Division 1 Norra och Allettan Norra togs bort, så att de bästa lagen från den norra serien gick direkt till playoff.

Hockeyettan och fyraseriefasen (2014–2025)

Till säsongen 2014/2015 genomfördes en större omorganisation där serien bytte namn till Hockeyettan. Antalet lag minskades till 48 och antalet serier återgick till fyra med namnen Norra, Västra, Östra och Södra. När grundserierna var klara fortsatte man med två allettor (Norra och Södra) samt fyra vårserier, följt av playoff. Antalet lag som gick vidare till Allettan och Playoff varierade från säsong till säsong, men upplägget var nu detsamma över hela landet. Säsongen 2016/2017 infördes Hockeyettanfinalen där segrarna från Allettan Södra och Norra möttes i kamp om seriesegern.

Till säsongen 2019/2020 presenterades ATG som sponsor för Hockeyettan och det officiella namnet blev ATG Hockeyettan. Till säsongen 2021/2022 minskades Hockeyettan till 40 lag, vilket gjorde att Allettan började redan i december. Lagen som inte gick vidare till Allettan delades in i två vårettor med tio lag vardera. Playoff bytte namn till Slutspel och fler lag från vårettan fick möjlighet att delta. Sedan 2021 deltar inga lag från Hockeyallsvenskan i kvalserien och endast segraren av Hockeyettan flyttas upp. Säsongen 2022/2023 minskades antalet lag som kvalar ner från Hockeyettan, så att endast fyra lag behövde kvala, ett lag i varje kvalserie. I september 2022 presenterades Staylive, företaget genom vilket Hockeyettans matcher sänds, som ny sponsor för ligan.

Det radikalt nya formatet från säsongen 2025/26

Från och med säsongen 2025/26 genomfördes en omfattande omorganisation av Hockeyettan. Seriens 40 lag delas nu upp i två raka grundserier: en norra och en södra, med 20 lag i vardera. Grundserien spelas över 38 matcher och avslutas den 28 februari i södra serien respektive den 1 mars i norra serien. De sex främsta lagen i varje grundserie går direkt till slutspel. Lag placerade på sjunde till tionde plats går till en play in-omgång, även kallad sextondelsfinal.

Slutspelet spelas separat för den norra och den södra serien. Play in-omgången avgörs i bäst av tre matcher. De efterföljande omgångarna, åttondelsfinal, kvartsfinal och semifinal, avgörs i bäst av fem matcher. Segrarna av de norra och södra slutspelen möts sedan i en final som också spelas i bäst av fem matcher. Vinnaren av denna final flyttas upp till HockeyAllsvenskan. Lag som slutar på plats 11 till 18 i grundserien har avslutat sin säsong. Lag på plats 19 och 20 i varje serie måste spela negativt kval för att behålla sin plats i Hockeyettan.

Uppflyttning, nedflyttning och kvalificering

Hockeyettan fungerar som en viktig länk i det svenska seriesystemet med ett system för upp- och nedflyttning. Fram till säsongen 2020/2021 deltog lag från HockeyAllsvenskan i kvalserien tillsammans med lag från Hockeyettan. Sedan säsongen 2021/2022 har endast lag från Hockeyettan möjlighet att kvala till HockeyAllsvenskan. Endast segraren av Hockeyettanfinalen flyttas upp direkt. Detta innebär att HockeyAllsvenskan och Hockeyettan har separerade kvalificeringsvägar.

Nedflyttning sker till den fjärde nivån, Division 2, som organiseras regionalt. Antalet lag som tvingas kvala eller flyttas ner har varierat. Till exempel minskades antalet lag som kvalade ner från Hockeyettan säsongen 2022/2023, då endast fyra lag behövde kvala, ett i varje kvalserie. I det nya formatet från 2025 är det de två sista lagen i varje grundserie som spelar negativt kval. Historiskt har systemet med vårserier och playoff använts för att avgöra vilka lag som får chansen att kvala till högre division.

Deltagande lag, maratontabell och dokumentation

Ett stort antal svenska ishockeyklubbar har spelat i Hockeyettan eller dess föregångare Division 1 sedan 1999. Översikter över samtliga lag och deras placeringar i grundserierna för varje säsong finns dokumenterade i tabeller. Dessa tabeller visar den stora variationen av deltagande klubbar över åren. Många lag har bytt namn under seriens gång, några flera gånger. Varje säsong har en egen artikel med mer detaljerad information, och länkar till dessa finns i tabellhuvudena.

En maratontabell sammanfattar resultaten i Hockeyettans grundserier mellan åren 1999 och 2019. Denna tabell tar hänsyn till att serien spelats på olika sätt med varierande antal lag och att poängsystemet har ändrats. Ursprungligen gavs två poäng för vinst, medan systemet senare ändrades till tre poäng för vinst. Övertidsvinst ger också poäng i modern tid, något som inte fanns från början. Maratontabellen summerar resultaten utan att justera för dessa regeländringar, vilket ger en historisk översikt över lagens prestationer under de första två decennierna. Alla kolumner i dessa tabeller är sorterbara.

Vanliga frågor om Hockeyettan

Vad är Hockeyettan och vilken nivå har den?

Hockeyettan är den tredje högsta divisionen i ishockey för herrar i Sverige. Serien organiseras nationellt av Svenska Ishockeyförbundet och är den lägsta nationellt organiserade nivån. Alla serier under Hockeyettan organiseras regionalt. Serien har funnits under olika namn sedan 1944, men blev tredjedivision 1999 och fick sitt nuvarande namn Hockeyettan inför säsongen 2014/2015. Den fungerar som en viktig länk med uppflyttning till HockeyAllsvenskan och nedflyttning till Division 2.

Hur många lag spelar i Hockeyettan och hur har antalet förändrats?

Antalet lag i Hockeyettan har varierat kraftigt genom åren. När serien blev tredjedivision 1999 startade den med 78 lag. Detta antal minskades successivt till 48 lag vid mitten av 2000-talet. Inför säsongen 2005/2006 ökades antalet lag till 55 och serien spelades i sex serier (A-F). När namnet Hockeyettan infördes 2014 minskades antalet lag tillbaka till 48, indelade i fyra serier. Inför säsongen 2021/2022 minskades serien ytterligare till 40 lag. Från och med säsongen 2025/26 består Hockeyettan av 40 lag, indelade i två raka serier med 20 lag i vardera.

Hur flyttar man upp från Hockeyettan till HockeyAllsvenskan?

Uppflyttningssystemet från Hockeyettan har förändrats över tid. Fram till säsongen 2020/2021 deltog lag från både HockeyAllsvenskan och Hockeyettan i en gemensam kvalserie. Sedan säsongen 2021/2022 flyttas endast segraren av Hockeyettan upp till HockeyAllsvenskan. Inga lag från HockeyAllsvenskan deltar längre i kvalserien. I det nya formatet från 2025/26 spelar de två serievinnarna från den norra och södra grundserien slutspel var för sig. Vinnarna av dessa slutspel möts sedan i en final som avgörs i bäst av fem matcher, och segraren av den finalen flyttas upp.

Vad betyder namnet Hockeyettan och varför bytte man?

Namnet Hockeyettan infördes officiellt inför säsongen 2014/2015. Det ersatte det gamla namnet Division 1 (eller Division I). Namnbytet gjordes för att tydliggöra seriens plats som den tredje högsta divisionen i det svenska seriesystemet. Innan namnbytet uttalades serien ofta som Division Ett, vilket skrevs som Division 1 på internet. Historiskt var Division I namnet på högsta serien från 1944, blev andradivision 1975 och tredjedivision 1999, vilket skapade förvirring. Hockeyettan klargör att det är den tredje nivån, efter SHL (fd. Elitserien) och HockeyAllsvenskan.

Vad var Allettan och finns den kvar?

Allettan var en återkommande del av Hockeyettans och den gamla Division 1:s serieupplägg under många år. Efter att grundserien spelats färdigt gick de bäst placerade lagen vidare till Allettan, som var en fortsättningsserie med de främsta lagen från en eller flera grundserier. Allettan spelades i olika geografiska grupperingar, som Norra, Södra eller Mellan. Lagen i Allettan spelade sedan om platser i playoff eller direkt till kvalserien. I det nya serieformatet som införs från säsongen 2025/26 finns inte Allettan kvar. Då spelas istället en lång grundserie följd av ett direkt slutspel utan mellanliggande Allettan.

Hur har serieupplägget och spelschemat ändrats genom åren?

Serieupplägget har genomgått flera stora förändringar. Från 1999 spelades serien i fyra regioner med underindelningar i A- och B-serier. 2005 ändrades indelningen till sex geografiska serier (A-F) med tre Allettan (Norra, Mellan, Södra). 2014 återgick man till fyra grundserier (Norra, Västra, Östra, Södra) med två Allettan. Den största förändringen sker från säsongen 2025/26, då serien spelas i två raka grundserier (Norra och Södra) med 20 lag vardera. Grundserien spelas i 38 omgångar och avslutas i februari/mars, följt av ett direkt slutspel utan Allettan. Spelschemat har även påverkats av antal lag, där Allettan började redan i december när serien minskades till 40 lag 2021.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.