Djurgården Hockey

Grundande och tidig historia

Djurgårdens IF bildades 1891, men ishockeyn kom inte in på programmet förrän 1922 då en egen sektion startades med hjälp av IK Göta-spelaren Wilhelm Arwe. Laget deltog i sitt första svenska mästerskap samma år och förlorade i semifinal mot Hammarby. Det första laget bestod bara av sex spelare, men förstärktes med fem nya inför nästa säsong. År 1924 blev Djurgården seriesegrare och distriktsmästare för första gången. Den första SM-titeln kom 1926 efter en 7–1-seger mot Västerås IK, vilket också var första gången Le Mat-pokalen delades ut. Fyra Djurgårdenspelare var uttagna till det svenska OS-laget 1924. Framgångarna började avta i början av 1930-talet på grund av höga kostnader och låga publiksiffror, och när laget degraderades till andradivisionen 1934 beslutades det att lägga ner ishockeysektionen tillfälligt. Istället satsade man på bandyn. Sektionen startades om 1938 i den sjätte divisionen med tidigare spelare som Einar Svensson och Gustaf Johansson, och började en lång resa tillbaka upp i seriesystemet. Planen var att ta sig upp en division varje år, och 1940-talet dominerades av denna klättring i seriesystemet.

Tillbakaväg till eliten och 1940-talet

Efter omstarten 1938 spelade laget bara tre seriematcher men det räckte för att vinna sjätte divisionen och bli uppflyttade. Det var svårt att rekrytera nya spelare, då många trodde att förfrågningar från klubben var ett skämt. De spelare som kom bestod huvudsakligen av bandy- och fotbollsspelare. Under flera säsonger i de lägre divisionerna var Skuru IK alltid före Djurgården i tabellen, men eftersom två lag flyttades upp varje år var det inget hinder. Säsongen 1942/1943 avbröts på grund av varmt väder, men eftersom den nationella division 2 utökades till sex serier nästa säsong blev både Djurgården och Skuru uppflyttade ändå. Detta innebar att Djurgården lämnade de lokala stockholmsserierna för de nationella ligorna. Klubben fick vänta till 1947 för att vinna en division igen, men blev sedan slagna av Atlas Diesel och Västerås SK i kvalet till högre division. Inför säsongen 1948/1949 var laget äntligen tillbaka i högsta ligan och slutade tvåa bakom Hammarby. Inget svenskt mästerskap spelades den säsongen på grund av varmt väder och brist på tillräckliga isbanor. Under denna tid hade ishockeysektionen utvecklat egna talanger som började ersätta de spelare som fortfarande var aktiva i bandy- eller fotbollssektionen.

En guldålder och rekord

1950 inleddes en stor framgångsperiod för Djurgården när laget blev svenska mästare igen, den första titeln på 24 år. Segern kom efter en walkover mot Forshaga IF, en semifinalseger mot Hammarby och en finalseger med 7–2 mot Mora IK där Gösta Johansson gjorde hattrick. Under perioden 1951 till 1970 vann klubben åtta SM-guld, varav sex i rad mellan 1958 och 1963. Lagets längsta förlustfria svit i seriespel blev 57 matcher, ett rekord som fortfarande står sig. Denna svit varade från november 1958 till november 1962. Under denna storhetstid hade Djurgården ofta åtta till nio spelare i Tre Kronor. SM-slutspelet ändrades flera gånger under 1950-talet, från en utslagsturnering till ett finalsystem mellan seriesegrarna och slutligen en mästerskapsserie med fyra lag. Djurgården vann den södra serien med tio raka vinster säsongen 1954/1955 och besegrade sedan Hammarby i två finalmatcher, där den andra slutade 11–2 vilket fortfarare är rekord för antal mål i en SM-final. Djurgården följde upp SM-guldet med två andraplatser i mästerskapsserien 1956 och 1957 bakom Södertälje SK och Gävle Godtemplares IK. Tre Djurgårdenspelare, Sven Johansson, Lasse Björn och Roland Stoltz, var med och vann VM-guld 1957.

Upp- och nedgångar under 70- och 80-tal

Inför säsongen 1975/1976 ändrades seriesystemet till en enda elitserie med tio lag. Djurgården kom på nionde plats den första säsongen och degraderades efter 28 år i högsta serien. Under ledning av tränaren Hans Mild tog sig klubben tillbaka till Elitserien redan nästa säsong via seger i division 1 östra och sedan kvalserien. Inför comebacken värvades spelare som Bo Berglund och Håkan Dahllöf. Under senare delen av 1970-talet förstärktes laget ytterligare med namn som Mats Waltin och Anders Kallur under tränaren Eilert Määttä, och 1979 nådde laget SM-final där man förlorade mot Modo med 2–1 i matcher. 1982 återvände den kontroversielle tränaren Leif Boork, och under hans ledning utvecklades en fysisk spelstil som fick öknamnet våldtäktshockey. Säsongen 1982/1983 drog laget på sig 497 utvisningsminuter, i snitt 13,8 minuter per match, och vann SM-guld efter finalseger mot Färjestad. Stilen gjorde klubben hatad av många utomstående. Klubben nådde final igen 1984 men förlorade mot ärkerivalen AIK med 3–0 i matcher. Trots tränarbyten fortsatte laget att toppa utvisningsstatistiken, och säsongen 1984/1985 vann man serien men förlorade finalen mot Södertälje. En ekonomisk kris uppdagades 1986 med en skuld på 12,3 miljoner kronor, vilket ledde till en omorganisation.

Tränarbyten och fortsatt fysiskt spel på 80-talet

Efter Leif Boorks avsked säsongen 1984/1985 tog Gunnar Svensson över som tränare, men laget fortsatte att toppa utvisningsligan. Säsongen 1985/1986 fick Svensson sparken utan förvarning och Lars-Fredrik Nyström och Håkan Eriksson fick ta över som nödlösning. Laget lyckades med nöd och näppe hamna på åttonde plats och undvek därmed kvalspel. Leif Boork återvände som tränare inför säsongen 1986/1987 och hans första insats var att skicka laget på en omtalad överlevnadsmarsch för att skapa sammanhållning. Säsongen 1987/1988 vann Djurgården serien med sju poängs marginal före tvåan IF Björklöven, men slogs ut i kvartsfinal av AIK under tränaren Ingvar Carlsson. Inför säsongen 1988/1989 hade laget stjärnor som Kent Nilsson i truppen och lyckades vinna SM-guld mot Leksands IF, samma år som Globen invigdes. Denna seger markerade början på en mycket framgångsrik period för klubben.

Europamästare och 90-talets berg- och dalbana

Slutet av 1980-talet och början av 1990-talet blev en mycket framgångsrik period. Säsongen 1989/1990 kom Djurgården tvåa i serien efter Färjestad och de båda möttes i final som Djurgården vann inför ett fullsatt Globen. Säsongen 1990/1991 vann laget i princip allt. Man vann Elitserien med två poängs marginal, besegrade Färjestad i SM-finalen och segrade även i Europacupen, vilket gjorde Djurgården till det första svenska laget som kunde kalla sig bäst i Europa. Europacuptiteln försvarades 1992 med en finalseger mot Düsseldorf, trots att man förlorat SM-finalen mot Malmö Redhawks. 1995 inträffade den så kallade skrattmatchen då Djurgården, som vunnit Elitserien, blev utslagna i kvartsfinal av det åtteseedade HV71 som sedan vann SM-guld. Säsongen 1996/1997 delades serien i regionala grupper och Djurgården åkte ut i kvartsfinal för tredje året i rad, denna gång mot AIK.

Bolagiseringsförsök och finansiell kris

Under 1997 fattades det historiska beslutet att bolagisera verksamheten som Djurgården Hockey AB och genomföra en börsintroduktion på Stockholms Fondbörs. Aktien övertecknades och cirka 46 miljoner kronor flöt in till klubben. Planerna fick dock skrotas efter att Riksidrottsstyrelsen funnit att börsintroduktionen strider mot Riksidrottsförbundets stadgar och hotade med att utesluta klubben från Svenska Ishockeyförbundet och Elitserien. Ett ändrat avtal godkändes inte heller, vilket tvingade klubben att betala tillbaka de 46 miljonerna plus ränta till aktieägarna. Detta ökade Djurgårdens skuld med cirka 6 miljoner kronor. Trots den ekonomiska förlusten hade klubben en framgångsrik säsong 1997/1998 där man vann serien och därmed säkrade en plats i European Hockey League, och nådde SM-final som förlorades mot Färjestad. Inför den säsongen hade sportchefen Ingvar Carlsson värvat tillbaka flera tidigare stjärnor som Charles Berglund och Mikael Johansson.

Det senaste SM-guldet och 2000-talet

Inför millennieskiftet kom tränaren Hardy Nilsson och införde en offensiv spelstil kallad torpedhockey. Under hans ledning vann Djurgården SM-guld 2000 efter en komfortabel finalseger mot Modo. Säsongen 2000/2001 försvarade laget titeln genom att besegra Färjestad i finalen med 4–2 i matcher, vilket blev klubbens 16:e och senaste SM-guld. Efter detta blev Hardy Nilsson förbundskapten för Tre Kronor och assisterande tränare Mats Waltin blev sportchef i klubben. Under 2000-talets första decennium var Djurgården ett stabilt topplag som regelbundet gick långt i slutspelet under tränare som Kent Johansson och Niklas Wikegård, men lyckades inte ta hem ett nytt SM-guld. Säsongen 2001/2002 slutade laget trea i serien men åkte ut i kvartsfinal mot Frölunda. Året efter, under Wikegård, nådde laget semifinal men förlorade mot Färjestad. Säsongen 2003/2004 var Djurgården länge ett topplag men hamnade till slut på femte plats och förlorade kvartsfinalen. Säsongen 2011/2012 degraderades Djurgården från Elitserien efter 35 år i högsta serien och spelade två säsonger i Hockeyallsvenskan innan man återvände till SHL 2014.

Arena, smeknamn och tröjnummer

Djurgårdens primära hemmaarena är Hovet, som byggdes på 1950-talet och har en kapacitet på 8 094 åskådare. Högt profilspelade matcher som derbyn mot AIK och slutspelsmatcher spelas ofta på den större Avicii Arena, som tar 13 950 åskådare. Globen, som nu heter Avicii Arena, invigdes 1989 och var platsen för många av klubbens framgångar på 1990-talet. Klubben har flera smeknamn som Järnkaminerna, Stockholms stolthet och Mesta mästarna. Supportersektionen delar namnet Järnkaminerna med fotbollssektionen. Nio spelares tröjnummer har pensionerats i klubbens historia. Siffran 2 har pensionerats två gånger, för Roland Stoltz och Charles Berglund, eftersom båda bar numret innan traditionen med pensionerade nummer var etablerad i Sverige. Denna dubbla pensionering speglar klubbens långa historia och respekt för sina kända spelare.

Vanliga frågor om Djurgården Hockey

När grundades Djurgårdens IF Hockey?

Djurgårdens IF bildades 1891, men ishockeysektionen startades först 1922. Initiativtagare var Wilhelm Arwe, en spelare från IK Göta. Laget deltog i SM-slutspel redan samma år och förlorade i semifinal. Sektionen lades ner 1934 på grund av ekonomiska problem och låg publik, men startades om 1938 och började då om i den sjätte divisionen. Planen var att ta sig upp en division varje år, och 1940-talet dominerades av att klättra tillbaka till de nationella serierna.

Hur många SM-guld har Djurgården?

Djurgårdens IF har vunnit det svenska mästerskapet i ishockey 16 gånger, vilket är flest av alla svenska klubbar. Titlarna togs under perioder som 1926, 1950 och under en stor framgångsperiod mellan 1958 och 1963 då man vann sex guld i rad. Det senaste SM-guldet vanns år 2001 efter finalseger mot Färjestads BK. Klubben har även varit tvåa 10 gånger, senast 2019, och nått SM-final totalt 26 gånger, vilket befäster deras status som Mesta mästarna.

Var spelar Djurgården sina hemmamatcher och vilka är deras arenor?

Djurgården spelar normalt sina hemmamatcher på Hovet, en arena som byggdes på 1950-talet och har en kapacitet på 8 094 åskådare. För matcher med förväntad stor publik, som derbyn mot AIK eller viktiga slutspelsmatcher, används den större Avicii Arena. Den arenan, som invigdes 1989, har en kapacitet på 13 950 åskådare och var platsen för klubbens Europacupsegrar i början av 1990-talet. Publikrekord för svensk ishockey sattes dock på Ullevi i Göteborg 1962 när över 23 000 åskådare såg Djurgårdens förlustfria svit brytas.

Vann Djurgården någonsin Europacupen i ishockey?

Ja, Djurgården är tvåfaldig europamästare i ishockey. Klubben vann Europacupen för första gången 1991, vilket gjorde dem till det första svenska laget som kunde titulera sig som bäst i Europa. Titeln försvarades säsongen därpå, 1992, med en finalseger mot Düsseldorf. Dessa segrar kom under en period då laget även dominerade i Sverige och vann SM-guld 1991 efter att ha vunnit Elitserien och besegrat Färjestad i finalen. Europacupfinalen 1991 spelades i en fullsatt Globen.

Vad är Djurgårdens längsta förlustfria svit och när inträffade den?

Djurgårdens längsta förlustfria svit i seriespel är 57 matcher, ett rekord som fortfarande står sig. Denna otroliga svit varade från den 14 november 1958 till den 8 november 1962. Sviten bröts av Västra Frölunda IF på Ullevi i Göteborg inför ett publikrekord på minst 23 192 åskådare, en siffra som troligen var ännu högre eftersom polisen uppskattade att cirka 10 000 personer vände hemma. Denna period sammanföll med lagets storhetstid då man vann sex SM-guld i följd mellan 1958 och 1963.

Vad hände med Djurgården 2012 och spelar de i SHL nu?

Efter 35 år i högsta serien degraderades Djurgården från Elitserien efter säsongen 2011/2012. Laget spelade sedan två säsonger i Hockeyallsvenskan innan man återvände till SHL inför säsongen 2014/2015. Efter säsongen 2021/2022 spelade man åter i Hockeyallsvenskan, men vann den hockeyallsvenska finalen 2024 med 4-1 i matcher mot AIK. Detta innebär att Djurgården återigen spelar i SHL från och med säsongen 2025/2026. Klubben har varit bolagiserad sedan 2008 genom Djurgården Hockey AB, där föreningen äger aktiemajoriteten.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.