Wiki måndag 19 oktober 2026
Nyfiken På

Svenska nöjesnyheter, film, musik och poddar, och ett uppslagsverk om rösterna och ansiktena bakom.

Lyssna på poddenNyfiken på med Kristin Kaspersen Spotify Apple

Calgary Flames

Calgary Flames är en professionell ishockeyklubb baserad i Calgary, Alberta, som spelar i National Hockey League (NHL). Organisationen grundades 1972 som Atlanta Flames i Atlanta, Georgia, USA, och flyttade till Calgary den 24 juni 1980. Laget är mest känt för att ha vunnit Stanley Cup 1989 och för en lång rad stjärnspelare genom åren. De spelar sina hemmamatcher i Scotiabank Saddledome, en arena som invigdes den 15 oktober 1983.

Från Atlanta till Calgary

Calgary Flames historia börjar i den amerikanska staden Atlanta. National Hockey League beviljade en expansionsfranchise till Atlanta i december 1971, delvis för att hindra den nya konkurrerande ligan World Hockey Association från att etablera sig i staden. Ägaren Tom Cousins döpte laget till Flames, en referens till den brand som förstörde staden under amerikanska inbördeskriget. Laget spelade i Atlanta under åtta säsonger och kvalificerade sig för slutspel sex av dem, men lyckades bara vinna två slutspelsmatcher.

År 1980 tvingades Cousins sälja laget för att förhindra konkurs. Med få lokala bud accepterade han ett erbjudande från den kanadensiska entreprenören Nelson Skalbania. Flytten till Calgary genomfördes den 24 juni 1980. Skalbania behöll namnet Flames, som ansågs passa väl för en oljestad, men bytte ut det flammande A-logotypen mot ett flammande C. Skalbania sålde sin andel redan 1981, varefter klubben har varit lokalt ägd, först av Calgary Flames Limited Partnership och sedan av Calgary Sports and Entertainment från 2012.

Etablering och tidig framgång

Flytten till Calgary möttes av stor entusiasm från staden. I den första säsongen sålde klubben 10 000 hel- och halvsäsongskort trots att hemmaarenan Stampede Corral bara rymde 7 000 åskådare. Laget kvalificerade sig omedelbart för slutspel och gick djupt i sin första säsong, där de besegrade Chicago Black Hawks och Philadelphia Flyers innan de förlorade mot Minnesota North Stars i semifinal. Denna tidiga framgång blev dock inte varaktig. Efter en mindre lyckad säsong 1981–82 inledde general manager Cliff Fletcher en ombyggnad av truppen genom att byta bort eller inte förnya kontrakt med flera kvarvarande spelare från Atlanta-tiden.

Fletcher var pionjär inom NHL när det gällde att rekrytera spelare från Sovjetunionen, som stjärnan Sergej Makarov som draftades 1983. Laget förbättrades snabbt och blev en utmanare för rivalen Edmonton Oilers. År 1983 flyttade laget in i den nybyggda Olympic Saddledome, en arena som byggdes inför de olympiska vinterspelen 1988. Arenan invigdes den 15 oktober 1983 och bytte senare namn till Scotiabank Saddledome.

Vägen till Stanley Cup

Under 1980-talet dominerades vägen till Stanley Cup-finalen av kampen mellan Calgary Flames och Edmonton Oilers. Från 1983 till 1990 representerade alltid en av de två lagen Campbell Conference i finalen. Flames första stora genombrott kom säsongen 1985–86. Med spelare som Doug Risebrough, Lanny McDonald, Al MacInnis och målvakten Mike Vernon besegrade de först Winnipeg Jets och sedan, i en dramatisk sjundedelsmatch, rivalen Edmonton Oilers. Segermålet kom när en misslyckad utspark från Oilers Steve Smith studsade in i eget mål. Flames gick sedan vidare till Stanley Cup-final efter ytterligare en sjumatchersserie mot St. Louis Blues, men förlorade finalen mot Montreal Canadiens med 4-1 i matcher.

Säsongen 1987–88 hade Flames sin dittills bästa säsong och vann Presidents' Trophy för bästa poäng i grundserien. Rookien Joe Nieuwendyk blev den andra spelaren i NHL:s historia att göra 50 mål som rookie och vann Calder Memorial Trophy. Trots detta blev laget utslaget av Oilers i fyra raka matcher i andra slutspelsrundan. Säsongen 1988–89 förbättrade Flames sitt rekord ytterligare till 117 poäng och vann sin andra raka Presidents' Trophy. Inför slutspelet förstärktes truppen med Doug Gilmour. Laget besegrade Vancouver Canucks, Los Angeles Kings och Chicago Blackhawks på väg till final, där de mötte Montreal Canadiens igen. Denna gång segrade Calgary Flames och tog hem sin första och hittills enda Stanley Cup. Backen Al MacInnis tilldelades Conn Smythe Trophy som slutspelets mest värdefulla spelare, medan lagkaptenen Lanny McDonald avslutade sin karriär. Medsegaren Sonia Scurfield blev den första kanadensiska kvinnan att få sitt namn ingraverat på Stanley Cup-pokalen.

Klubbens identitet och rivaliteter

Calgary Flames är stadens tredje stora professionella ishockeylag, efter Calgary Tigers och Calgary Cowboys. De är en av två NHL-franchises i Alberta, där den andra är Edmonton Oilers. Den geografiska närheten mellan städerna har gett upphov till en intensiv rivalitet som kallas Battle of Alberta. Lagets färger och namn förknippas med eld och energi, ett tema som följde med från Atlanta och anpassades till Calgarys identitet som en energistad. Lagets hemmaarena, Scotiabank Saddledome, är en känd byggnad med sitt sadeltak, ursprungligen byggd för olympiska spelen.

Klubben har skapat flera minnesvärda ögonblick för staden. Deras oväntade framgångsrika resa till Stanley Cup-final 2004 ledde till fenomenet Red Mile, där fans samlades på 17th Avenue för att fira. År 2011 var Flames värd för och vann den andra upplagan av Heritage Classic, en utomhusmatch som spelades på McMahon Stadium. Laget har vunnit åtta divisionsmästerskap förutom sina två Presidents' Trophies.

Spelare och legender

Calgary Flames har haft många namnkunniga spelare genom historien. Jarome Iginla är franchise-ledaren i matcher spelade, mål och poäng. Han vann två gånger Maurice Rocket Richard Trophy som ligans bästa målskytt. Målvakten Miikka Kiprusoff har flest segrar av alla målvakter i klubbens historia. Andra stora namn inkluderar backarna Al MacInnis och Mark Giordano, anfallarna Theoren Fleury, Joe Nieuwendyk, Gary Roberts, Lanny McDonald, Doug Gilmour och den svenske målskytten Håkan Loob.

Klubben har pensionerat fyra spelarnummer, vilket innebär att ingen annan spelare i Calgary Flames får använda dessa nummer igen. Ytterligare ett nummer har pensionerats av NHL själva. Ytterligare två spelare har fått sina nummer hyllade av organisationen. Sammanlagt har sjutton personer med koppling till Flames blivit invalda i Hockey Hall of Fame, vilket visar på organisationens rika arv och betydelse för sporten.

Vanliga frågor om Calgary Flames

När och var grundades Calgary Flames?

Calgary Flames grundades 1972 som Atlanta Flames i Atlanta, Georgia, USA. National Hockey League hade beviljat en expansionsplats till staden i december 1971. Laget flyttade sedan till Calgary, Alberta, Kanada den 24 juni 1980 och bytte namn till Calgary Flames. Flytten skedde efter att den ursprungliga ägaren i Atlanta tvingats sälja laget.

Hur många Stanley Cup har Calgary Flames vunnit?

Calgary Flames har vunnit Stanley Cup en gång. Segern kom för säsongen 1988–89. I finalen besegrade de Montreal Canadiens. Backen Al MacInnis tilldelades Conn Smythe Trophy som slutspelets mest värdefulla spelare. Detta är organisationens hittills enda Stanley Cup-titel, trots att de även nådde finalen 1986 och 2004.

Vilken arena spelar Calgary Flames i och vad är dess historia?

Calgary Flames spelar sina hemmamatcher i Scotiabank Saddledome. Arenan invigdes den 15 oktober 1983 under namnet Olympic Saddledome. Den byggdes specifikt som en av arenorna för de olympiska vinterspelen 1988 i Calgary. Innan flytten till denna arena spelade laget sina första tre säsonger i Calgary i Stampede Corral, som hade en kapacitet på cirka 7 000 åskådare. Saddledome är känd för sitt karakteristiska sadeltak och är en central del av stadens sportscen.

Vilka är några av lagets största stjärnspelare genom tiderna?

Calgary Flames har haft många stora spelare. Jarome Iginla är franchise-ledare i flesta kategorier och en tvåfaldig vinnare av Rocket Richard Trophy. Andra kända namn inkluderar backen Al MacInnis, målvakten Miikka Kiprusoff, anfallarna Theoren Fleury, Joe Nieuwendyk, Lanny McDonald, Doug Gilmour, Gary Roberts och den svenske målskytten Håkan Loob. Backen Mark Giordano och anfallaren Johnny Gaudreau är även de betydande namn från senare era. Sammanlagt har sjutton personer med koppling till klubben blivit invalda i Hockey Hall of Fame.

Vad är Battle of Alberta?

Battle of Alberta är den intensiva rivaliteten mellan Calgary Flames och Edmonton Oilers. Båda lagen är baserade i provinsen Alberta i Kanada, och deras geografiska närhet har skapat en lång historia av täta och fysiska möten. Rivaliteten var särskilt het under 1980-talet när båda lagen var topplag, och från 1983 till 1990 representerade alltid ett av dem Campbell Conference i Stanley Cup-finalen. Mötena mellan lagen är fortfarande högt uppskattade av fans och är en viktig del av klubbens identitet.

Vilka andra större meriter har Calgary Flames?

Förutom Stanley Cup-segern 1989 har Calgary Flames vunnit Presidents' Trophy två gånger, för säsongerna 1987–88 och 1988–89. Trophyn delas ut till det lag som har bäst poäng i grundserien. Laget har också vunnit åtta divisionsmästerskap. De nådde Stanley Cup-finalen 1986 och 2004. Klubben var värd för och vann den andra Heritage Classic-utomhusmatchen 2011. Deras oväntade slutspelsresa 2004 gav upphov till den berömda fansamlingen Red Mile i Calgary, där tusentals supportrar firade på 17th Avenue.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.

Relaterade artiklar

Alla lag och tävlingar →