Tranan (biograf)

Tillkomst och arkitektonisk utformning

Tranan invigdes i september 1933 i det nybyggda bostadsområdet i Fredhäll på Kungsholmen. Byggherren för hela området, inklusive biografen, var HSB, och som arkitekt anlitades Sune Lindström. Lindströms formgivning för biografen var strikt och funktionalistisk, vilket var en stil som präglade mycket av samtidens nybyggen. Biografens namn, Tranan, var tydligt markerat med neon som lyste upp med gemena bokstäver. För att ytterligare synliggöra verksamheten fanns skyltar placerade både på hustaket och på en långsmal baldakin som stack ut från fasaden.

Konstnären Einar Jolin stod för biografens konstnärliga utsmyckningar och väggmålningar, vilket gav lokalen en egen karaktär. I foajén, det vill säga entréhallen, fanns stora väggmålningar som föreställde tranor, vilket naturligtvis gav biografen dess namn. Salongens belysning var också en del av utformningen och bestod av stora, i taket infällda glasplattor som spred ett jämnt ljus. Denna noggranna design sträckte sig till alla detaljer, inklusive de 500 stolarna som var klädda i rött tyg och salongens golv som byggts med en stark lutning för optimal åskådarupplevelse.

Drift som biograf och roll i Paradenbiograferna

Tranan var från början en ren kvartersbiograf, avsedd att tjäna invånarna i det omgivande bostadsområdet i Fredhäll. Den hörde till Karl Hjalmar Lundblads biografkedja som kallades Paradenbiograferna. Utöver Tranan ingick bland andra biograferna Paraden, som var kedjans flaggskepp, samt Caprice, Strand, Fågel Blå och Esplanad i samma nätverk. Denna kedjedrift innebar att Tranan var en del av ett större kommersiellt system för filmdistribution i Stockholm. Biografen var en del av Stockholms levande biografkultur i över ett kvarts sekel, från 1933 till 1961.

Som en typisk kvartersbiograf erbjöd Tranan filmunderhållning till de boende i närheten, vilket var en vanlig modell under denna tid. Den första föreställningen gavs i september 1933, vilket markerade början på dess långa verksamhet. Biografen hade en kapacitet på 500 besökare, vilket var en ansenlig storlek för en lokal biograf. Trots sin populära placering och höga arkitektoniska kvalitet drabbades Tranan av den utbredda biografdöden som fick många liknande verksamheter att stänga. Den sista föreställningen på Tranan gavs i april 1961, vilket markerade slutet på filmvisningarna på platsen.

Lokalens liv efter biografen och omvandling till studio

Efter att biografdriften upphörde 1961 fick lokalerna vid Adlerbethsgatan 21 nya funktioner. Lokalen har sedan dess använts som fotostudio och konferenslokal. Den första studiodriften gick under namnet Ateljé von Sterneck. I senare skede har verksamheten kommit att kallas Studio Tranan, vilket bevarar en koppling till platsens historiska namn. Denna omvandling innebär att byggnaden fortfarande är i aktiv användning, även om dess ursprungliga syfte som en plats för kollektiv filmupplevelse är försvunnet. Byggnadens arkitektur och placering nära Fredhällsparken gör den fortsatt värdefull för nya ändamål.

Att en biograf byggd för filmvisning kunde omvandlas till en fotostudio är ett tecken på lokalens flexibilitet och goda ljussättning. Användningen som konferenslokal visar också på en fortsatt funktion som mötesplats, om än i en annan form. Namnet Studio Tranan håller historien vid liv för dem som känner till platsens ursprung. Denna typ av sekundär användning är vanlig för många nedlagda biografer som har arkitektoniskt eller kulturellt värde. Lokalen vid Adlerbethsgatan 21 är således ett exempel på hur kulturarv kan återanvändas och anpassas till nya tider.

Den samtida Bio Tranan i Tranemo: en aktiv mötesplats

Det är viktigt att skilja på den historiska Stockholmsbiografen och den samtida biografen med samma namn i Tranemo kommun. Bio Tranan i Tranemo är en helt separat och aktiv verksamhet som drivs i samarbete med en biografförening och organisationen Folkets Hus & Parker. Denna biograf beskrivs som en öppen demokratisk mötesplats som spelar en viktig roll för att göra kultur, nöje och möten tillgängliga för människor i hela landet. Verksamheten arrangerar regelbundna biovisningar med ett varierat program som ska kunna tilltala olika åldrar och smaker.

Bio-visningar sker varannan söndag, där man visar en barnfilm och en vuxenfilm. En torsdag i månaden ägnas åt en film med tema Norden, och en onsdag i månaden anordnas en lunchbio för besökare. På Bio Tranan i Tranemo kan besökare köpa biobiljetter, snacks, godis och dricka på plats innan visningen börjar. Ibland gör äldre filmer comeback i temavisningar, vilket breddar utbudet. Programmet är mångsidigt och inkluderar allt från barnvänliga filmer till vuxenorienterat innehåll, och det kan även kopplas till lokala evenemang.

Exempel på filmer som har visats på Bio Tranan i Tranemo inkluderar Resan till Piemonte med skådespelare som Helena Bergström, Kjell Bergqvist, Björn Kjellman och Kajsa Ernst. Andra exempel är barntillåtna filmer som Fåret Shaun och monstret på bondgården, samt filmer kopplade till evenemang som Tranemo Pride, där kommunen har bjudit på biljetter. Arrangemang som The Muse of Fire's premiärspelning har också ägt rum här, med biljetter som köps på plats och inkluderar snittar, bubbel, musikframträdande och film. Verksamheten understryker alltså rollen som en levande lokal mötesplats, till skillnad från den förhistoriska Stockholmsbiografen.

Program och evenemang på Bio Tranan i Tranemo

Programmet på Bio Tranan i Tranemo är varierat och arrangeras ofta i samarbete med Biografföreningen Tranan. För de yngsta filmälskarna erbjuds Söndagsbio, som är avsedd för barn mellan 2 och 5 år, med biljetter för 20 kronor som inkluderar saft och popcorn. För vuxna och äldre barn finns regelbundna visningar av senaste utbudet och temafilmer. Ett exempel på ett specifikt program var en visning av filmen Resan till Piemonte, som visades på en onsdag i oktober kl 18:00 och handlade om fyra vänner som åker till Italien.

Andra filmer som har ingått i programmet är skräckfilmen som visades i samband med Tranemo Pride 2026, där kommunen bjöd på biljetten och åldersgränsen var 15 år eller 11 år i sällskap med en vuxen. Filmen Fjord, som var vinnare av Guldpalmen i Cannes 2026, har också visats på en torsdag kl 18:00. Barntillåtna filmer som Fåret Shaun och monstret på bondgården har visats på söndagar kl 16:00. Programmet inkluderar även filmer som Klara och solen, som visats på söndagar kl 18:00. Denna mångfald visar på en ambitiös programmering som vill nå en bred publik.

Evenemang som nyöppningen av Bio Tranan i Tranemo den 27 oktober har också ägt rum, där tre filmer visades: Sing 2, Utvandrarna och en tredje film för alla åldrar, med mingel före och mellan filmerna. Detta illustrerar biografens roll som en social samlingspunkt. Biljettpriser varierar, med exempelvis 80 kronor för vissa barnfilmer och 100 kronor för vuxenfilmer. Genom detta engagemang försöker Bio Tranan i Tranemo upprätthålla en tradition av filmvisning som den historiska Tranan i Stockholm en gång representerade, men i en modern och kommunal kontext.

Kulturellt och historiskt arv samt förväxlingsrisk

Tranan i Stockholm representerar en viktig del av stadens biografhistoria och funktionalistiska arkitekturarv. Dess design av Sune Lindström och konstnärliga bidrag från Einar Jolin gör den till ett exempel på hur konst kunde integreras i vardagsmiljöer. Att den ingick i Paradenbiograferna placerar den i en större kommersiell och kulturell kontext av filmdistribution i Stockholm. Biografens öde speglar den större samhällsförändring som biografdöden utgjorde, där televisionen och förändrade levnadsvanor ledde till nedläggningar av många biografer.

Att lokalerna bevarats och omvandlats till Studio Tranan visar på en anpassning till nya tider, där kreativt arbete och möten har tagit över från massunderhållning. Dess historia dokumenteras i böcker som Kurt Berglunds Stockholms alla biografer, vilket säkerställer att minnet av biografen lever kvar. Samtidigt är det avgörande att inte förväxla denna historiska plats med den aktiva Bio Tranan i Tranemo. Den senare är en helt fristående verksamhet som drivs med ett annat syfte och i en annan del av landet, men delar namnet och idén om film som en samlande kraft. För den som söker information om biografen Tranan är det därför viktigt att specificera om det är den historiska biografen på Kungsholmen eller den nuvarande biografen i Tranemo kommun. Den historiska Tranans arkiv finns delvis bevarat genom media på Wikimedia Commons och genom historiska referenser som Sveriges biografer 1958. Denna dubbelhet i namnet understryker den långa och mångsidiga historien om biografer i Sverige, från storstadskvartersbiografer till landsortens folkbildande mötesplatser.

Vanliga frågor om Tranan (biograf)

Var låg biografen Tranan i Stockholm och vilken var dess arkitektoniska stil?

Biografen Tranan låg i stadsdelen Fredhäll på Kungsholmen i Stockholm, med den exakta adressen Adlerbethsgatan 21. Den var belägen alldeles invid Fredhällsparken och var en del av ett nybyggt bostadsområde där HSB var byggherre. Arkitekten Sune Lindström anlitades för att designa biografen, och hans formgivning var strikt och funktionalistisk. Denna stil präglade hela utseendet, från byggnadens former till detaljer som den långsmala baldakinen och de i taket infällda glasplattorna som utgjorde salongens belysning.

När var Tranan öppen som biograf och vilka var dess sista dagar?

Tranan var öppen som biograf från september 1933 till april 1961. Den första föreställningen gavs alltså hösten 1933 när den invigdes som en del av det nya bostadsområdet i Fredhäll. Biografen drevs i drygt 27 år som en kvartersbiograf för områdets invånare. Den blev dock ett offer för den utbredda biografdöden, en trend som ledde till nedläggning av många biografer. Den sista föreställningen på Tranan gavs i april 1961, vilket markerade slutet på dess långa karriär som filmvisningslokal.

Vem var ansvarig för konstnärlig utsmyckning och hur såg interiören ut?

Konstnären Einar Jolin stod för biografens utsmyckningar och väggmålningar. Hans arbete inkluderade stora väggmålningar med tranor som fanns i foajén, vilket gav biografen dess namn och en särpräglad atmosfär. Interiören var genomtänkt med 500 stolar klädda i rött tyg. Ett annat viktigt inslag var salongens golv, som var konstruerat med en stark lutning för att säkerställa god sikt för alla åskådare. Ytterligare en detalj var belysningen, som bestod av stora, i taket infällda glasplattor som skapade en speciell ljussättning i rummet.

Vilken biografkedja ingick Tranan i och vad hände med lokalen efter nedläggningen?

Tranan hörde till Karl Hjalmar Lundblads biografkedja som kallades Paradenbiograferna. Utöver Tranan ingick biografer som Paraden, som var kedjans flaggskepp, samt Caprice, Strand, Fågel Blå och Esplanad i denna kedja. Efter nedläggningen 1961 fick lokalerna en ny användning. Den har sedan dess använts som fotostudio och konferenslokal. Först drevs den under namnet Ateljé von Sterneck, och i senare skede har den kommit att kallas Studio Tranan. Denna omvandling innebär att byggnaden fortfarande är i bruk, men med en helt annan funktion än den ursprungliga.

Finns det en aktiv biograf med samma namn idag och var finns den?

Ja, det finns en aktiv biograf som heter Bio Tranan, men den ligger i Tranemo kommun och är inte relaterad till den historiska Stockholmsbiografen. Denna Bio Tranan drivs som en mötesplats i samarbete med en biografförening och organisationen Folkets Hus & Parker. Den beskrivs som en öppen demokratisk mötesplats som spelar en viktig roll för att göra kultur och nöje tillgängligt. Den erbjuder regelbundna filmvisningar, inklusive visningar varannan söndag med en barn- och en vuxenfilm, en månatlig film med tema Norden på torsdagar och en lunchbio på onsdagar.

Vad kan man se på Bio Tranan i Tranemo och hur fungerar biljettköp och program?

På Bio Tranan i Tranemo visas ett varierat filmprogram avsett att tilltala olika åldrar och smaker, ibland med temavisningar där äldre filmer gör comeback. Visningarna sker varannan söndag med en barnfilm och en vuxenfilm, med en månatlig Nordentema-film på torsdagar och lunchbio på onsdagar. Besökare kan köpa biobiljetter, snacks, godis och dricka på plats innan visningen börjar. Programmet inkluderar exempelvis filmer som Resan till Piemonte, Fåret Shaun och monstret på bondgården, och evenemang som Tranemo Pride där kommunen har bjudit på biljetter. För de yngsta finns Söndagsbio för barn mellan 2 och 5 år till ett lågt pris inklusive saft och popcorn.

Källor: Wikipedia (sv). Senast uppdaterad 2026-10-17.