Wiki måndag 19 oktober 2026
Nyfiken På

Svenska nöjesnyheter, film, musik och poddar, och ett uppslagsverk om rösterna och ansiktena bakom.

Lyssna på poddenNyfiken på med Kristin Kaspersen Spotify Apple

Nordostmordet

Nordostmordet var ett styckmord som inträffade i Gävle natten till den 19 september 2014. Gärningsmannen, konststudenten Albin Aspgren, dödade den 24-åriga Kajsa Selinder i sin lägenhet genom strypning och styckade sedan henne. Fallet klassificerades som ett lustmord med inslag av sexualsadism. Aspgren dömdes slutligen till 18 års fängelse för mord och brott mot griftefriden och måste betala ett skadestånd på 650 000 kronor till offrets familj.

Händelseförloppet

Mordet inträffade fredagsnatten den 19 september 2014 i Gävle. Albin Aspgren och Kajsa Selinder hade träffats på en krog och gick sedan till Aspgrens etta. Under natten, medan de delade säng, tog Aspgren ett strypgrepp på Selinder. Han behöll greppet tills hon upphörde att kämpa emot och avled. På lördagsförmiddagen den 20 september styckade Aspgren offret. Han gömde kvarlevorna i en svart resväska i en garderob och i två flyttkartonger som han förvarade i ett källarförråd. Efter att ha övervägt självmord valde Aspgren slutligen att anmäla brottet till polisen.

Utredning och gripande

Polisen inledde en omfattande utredning efter anmälan. En 28-årig man, som senare identifierades som Albin Aspgren, greps och misstänktes för mordet på den 24-åriga kvinnan. Offret var hemmahörande i Sandviken. Under utredningen framkom att Aspgren hade ett intresse för grov våldspornografi. Han hade sökt efter brutala våldsfilmer på nätet och hade även uttryckt en djup önskan att skada människor. Polisen spärrade av ett område i Gävle i samband med undersökningarna. Åklagaren Ulf Back begärde förlängd häktningstid för den misstänkte under utredningsskedet.

Rättegången i tingsrätten

Rättegången mot Albin Aspgren inleddes i Gävle tingsrätt den 30 december 2014. Förhandlingarna var planerade att pågå i sex dagar. Andra dagen av rättegången inleddes klockan nio. Bland de vittnen som hördes fanns polisens IT-forensiker, lärare från Gävle konstskola och vårdare från Rättspsykiatriska kliniken i Säter där Aspgren varit inlagd. Även den åtalade själv hördes. Åklagaren lade stor vikt vid Aspgrens erkännande, hans intresse för våldspornografi och hans egna uttalanden om en önskan att skada folk. Under rättegången visade åklagaren bland annat bilder på verktyg som en rasp och en filékniv. Rättegången var ett offentligt åtal och väckte stort medialt intresse.

Domen och överklagande

Den 31 mars 2015 dömde Gävle tingsrätt Albin Aspgren till 18 års fängelse för mord och brott mot griftefriden. Han dömdes även att betala ett skadestånd på 650 000 kronor till offrets familj. Tingsrätten bedömde att Aspgren led av en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, men att denna inte var tillräckligt allvarlig för att ett krav på rättspsykiatrisk vård skulle vara motiverad. Domen överklagades till Hovrätten för Nedre Norrland. Hovrätten prövade målet och fastställde den 17 juni 2015 tingsrättens dom utan några ändringar. Därmed var domen om 18 års fängelse legal kraft.

Gärningsmannen Albin Aspgren

Lars Johan Albin Aspgren föddes den 27 maj 1986 i Sandviken. Han växte upp i området Nya Bruket i samma stad. Aspgren studerade vid Gävle konstskola, som då var inrymd på Bollnäs folkhögskola. Han medverkade i utställningen Det är personligt på Gävle konstcentrum. Förutom sina konstnärliga ambitioner ägnade han sig åt dataspel, datorgrafik och Darknet. Vid tiden för brottet var han 28 år gammal. Hans bakgrund som konststudent och hans digitala intressen kom att lyftas fram under rättegången som en del av helhetsbilden.

Brottets karaktär och klassificering

Brottet kom att klassificeras som ett lustmord med inslag av sexualsadism. Detta baserades på omständigheterna kring dödandet och den efterföljande hanteringen av kroppen. Mordmetoden, strypning, och det systematiska styckandet pekade mot en sadistisk aspekt. Rätten fäste även avseende vid Aspgrens erkännande och hans dokumenterade intressen, vilka tillsammans bildade en bild av ett brott som inte enbart handlade om dödandet utan även om utförandet och de känslomässiga drivkrafterna bakom. Beteckningen styckmord återspeglar den fysiska hanteringen av offret efter döden.

Offret och den rättsliga processen

Offret var en 24-årig kvinna vid namn Kajsa Selinder. Hon var småbarnsmamma och hemmahörande i Sandviken. I rättegången var hon inte en offentlig person i sig, men hennes död utgjorde grunden för åtalet. Den rättsliga processen var omfattande och inkluderade förhör med tekniska experter och psykiatriska vårdare. Vittnesmålen från lärare och vårdare bidrog till att belysa gärningsmannens personlighet och tillstånd. Processen slutade med att både tingsrätt och hovrätt enades om att fängelse var det rättsliga svaret på brottet, och inte rättspsykiatrisk vård. Skadeståndet på 650 000 kronor till offrets familj var en del av domen och syftade till att ersätta det lidande brottet orsakat. Fallet har senare diskuterats i olika sammanhang som ett exempel på ett särskilt grovt och uppmärksammat våldsbrott.

Rättegångens vittnen och bevismaterial

Under rättegången mot Albin Aspgren hördes ett antal nyckelvittnen. Polisens IT-forensiker avlade vittnesmål, vilket troligen rörde digitala spår eller Aspgrens aktiviteter på nätet. Lärare från Gävle konstskola, där Aspgren studerat, kallades också till vittne. Ytterligare hördes vårdare från Rättspsykiatriska kliniken i Säter, där den åtalade hade varit inlagd för observation. Åklagaren lade stor vikt vid bevismaterial som rörde Aspgrens intresse för grov våldspornografi och hans egna uttalanden om en önskan att skada människor. Aspgren själv hördes som vittne och bekräftade sin skuld genom ett erkännande.

Bevismaterialet i målet inkluderade fysiska föremål. Åklagaren visade under rättegången bilder på verktyg som en rasp och en filékniv. Dessa verktyg antogs ha koppling till brottet eller utredningen. Polisen hade spärrat av ett område i Gävle i samband med fallet, men ville inte kommentera om avspärrningen specifikt hade med de visade verktygen att göra. Vittnesmålen och det fysiska bevismaterialet kombinerades med Aspgrens erkännande för att bygga upp åklagarens fall.

Vanliga frågor om Nordostmordet

Vad är Nordostmordet?

Nordostmordet är benämningen på ett styckmord som begicks i Gävle natten till den 19 september 2014. En 24-årig kvinna, Kajsa Selinder, mördades av konststudenten Albin Aspgren i hans lägenhet. Brottet klassificerades som ett lustmord med inslag av sexualsadism. Aspgren dödade offret genom strypning och styckade sedan kroppen. Fallet fick stor uppmärksamhet på grund av sin brutala karaktär och den efterföljande rättegången.

Vem var gärningsmannen i Nordostmordet?

Gärningsmannen var Lars Johan Albin Aspgren, född 1986 i Sandviken. Han var 28 år vid tidpunkten för brottet och studerade vid Gävle konstskola. Aspgren växte upp i Sandviken och hade förutom konst även intressen för dataspel, datorgrafik och Darknet. Under utredningen framkom att han hade ett intresse för grov våldspornografi och hade uttryckt en önskan att skada människor. Han medverkade i konstutställningen Det är personligt på Gävle konstcentrum innan brottet.

Vilket straff fick Albin Aspgren?

Albin Aspgren dömdes av Gävle tingsrätt den 31 mars 2015 till 18 års fängelse för mord och brott mot griftefriden. Han dömdes även att betala ett skadestånd på 650 000 kronor till offrets familj. Domen fastställdes av Hovrätten för Nedre Norrland den 17 juni 2015. Rätten bedömde att Aspgren hade en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, men att den inte var så allvarlig att rättspsykiatrisk vård var påkallad. Straffet blev därmed fängelse och skadeståndet var en del av domen.

Hur upptäcktes och anmäldes brottet?

Efter att ha begått mordet och styckat offret gömde Albin Aspgren kvarlevorna i en resväska och flyttkartonger i sin lägenhet och ett källarförråd. Han övervägde först att begå självmord, men valde istället att själv anmäla brottet till polisen. Detta ledde till att polisen omedelbart kunde inleda en utredning och gripa den misstänkte. Offret, en 24-årig kvinna från Sandviken, hade hittats död i Gävle på lördagskvällen den 20 september. Polisen spärrade av ett område i staden i samband med utredningen.

Vad kom fram under rättegången?

Under rättegången, som inleddes den 30 december 2014, hördes vittnen som polisens IT-forensiker, lärare och vårdare från rättspsykiatrin. Åklagaren lade vikt vid Aspgrens erkännande, hans sökningar efter våldsfilmer på nätet och hans uttalade önskan att skada folk. Bevismaterial inkluderade bilder på verktyg som en rasp och en filékniv. Aspgren själv hördes även som vittne under förhandlingarna. Rättegången var planerad för sex dagar och den andra dagen inleddes klockan nio.

Var hände Nordostmordet?

Mordet begicks i Gävle, specifikt i Albin Aspgrens lilla etta. Själva dödandet skedde under natten till den 19 september 2014. På morgonen den 20 september styckades offret på samma plats. Kroppsdelarna gömdes sedan delvis i en garderob i lägenheten och delvis i ett förråd i källaren. Polisen spärrade av ett område i staden i samband med utredningen, vilket gett brottet dess namn. Offret var hemmahörande i Sandviken men befann sig i Gävle när hon mördades.

Källor: Wikipedia (sv). Senast uppdaterad 2026-10-05.

Relaterade artiklar

Alla kriminalfall →