Anders Behring Breivik

Uppväxt och familjebakgrund

Anders Behring Breivik föddes i Oslo den 13 februari 1979. Hans far, Jens David Breivik, var civilekonom och diplomat med uppdrag i London och Paris. Modern, Wenche Behring, arbetade som sjuksköterska. Föräldrarna separerade redan under 1979 och skilde sig formellt 1980. Breivik har två halvbröder och två halvsystrar från föräldrarnas tidigare äktenskap. Familjen blev föremål för socialtjänstens intresse redan 1981, då modern sökte hjälp. Breivik placerades under en period hos en avlastningsfamilj på helgerna.

I januari 1983 lades Breivik, hans mor och halvsyster in för observation på Statens senter for barne- og ungdomspsykiatri under en månad. Psykologer beskrev honom som passiv, ängslig och med ett påtagligt avvärjande leende. Rapporterna noterade att Breivik, vid fyra års ålder, utsattes för sexualiserad behandling, slag och verbal misshandel av sin mor. Den verbala misshandeln bestod av att modern frekvent uttryckte att hon önskade att han var död. Psykologerna rekommenderade att Breivik skulle placeras i fosterhem för att förebygga en skev psykisk utveckling, men detta genomfördes inte av socialtjänsten.

Efter föräldrarnas skilsmässa tilldömdes vårdnaden om Breivik till modern. Hans far inledde en vårdnadstvist 1983 utan framgång. Breivik träffade sin far för första gången sedan spädbarnsåldern 1985, då fadern bodde i Paris. Under början av 1990-talet flyttade fadern tillbaka till Norge och under fem år hade Breivik regelbunden, om än emotionellt avståndstagande, kontakt med honom. Kontakten upphörde helt 1995. Modern inledde en ny relation runt 1990, och mannen fungerade som Breiviks styvfar under ungefär tolv år.

Ungdomsår och tidigt vuxenliv

Under tonåren var Breivik aktiv i graffitimiljöer i Oslo. 1994 polisanmäldes han vid två tillfällen för klotter och använde då signaturen 'Morg'. Han anmäldes även till socialtjänsten, och det framkom att han blivit utfrusen från graffitigrupper för att ha tipsat polisen om andra klottrare. Breivik slutade skolan, Oslo Handelsgymnasium, i förtid 1997. Han frikallades från värnplikt i det norska försvaret efter att ha bedömts som olämplig.

Breivik inledde ett företagande i slutet av 1990-talet. 1998 grundade han tillsammans med en kamrat företaget Behring & Kerner Marketing för försäljning av datorer och programvaror. 2000 startade han Media Group A.S. med lokaler i Oslo, där han delade lunchrum med advokaten Geir Lippestad, som senare blev hans försvarsadvokat. Från 2002 började Breivik sälja falska utbildningsbevis, främst till amerikanska kunder, en verksamhet som rapporterades ha gett honom förtjänster om cirka sex miljoner norska kronor. Samma år besökte han Liberia, enligt egen utsago för att träffa en serbisk legosoldat knuten till en organisation kallad 'Knights Templar Europe'. Vittnen hävdade dock att syftet var att handla med diamanter, ett försök som misslyckades och ledde till hot mot hans liv.

2005 grundade han bolaget E-Commerce Group A.S. som fortsatte med försäljning av falska utbildningsintyg. I mars samma år reste han till Vitryssland, enligt egen utsago för att delta i ett träningsläger för terrorister, men polisen bedömde att resan syftade till att träffa en kvinna han mött på internet. E-Commerce Group begärdes i konkurs 2008. I maj 2009 startade Breivik företaget Breivik Geofarm med avsikt att odla grönsaker. Under 2009 publicerade han omfattande kommentarer på den högerextrema webbplatsen Document.no, med inlägg om trossatser, marxism och mångkulturalism. Han försökte även etablera ett samarbete med redaktionen för att kommersialisera en kulturkonservativ webbplats, men förslaget avslogs då han inte ansågs vara en seriös aktör.

Politiskt engagemang och ideologisk utveckling

Breivik var medlem i det anti-invandringsinriktade Fremskrittspartiet och dess ungdomsförbund FPU från 1997 till 2007. Han var ordförande för lokalavdelningen Oslo Vest från januari till oktober 2002 och satt i avdelningens styrelse från oktober 2002 till november 2004. Hans medlemskap förföll 2007 på grund av obetalda avgifter. Breivik var även aktiv på det högerextrema internetforumet Nordisk.nu och medlem i en frimurarloge i Oslo, från vilken han uteslöts efter dåden. Breivik beskrev sig 2011 som kristen i kulturell mening men saknade en personlig gudsrelation. 2015 hävdade han att han bad till Oden och föraktade den svaghet han associerade med kristendomen.

Breiviks ideologi är detaljerat utarbetad i ett omfattande kompendium med titeln '2083 , A European Declaration of Independence', som han distribuerade digitalt samma dag som attackerna. Texten publicerades under pseudonymen Andrew Berwick. Manifestet uttrycker stöd för kulturkonservatism, ultranationalism, högerpopulism, islamofobi, antifeminism och vit nationalism. Det argumenterar mot islam och vad Breivik kallar 'kulturmarxism', som han ser som huvudfiender. Manifestet förespråkar deportering av alla muslimer från Europa för att bevara den europeiska kristendomen och når en kulmen år 2083. Breivik skrev att ett främsta motiv för hans handlingar den 22 juli var att marknadsföra detta manifest.

Förberedelser för terrorattentaten

Breiviks förberedelser för attackerna pågick under flera månader. I september 2010 köpte han 30 liter modellflygbränsle innehållande nitrometan, en komponent som kan användas för att tillverka sprängämnen. I december 2010 fick den norska säkerhetspolisen PST ett tips om att Breivik köpte aluminiumpulver och natriumnitrat från polska leverantörer. Tipset följdes inte upp eftersom Breivik inte tidigare varit känd hos myndigheten. I april 2011 hyrde Breivik en skåpbil och skrev hyreskontrakt för Vålstua gård i Åmot kommun. I slutet av samma månad beställde han sex ton konstgödsel och började i maj arbeta med att framställa ett sprängämne. Den 13 juni 2011 genomförde han en första provsprängning.

Den 4 juli 2011 köpte Breivik 180 patroner av kaliber .223 Winchester. Den 15 juli hyrde han en Volkswagen Crafter. Den 21 juli besökte han Vålstua gården efter att ha parkerat skåpbilen hos sin mor i Oslo. Breivik hade även mer omfattande planer som aldrig realiserades, inklusive sprängning av ett kärnkraftverk och övertagande av NRK för propagandaändamål. Han konstruerade täckhistorier för att dölja sina verkliga avsikter, som att besöket i Liberia handlade om diamantförsäljning och att gården skulle användas för odling av sockerbetor.

Terrorattentaten den 22 juli 2011

På eftermiddagen den 22 juli 2011 detonerade Breivik en kraftig bilbomb utanför regeringskvarteret i centrala Oslo. Explosionen dödade åtta personer och skadade minst femton. Stora delar av stadens centrum evakuerades. Efter bombdådet for Breivik till ön Utøya, där Arbeidernes ungdomsfylking höll ett sommarläger. Klädd i polisuniform utgav han sig för att vara polis som anlände för en rutinkontroll av säkerheten. Han försökte samla deltagarna innan han tog fram ett gevär och en pistol och öppnade eld.

Breivik sköt metodiskt över ön under en längre tid. Han följde efter flyende människor och fortsatte att skjuta. Vid tillfället fanns inga poliser på plats, och trots att många deltagare ringde polisen eller anhöriga via mobiltelefoner, fördröjdes polisinsatsen på grund av öns isolerade läge. Breivik dödade totalt 69 personer på Utøya, varav 55 var under 20 år. En av offren drunknade under ett försök att simma till fastlandet. Minst 110 personer skadades under attacken. Sammanlagt dödades 77 människor under de två attackerna, och över 323 skadades.

Rättsprocess och dom

Breivik greps på Utøya och erkände omedelbart brotten. Inför rättegången utreddes hans psykiska hälsa av två team av rättspsykiatrer. Det första teamet diagnostiserade paranoid schizofreni, medan det andra kom till slutsatsen att han inte var psykotisk vid tiden för dåden. Den andra bedömningen konstaterade istället narcissistisk personlighetsstörning och antisocial personlighetsstörning. Breivik bedömdes som tillräknelig och fick stå till rätta.

Rättegången hölls 2012. Breivik dömdes den 24 augusti samma år av Oslo tingsrätt för terrorbrott och mord. Han fick Norges hårdaste straff, 21 års förvaring. Förvaring är en särskild åtgärd där den dömde kan hållas i fängelse efter att den ursprungliga tiden gått ut, om han fortfarande anses vara en fara för samhället. Straffet kan förlängas med fem år i taget på obestämd tid. Domen innebar att Breivik kan frisläppas tidigast efter tio år, men endast om han inte längre bedöms som farlig.

Livet efter domen och namnbyten

Efter domen har Breivik inlett flera rättsliga processer mot den norska kriminalvården med hänvisning till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Han har klagat på villkoren för sin isolerade frihetsberövning. En dom 2016 som delvis gick i hans favör överklagades och ogillades. Senare utmaningar, inklusive ett fall om fängelseisolering 2024, har inte varit framgångsrika. Breivik har bytt lagligt namn flera gånger. Mellan 2017 och mars 2025 hette han Fjotolf Hansen. Mellan mars 2025 och april 2026 antog han namnet Far Skaldigrimmr Rauskjoldr av Northriki. Från april 2026 heter han Jan Johansen, vilket är ett av Norges vanligaste namn.

Vanliga frågor om Anders Behring Breivik

Vad hände den 22 juli 2011 i Norge?

Den 22 juli 2011 utförde Anders Behring Breivik två samordnade terrorattentat. Först detonerade han en bilbomb utanför regeringskvarteret i Oslo, vilket dödade åtta personer. Därefter for han till ön Utøya där Arbeidernes ungdomsfylking höll ett sommarläger. Klädd i polisuniform sköt han ihjäl 69 personer på ön, varav de flesta var ungdomar. Sammanlagt dödades 77 människor och över 323 skadades under de två attackerna.

Vilket straff fick Anders Behring Breivik?

Den 24 augusti 2012 dömdes Breivik av Oslo tingsrätt till 21 års förvaring, vilket är Norges strängaste straff. Förvaring innebär att den dömde kan hållas i fängelse även efter att den ursprungliga strafftiden är slut, om han fortfarande anses farlig för samhället. Straffet kan förlängas med fem år i taget på obestämd tid. Teoretiskt kan han frisläppas tidigast efter tio år, men endast om han inte längre bedöms som en risk.

Vad var Breiviks motiv för attackerna?

Breiviks motiv var ideologiskt och politiskt. Han distribuerade ett eget manifest kallat '2083 – A European Declaration of Independence' samma dag som attackerna. Texten uttrycker en högerextrem ideologi med stark islamofobi, antifeminism och motstånd mot vad han kallade 'kulturmarxism' och mångkulturalism. Han såg islam som ett hot mot Europa och förespråkade deportering av alla muslimer. Breivik angav själv att ett främsta motiv var att marknadsföra detta manifest.

Var Breivik psykiskt sjuk enligt rätten?

Inför rättegången utreddes Breiviks psykiska hälsa av två team av rättspsykiatrer. Det första teamet diagnostiserade paranoid schizofreni. Ett andra team kom dock till en annan slutsats och bedömde att han inte var psykotisk vid tiden för dåden, utan istället led av narcissistisk personlighetsstörning och antisocial personlighetsstörning. Rätten följde den andra bedömningen och Breivik bedömdes som tillräknelig och fick stå till rätta.

Vad hette Breivik tidigare och vad heter han nu?

Breivik har bytt lagligt namn flera gånger. Han föddes som Anders Behring Breivik. Mellan 2017 och mars 2025 hette han Fjotolf Hansen. Därefter antog han namnet Far Skaldigrimmr Rauskjoldr av Northriki från mars 2025 till april 2026. Från och med april 2026 heter han Jan Johansen, ett namn som är mycket vanligt i Norge.

Har Breivik överklagat sin behandling i fängelset?

Ja, Breivik har inlett flera rättsliga utmaningar mot den norska kriminalvården. Han har hävdat att hans isolerade frihetsberövning strider mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. En dom 2016 som delvis gick i hans favör överklagades av staten ogillades. Senare försök, inklusive ett fall 2024 som handlade om fängelseisolering, har inte lyckats och hans klagomål har avslagits.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.