Tomas Brolin
Per Tomas Brolin är en svensk före detta fotbollsspelare, född den 29 november 1969 i Hudiksvall. Han är främst känd som en av de mest framstående spelarna i Sveriges landslag under första hälften av 1990-talet. Brolin var en nyckelspelare när Sverige tog VM-brons vid turneringen i USA 1994. Han tilldelades Guldbollen två gånger, 1990 och 1994, och hade en framgångsrik klubbkarriär i Italien med Parma. Brolin avslutade sin aktiva karriär 1998 och är invald som medlem nummer 37 i Svensk fotbolls Hall of Fame.
Uppväxt och tidig karriär
Tomas Brolin började spela fotboll som sexåring i Näsvikens IK. Redan som 14-åring gjorde han debut i klubbens A-lag i division fyra mot Kilafors. Fram till 1986 spelade han 36 A-lagsmatcher och gjorde tio mål för Näsviken. Han sökte sig sedan till fotbollsgymnasiet i Sundsvall, där han fick GIF Sundsvalls tränare Anders Grönhagen som instruktör. Grönhagen, en före detta landslagsman som lett klubben upp i Allsvenskan, såg potentialen i den tekniske och målfarlige Brolin och värvade honom.
Brolin gjorde sin allsvenska debut för GIF Sundsvall den 11 juni 1987, bara 17 år gammal, när han kom in som avbytare mot IF Elfsborg. Han spelade tre säsonger i klubben. Under den andra säsongen slutade laget på en femteplats i Allsvenskan, men året därpå åkte man ur. Brolin hade haft vissa småskador som bromsat hans utveckling något innan han inför säsongen 1990 värvades av regerande svenska mästarna IFK Norrköping för 300 000 kronor.
Genombrott och proffsstart i Italien
Brolins stora genombrott i Sverige kom den 7 april 1990 när premiärmatchen av allsvenskan direktsändes i TV. IFK Norrköping besegrade då de blivande svenska mästarna IFK Göteborg med 6–0 hemma på Idrottsparken. Brolin stod för tre av målen och började i denna match spontant använda sin berömda målgest, ett hopp upp i luften med en snurrande arm. Han gjorde sammanlagt sju mål på nio matcher för Norrköping under vårsäsongen.
Denna form ledde till att han fick debutera i A-landslaget under förbundskapten Olle Nordin. Den 25 april 1990 startade han bredvid Mats Magnusson mot Wales på Råsunda och blev tvåmålsskytt. Ytterligare två mål gjorde han i den sista förberedande matchen mot Finland innan VM i Italien. Under VM 1990 startade Brolin i Sveriges alla tre gruppspelsmatcher. I premiären mot Brasilien gjorde han Sveriges enda mål och blev, vid 20 år och 193 dagar, den yngste svenska målgöraren i ett VM-slutspel. Han blev dock utbytt på grund av skada redan i den 34:e minuten i den tredje matchen mot Costa Rica.
Efter VM fick många klubbar upp ögonen för honom. Nykomlingen Parma AC i italienska Serie A blev till slut hans nya klubb för en övergångssumma på 12,5 miljoner kronor. Brolin debuterade för Parma mot Juventus den 9 september 1990 och gjorde sitt första Serie A-mål den 30 september mot Bari. Han blev snabbt en av lagets viktigaste spelare och bildade ett effektivt partnerskap med den jämnårige Alessandro Melli. Tillsammans gjorde de 20 mål under debutsäsongen, varav sju kom från Brolin. Parma slutade på en femteplats och kvalificerade sig för första gången i klubbens historia för europeiskt spel. Brolin belönades med Guldbollen som Sveriges bästa fotbollsspelare 1990.
Europamästare med Parma och EM 1992
Under sin andra säsong i Parma spelade Brolin alla 34 Serie A matcher och gjorde fyra mål när laget slutade sjua. Den stora framgången kom i Coppa Italia. Brolin gjorde två viktiga mål under cupgången, ett i 1-1 matchen mot Fiorentina och det avgörande i 1–0 segern över Sampdoria i semifinalen. Parma besegrade sedan Juventus med sammanlagt 2-1 i finalen och lyfte därmed klubbens första trofé någonsin.
Samma sommar var Brolin en av Sveriges bästa spelare under EM på hemmaplan 1992. Han gjorde två mål i gruppspelet, det första i 1–0 segern mot Danmark och det avgörande i 2–1 matchen mot England. Sverige nådde semifinal där man förlorade mot Tyskland. Brolin spelade även i OS i Barcelona senare samma sommar, men skadade menisken i kvartsfinalen mot Australien och var borta i två månader. Säsongen 1992/93 slutade Parma på tredjeplats i Serie A. Klubben hade förstärkts med anfallaren Faustino Asprilla, vilket minskade Brolins speltid något i ligan. Han spelade dock hela finalmatchen i Cupvinnarcupen på Wembley Stadium, där Parma besegrade Royal Antwerp FC med 3–1 och vann sin första europeiska titel. Parma vann även europeiska supercupen i ett dubbelmöte mot AC Milan i början av 1994.
Ny roll, VM-brons 1994 och karriärens höjdpunkt
Inför säsongen 1993/94 förstärkte Parma sig med Gianfranco Zola och Massimo Crippa. Brolins roll i laget förändrades då han efter att ha provats i positionen under föregående säsong nu konsekvent spelades i en offensiv mittfältsroll. Han bytte tröja nummer 11 mot nummer 7 och spelade oftast till höger i ett mittfält tillsammans med Crippa och Gabriele Pin. Parma slutade femma i Serie A den säsongen, med Brolin som startade i 29 matcher och gjorde sju mål. Laget nådde även final i Cupvinnarcupen igen efter att ha slagit ut Ajax och Benfica, men förlorade med 1-0 mot Arsenal i Köpenhamn.
Vid VM 1994 i USA var Tomas Brolin i yppersta form. Efter att ha flyttats ner från anfallet till mittfältet från och med andra matchen blev han det svenska lagets kreativa centrum. Han gjorde tre mål i turneringen: 1–1 målet mot Ryssland i gruppspelet på straff, det avgörande 1–0 målet i kvartsfinalen mot Rumänien och öppningsmålet i bronsmatchen mot Bulgarien. Dessutom spelade han fram till flera andra mål, bland annat två av målen i bronsmatchen. Hans prestationer uppmärksammades internationellt med en plats i turneringens världslag.
Brolin stod nu på toppen av sin karriär. Hans ödmjuka sätt i media gjorde honom mycket populär i Sverige, där han ansågs som landets bästa fotbollsspelare. I Parma var han navet som spelet kretsade kring, och i landslaget vände sig förbundskapten Tommy Svensson ofta till honom för råd. Han fick sin andra Guldboll 1994.
Den ödesdigra skadan och början på nedgången
Under en EM kvalmatch den 16 november 1994 mot Ungern på Råsunda bröt Brolin sin vänstra fot i samma ögonblick som han spelade fram till Martin Dahlins 2–0 mål. Denna allvarliga skada, som inträffade 13 dagar före hans 25-årsdag, innebar fem månaders uppehåll och skulle förändra hans karriär totalt. Vid tidpunkten för skadan ledde Parma Serie A, men när Brolin återvände den 23 april 1995 som avbytare mot Inter låg laget långt efter. Hans första start efter skadan kom den 7 maj 1995 mot Genoa, men han klarade bara 62 minuter innan han byttes ut. Han kämpade resten av säsongen med att hitta form och fitness. Parma slutade på en tredjeplats i Serie A och vann Uefacupfinalen mot Juventus i maj 1995, men Brolin var bara avbytare i finalen och fick ingen speltid. På säsongens sista matchdag blev han utvisad för första gången i karriären. Brolin gjorde sin återkomst i landslaget den 1 juni 1995 med ett straffmål mot Island. Hans 47:e och sista landskamp blev i november samma år mot Turkiet, en match där Sverige missade kvalificering till EM 1996.
Misslyckad flytt till Leeds United och konflikter
Efter att ha kämpat för att återta en startplats i Parma, som under försäsongen även värvat Hristo Stoichkov, bestämde sig Brolin för att lämna klubben efter fem år. Han vägrade erbjudanden från tre italienska klubbar innan han i november 1995 flyttade till Leeds United för 4,5 miljoner pund, vilket då var klubbens dyraste utländska köp. Manager Howard Wilkinson såg honom som den perfekta partnern till topskytten Tony Yeboah. Brolin debuterade för Leeds den 25 november 1995 som avbytare mot Newcastle. Totalt gjorde han fyra mål på 19 matcher när Leeds slutade på en 13:e plats i Premier League. Hans sista match för klubben blev en 1-4 förlust mot Chelsea i april 1996. Stora problem uppstod då Brolin, som lovats en offensiv fri roll som spelmotor, aldrig fick spela i den positionen. Efter dispyter med Wilkinson dök han inte upp på klubbens försäsongsträning i augusti 1996. Han bötfälldes och lånades omedelbart ut till schweiziska FC Zürich, där han bara spelade tre ligamatcher och en cupmatch.
Situationen förvärrades när Leeds avskedade Wilkinson och anställde George Graham som ny manager. Graham krävde att Brolin skulle komma och träna på Elland Road, men Brolin vägrade. Denna konflikt ledde till att han lämnade klubben. Efter kortare sejourer i Crystal Palace och hans hemklubb Hudiksvall ABK avslutade Tomas Brolin sin fotbollskarriär i augusti 1998, bara 28 år gammal.
Efter karriären och arv
Sedan han lade skorna på hyllan har Tomas Brolin försörjt sig som affärsman, med inriktning på att äga och driva fastigheter och restauranger. Hans fotbollskarriär är dock det som har gjort honom ihågkommen i svensk idrottshistoria. Med sina två Guldbollar, VM-bronset och sina europeiska cuptitlar med Parma betraktas han allmänt som en av Sveriges bästa fotbollsspelare under första hälften av 1990-talet. Hans kreativa spel, målsinne och ledarskap under VM 1994 är särskilt minnesvärda. Som en bekräftelse på hans bidrag valdes han in som medlem nummer 37 i Svensk fotbolls Hall of Fame, en utmärkelse som sammanfattar en karriär som nådde hög internationell nivå innan den avbröts av olyckan.
Vanliga frågor om Tomas Brolin
Vilka är Tomas Brolins största meriter i karriären?
Tomas Brolins största meriter inkluderar VM-brons med Sverige 1994 och två tilldelningar av Guldbollen som Sveriges bästa fotbollsspelare 1990 och 1994. På klubbnivå vann han flera titlar med italienska Parma, däribland Coppa Italia 1992, Cupvinnarcupen och Supercupen 1993. Han var även avbytare när Parma vann Uefacupen 1995. Brolin var en central spelare när Sverige nådde semifinal i Europamästerskapet 1992 på hemmaplan. Han rankas allmänt som en av Sveriges bästa fotbollsspelare under tidigt 1990-tal.
Vad hände med Tomas Brolin efter hans stora skada?
Efter att ha brutit vänstra foten i en EM-kvalmatch den 16 november 1994 återvände Tomas Brolin till spel i april 1995 men nådde aldrig tillbaka till sin tidigare nivå. Han lämnade Parma för Leeds United i november 1995 men presterade inte som förväntat och hamnade i konflikt med klubben. Efter en misslyckad period i Leeds lånades han ut till FC Zürich 1996. Brolin spelade sedan för Crystal Palace och Hudiksvall ABK innan han avslutade sin fotbollskarriär i augusti 1998 vid 28 års ålder. Efter karriären har han verkat som affärsman inom fastigheter och restauranger.
Hur många landskamper och mål gjorde Tomas Brolin för Sverige?
Tomas Brolin spelade totalt 47 A-landskamper för Sverige mellan debuten 1990 och sin sista match 1995. Under dessa matcher gjorde han 27 mål för det svenska landslaget. Hans landslagsdebüt skedde den 25 april 1990 mot Wales, en match där han blev tvåmålsskytt. Brolin deltog i VM-turneringarna 1990 och 1994, samt i EM 1992 och OS 1992. Han blev vid 20 års ålder den yngste svenska målgöraren i ett VM när han gjorde mål mot Brasilien 1990.
Vilken position spelade Tomas Brolin?
Tomas Brolin spelade huvudsakligen som anfallare och offensiv mittfältare under sin karriär. I början av sin tid i Parma spelade han i en anfallsroll tillsammans med Alessandro Melli. Från och med säsongen 1993/94 flyttades han dock ned till en offensiv mittfältsroll, ofta på högerkanten. I VM 1994 fungerade han som det svenska lagets kreativa centrum från mittfältet efter att ha flyttats ned från anfallet. Hans tekniska färdigheter och målfarlighet gjorde honom effektiv i både anfallande och skapande roller.
Vilka internationella mästerskap deltog Tomas Brolin i med Sverige?
Tomas Brolin deltog i flera internationella mästerskap med Sveriges landslag. Han spelade i VM i fotboll 1990 i Italien och 1994 i USA, där laget tog brons. Han var även med i Europamästerskapet 1992 som arrangerades i Sverige, där laget nådde semifinal. Dessutom representerade Brolin Sverige i fotbollsturneringen vid Olympiska sommarspelen 1992 i Barcelona. I dessa turneringar var han ofta en av Sveriges bästa och mest produktiva spelare, med flera avgörande mål och framspelningar.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.




