Novak Đoković
Novak Đoković är en serbisk professionell tennisspelare, född 22 maj 1987 i Belgrad i dåvarande Jugoslavien. Han blev professionell spelare på ATP-touren år 2003. Đoković är känd för att ha vunnit ett rekordantal Grand Slam-titlar i singel, 24 stycken. Han har också varit rankad som världsetta i herrsingel av ATP under rekordmånga veckor. Dessutom har han vunnit en olympisk guldmedalj i singel, vilket han tog vid OS i Paris 2024.
Tidiga år och personligt
Novak Đoković började spela tennis vid fyra års ålder efter att hans föräldrar gett honom en minirackett och en mjuk boll. Han är av serbiskt och kroatiskt ursprung. Som sexåring träffade han tränaren Jelena Genčić på ett tennisläger på berget Kopaonik, där hans föräldrar drev en snabbmatskiosk. Genčić arbetade med honom i sex år och övertygade honom att slå sin backhand med två händer istället för en, och hon har fått cred för att ha format hans professionella och personliga utveckling.
Under Jugoslaviakrigen på 1990-talet tvingades Đoković ibland träna i en ombyggd, övergiven simbassäng på grund av embargoer och NATO-bombningar. På grund av hans snabba framsteg kontaktade Genčić Nikola Pilić, och 1999, vid tolv års ålder, flyttade Đoković till Pilics tennisakademi i Tyskland. Där fick han bland annat öva serve mot en vägg i månader och göra handledsflexibilitetsövningar med ett gummiband under ett år. Hans far tog också ut högräntelån för att finansiera sonens tennisträning, vilket satte stor press på den unge spelaren.
Đoković mötte sin blivande fru, Jelena Ristić, under gymnasietiden och de inledde ett förhållande 2005. Paret förlovade sig 2013 och gifte sig 2014 i den serbisk-ortodoxa kyrkan på ön Sveti Stefan i Montenegro. De har en son, född 2014, och en dotter, född 2017. Utöver tennisen är Đoković en språkentusiast som talar serbiska, engelska, franska, tyska, italienska och några spanska.
Genombrott och etablering
Novak Đoković blev professionell spelare 2003. Som junior vann han titlar på Tennis Europe Junior Tour, och besegrade bland andra Andy Murray i en semifinal 2001. Hans stora genombrott på ATP-touren kom 2007 när han, som tredjeseedad, nådde finalen i Rogers Masters efter semifinalseger över Rafael Nadal och sedan besegrade världsettan Roger Federer i finalen. En månad senare nådde han finalen i US Open, och blev därmed den första serbiske manlige spelaren att nå en Grand Slam-final.
2008 vann han sin första Grand Slam-titel vid Australiska öppna över Jo-Wilfried Tsonga. Samma år vann han även Pacific Life Open, Roms Mastersturnering och Tennis Masters Cup i Shanghai. 2010 hade han etablerat sig som världstvåa. 2011 blev ett nyckelår då Đoković för första gången nådde världsetta-rankningen. Han vann tre Grand Slam-titlar det året, inklusive sin första Wimbledon-titel den 3 juli genom att besegra Rafael Nadal. Han vann också ett då rekordantal på fem Masters-titlar under säsongen och hade en vinststatistik på tio vinster och en förlust mot Nadal och Federer sammanlagt.
Historiskt dominans och rekord
Đokovićs mest framgångsrika period sträckte sig från mitten av 2010-talet och framåt. 2015 nådde han 15 finaler i rad, vann 10 så kallade 'Big Titles' och noterade 31 segrar över topp-10-spelare. Han vann Australiska öppna, Wimbledon och US Open det året, men förlorade finalen i Franska öppna mot Stanislas Wawrinka. Hans dominans kulminerade 2016. Han inledde med att vinna Australiska öppna efter att ha slagit ut Roger Federer i semifinalen och besegrat Andy Murray i finalen. Vid Franska öppna samma år besegrade han återigen Murray i finalen. Med den segern kompletterade han en karriärs-Grand Slam, vilket innebär att han vunnit alla fyra majorturneringar minst en gång. Samtidigt höll han alla fyra Grand Slam-titlarna samtidigt, en icke-kalenderår Grand Slam som ingen manlig spelare åstadkommit sedan Rod Laver 1969. Vid denna tidpunkt satte han också ett rekord i ATP-rankingpoäng på 16 950.
Han har satt ett otal rekord. Đoković innehar det absoluta rekordet för flest Grand Slam-titlar i singel för herrar med 24 segrar, varav ett rekordantal tio titlar vid Australiska öppna. Han har också vunnit flest ATP Masters 1000-titlar (40) och flest ATP Finals-titlar (7). Han har varit rankad som världsetta under 428 veckor, flest någonsin, och avslutat året som etta åtta gånger. Han är den ende manlige spelaren som vunnit en trippel karriärs-Grand Slam, det vill säga vunnit varje major minst tre gånger, och den förste att genomföra en karriärs-Golden Masters (vinna alla nio Masters-turneringar), något han gjort två gånger.
Motgångar och comeback
2017 drabbades Đoković av en armbågsskada som försvagade hans resultat. Han återvände dock starkt och vann Wimbledon 2018 trots att han då var rankad som nummer 21 i världen. Efter detta återtog han en dominerande position och har sedan dess vunnit ytterligare elva Grand Slam-titlar, vilket inkluderar att han fullbordade sin andra och tredje karriärs-Grand Slam. I början av 2022 väckte han stor medial uppmärksamhet när han nekades visum och utvisades från Australien den 16 januari på grund av att han inte uppfyllde landets krav på covid-19-vaccinering. Detta gjorde att han inte kunde försvara sin titel från 2021 och han missade även US Open samma år på grund av sin opposition mot vaccinkrav. Ett år efter denna kontrovers gjorde han en framgångsrik comeback och återtog titeln vid Australiska öppna 2023, samtidigt som han då slog det historiska rekordet för flest Grand Slam-titlar.
Olympiskt guld och lagspel
Efter att tidigare vunnit en bronsmedalj vid OS 2008 i Peking, tog Novak Đoković sitt första olympiska guld vid spelen i Paris 2024 genom att besegra spanjoren Carlos Alcaraz med 2–0 i set i finalen. Detta gjorde honom till den ende spelaren som har vunnit alla så kallade 'Big Titles' under sin karriär, inklusive alla Grand Slam-turneringar, Masters-titlar, ATP Finals och olympiskt guld. Đoković har också varit en nyckelspelare för det serbiska Davis Cup-laget sedan 2004. Han spelade en avgörande roll i kvalet 2007, där han vann alla sina tre matcher och hjälpte Serbien att avancera till högsta divisionen. Hans frånvaro på grund av sjukdom noterades som en anledning till ett tidigt nederlag 2008. 2010 var han central när Serbien för första gången som självständig nation nådde Davis Cup-kvartsfinal, där han vann båda sina singelmatcher mot USA. Laget gick sedan vidare och vann finalen mot Frankrike med 3–2 efter att ha vänt ett underläge, vilket gav Serbien sin första Davis Cup-titel. Han har även lett Serbien till seger i ATP Cup 2020.
Spelstil, engagemang och utmärkelser
Novak Đoković är en högerhänt spelare med en rak tvåhandsfattad backhand som ett av hans bästa slag. Han har under karriären förbättrat sin serve avsevärt, vilket blivit en viktig del av hans spel. Han föredrar hard court-underlag men är mycket kompetent på alla typer av banor. Hans fysiska uthållighet, kroppskontroll och mentala styrka är kända kännetecken. Han har Pete Sampras som en förebild inom sporten.
Bortom banan är Đoković känd för sina imitationer av andra tennisspelare, vilka blivit mycket sedda på videoplattformar. Han har också medverkat i underhållningsprogram som Jay Leno Show. Han har engagerat sig djupt i spelarfrågor, bland annat som president för ATP Player Council från 2016. Han avgick från den rollen 2020 för att vara med och grunda en ny spelarorganisation, Professional Tennis Players Association (PTPA), tillsammans med Vasek Pospisil, med målet att ge spelarna större inflytande och förbättra prispengarna för lägre rankade.
Han är en aktiv filantrop genom sin Novak Djokovic Foundation, som är inriktad på att stödja barn från utsatta samhällen, och utsågs till UNICEF Goodwill Ambassador 2015. Han har mottagit flera prestigefyllda utmärkelser, inklusive Laureus World Sportsman of the Year fem gånger (2012, 2015, 2016, 2019, 2024), vilket delar rekordet med Roger Federer. Han har utnämnts till en av Time magazines 100 mest inflytelserika personer i världen och listats bland Forbes högst betalda atleter. Nationellt har han erhållit orden som Karađorđe's Star, St. Sava och Republika Srpska.
Vanliga frågor om Novak Đoković
Hur många Grand Slam-titlar har Novak Đoković vunnit?
Novak Đoković har vunnit 24 Grand Slam-titlar i singel, vilket är ett världsrekord för herrar. Bland dessa titlar ingår ett rekord på tio segrar vid Australiska öppna. Han är också den ende manlige spelaren som har vunnit en trippel karriärs-Grand Slam, det vill säga vunnit varje av de fyra majorturneringarna minst tre gånger.
När blev Đoković världsetta för första gången?
Novak Đoković nådde första platsen på ATP:s rankinglista för första gången under 2011, efter att ha vunnit tre Grand Slam-titlar och ett då rekordantal Masters-titlar den säsongen. Han har sedan dess varit rankad som världsetta under 428 veckor, fler än någon annan manlig spelare i historien, och avslutat året som etta åtta gånger.
Vann Đoković någonsin OS-guld?
Ja, Novak Đoković vann sin första olympiska guldmedalj vid sommarspelen i Paris 2024, där han besegrade Carlos Alcaraz i finalen. Tidigare hade han vunnit en bronsmedalj vid OS 2008 i Peking. OS-guldet 2024 gjorde honom till den första spelaren att ha vunnit alla så kallade 'Big Titles' under sin karriär.
Vad hände med Đoković i Australien 2022?
I början av 2022 nekades Novak Đoković visum till Australien och utvisades slutligen från landet den 16 januari på grund av att han inte uppfyllde landets hälsokrav gällande covid-19-vaccinering. Detta innebar att han inte kunde delta i Australiska öppna och försvara sin titel från 2021, vilket väckte stor medial uppmärksamhet. Han missade även US Open samma år av liknande skäl.
Vilken roll har Đoković haft utanför banan?
Novak Đoković har varit djupt engagerad i spelarfrågor, bland annat som president för ATP Player Council och som medgrundare till en ny spelarorganisation, Professional Tennis Players Association (PTPA). Han är också en aktiv filantrop genom sin egen stiftelse, Novak Djokovic Foundation, som arbetar för barn från utsatta samhällen, och han utsågs till UNICEF Goodwill Ambassador 2015. Han har vunnit Laureus World Sportsman of the Year fem gånger.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.




