Studenten

Historisk utveckling

Begreppet studenten och många av dess symboler härstammar från den tid då gymnasieutbildningen i Sverige formellt avslutades med en studentexamen. Den sista kullen elever som genomgick denna traditionella examen från de vanliga läroverken gick ut i maj 1968. Beslutet om att avskaffa studentexamen togs redan 1964, med ambitionen att införa ett nytt och effektivare system. Efter avskaffandet ersattes studentskrivningarna med centrala prov, men själva begreppet studentexamen har levt kvar i folkmun parallellt med det enklare studenten. Efter att den formella examen försvann minskade studentfirandets omfattning under 1970-talet, delvis på grund av frånvaron av en verklig examen som anledning till fest och på den samtida revoltandan i samhället. Under detta decennium förekom inga större offentliga firanden.

En återkomst och förstoring av traditionen skedde från 1980-talet och framåt, särskilt efter gymnasiereformen på 1990-talet. Den reformen gjorde även de yrkesförberedande utbildningarna treåriga, vilket tidigare var tvååriga, och bidrog till att studenten blev en mer enhetlig och betydelsefull händelse för alla gymnasieelever. Idag betraktas studenten som en viktig övergångsrit för tonåringar i Sverige, som har övertagit den roll som konfirmationen tidigare hade som ceremoniell markering av inträdet i vuxenlivet. Studentfirandet har blivit mer offentligt och ofta förlagd till gator och torg, delvis på grund av att tillgången på starka drycker blev lättare under denna period.

Traditionella inslag och förberedelser

Studentfirandet är en lång process som inleds flera veckor före den faktiska avslutningsdagen. En viktig ceremoni är mösspåtagningen, där de blivande studenterna får sätta på sig sina studentmössor för första gången. Denna ceremoni beslutas om och arrangeras av skolans huvudman. Studentmössan har använts i Sverige sedan mitten av 1800-talet och har en egen svensk utformning som skiljer sig från andra länders. Mössan är vanligtvis blåvit och prydd med ett emblem samt ibland tofsar, broderier och annan personlig utsmyckning. Idag kan studentmössor vara kraftigt anpassade efter elevens smak och bli mycket dyra, vilket lett till att vissa skolor erbjuder gratis mössor och att vissa elever syr sina egna.

En annan stor förberedande händelse är studentbalen, som ofta arrangeras av studenterna själva några veckor före examen. Balen hålls vanligtvis på en annan plats än skolan. Deltagarna klär upp sig och kommer ofta i par, även om klädkoden kan variera. Att delta i studentbalen är frivilligt, men på grund av logistiska begränsningar krävs det ofta en föranmälan. På morgonen själva studentdagen är det vanligt med en champagnefrukost. Denna kan antingen ägas rum hemma hos en av studenterna eller utomhus i en park och sätter tonen för den kommande dagen.

Skolans avslutningsdag och utspringet

På den officiella studentdagen hålls en avslutningsceremoni i skolan. Denna kan innehålla en musikkonsert, en studentlunch och utdelning av stipendier eller andra utmärkelser. En central del av dagen är att studenterna sjunger traditionella studentsånger. Sedan slutet av 1900-talet har det varit vanligt att sjunga Vi har tagit studenten, för vi har tagit studenten. Vi har tagit studenten, fy fan vad vi är bra till melodin från den engelska hyllningssången For He's a Jolly Good Fellow. En annan klassisk sång är Studentsången, med musik komponerad av prins Gustaf.

Höjdarpunkten på skolan är utspringet. Detta är det ögonblick då studenterna lämnar skolbyggnaden för sista gången, precis som vid den gamla studentexamen fram till 1968. Utspringet sker ofta i ett tillstånd av glädjeyra med sång, dans, vinkande och ropande. Ute på skolgården väntar anhöriga och vänner. Det är en stark tradition för dessa att hålla upp stora plakat med ett förstorat foto på studenten som barn. På plakaten kan även studentens namn, klass, årtal och korta gratulationer stå.

Studentkortege och färd på flak

Efter utspringet är det på många platser tradition att ordna en studentkortege eller ett studenttåg genom orten. En central del av denna kortege är studentflaken. Det innebär att studenterna färdas på ett flak eller ett släp som dras av ett fordon, vanligtvis en lastbil eller traktor. Flaken och släpen smyckas ofta med björkris, ballonger och lakan med texter, sloganer eller klassens namn. Under färden skålar, skrattar, sjunger och skriker studenterna, och fordonet tutar ofta. Färden på studentflak regleras av Transportstyrelsens föreskrifter, som är ett undantag från lagen som annars förbjuder att färdas på flak.

För att få anordna ett studentflak måste vissa säkerhetskrav uppfyllas. Föraren måste vara minst 21 år gammal och ha haft körkort för det aktuella fordonet i minst två år. Maxhastigheten är satt till 20 kilometer i timmen, och transporten får endast ske på vägar med en hastighetsgräns på högst 70 kilometer i timmen. Massmedia har uppmärksammat olyckor som inträffat i samband med studentflak, till exempel när studenter ramlat av. På grund av sådana händelser fanns det redan 2007 förslag på att skärpa undantagsreglerna som då hanterades av Vägverket.

Den privata firanden och mottagningen

Efter det offentliga firandet i skolan, och eventuellt ett kyrkbesök, är det dags för den privata delen av firandet. Det är mycket vanligt att en studentmottagning arrangeras i hemmet för varje enskild elev. Inför mottagningen dekoreras hemmet ofta med ballonger och girlanger i Sveriges färger blått och gult, tillsammans med färgstarka blommor och ibland björkris. Mottagningen kan omfatta mingel, en buffé, tårta, diverse drycker och tal från familj och släktingar. För att underlätta kan catering beställas in, och vid dåligt väder kan partytält användas. Personen som tar studenten brukar också få presenter från sina nära och kära, och studentmottagningen är ofta en avslappnad och glad sammankomst som markerar övergången till vuxenlivet tillsammans med de närmaste. Efter mottagningen kan firandet fortsätta med en fest eller krogbesök tillsammans med klasskamrater och vänner, där umgänge och drycker står i centrum.

Påverkan av coronaviruspandemin

Coronavirusutbrottet 2020–2021 fick stor påverkan på studentfirandet i Sverige. Inför studenten 2020 tog Folkhälsomyndigheten fram särskilda rekommendationer för att begränsa smittspridning. Dessa rekommendationer innebar bland annat att skolklasser inte rekommenderades åka på fordonsflak. Dessutom rekommenderades det att undvika stora bjudningar och stora samlingar. Utbildningsminister Anna Ekström meddelade även att större ceremonier inte skulle tillåtas och att undantaget som möjliggjorde studentflak skulle återkallas. Dessa restriktioner påverkade studenterna som gick ut under 2020 och 2021 avsevärt, och många traditionella inslag, som de offentliga kortegerna och de stora hemmafestarna, fick antingen anpassas eller ställas in helt. Pandemin innebar ett tillfälligt avbrott i det studentfirande som under decennier vuxit till att bli en så stor och offentlig övergångsrit.

Vanliga frågor om Studenten

Vad är studenten och när firar man det?

Studenten är den svenska traditionen för att fira avslutningen av gymnasieutbildningen. Den officiella avslutningsdagen infaller vanligtvis i slutet av läsåret, ofta i maj eller juni. Firandet är dock en process som börjar tidigare på våren med förberedande evenemang som mösspåtagning och studentbal. Själva studentdagen markerar slutet på tre år i gymnasieskolan och fungerar som en ceremoniell övergång till vuxenlivet, där studenterna är fria att börja arbeta eller fortsätta med högre studier.

Vad är en studentmössa och när får man på sig den?

Studentmössan är en blåvit hatt som är den främsta symbolen för studenten. Den har använts i Sverige sedan 1800-talet och pryds ofta med ett emblem samt tofsar eller broderier. Mössan får man officiellt på sig vid en ceremoni som kallas mösspåtagning, som arrangeras av skolan några veckor före den faktiska avslutningsdagen. Den dagen får de blivande studenterna sätta på sig mössan för första gången. Mössan bärs sedan under hela studentfirandet, inklusive på avslutningsdagen.

Vad händer under själva studentdagen i skolan?

På studentdagen hålls en avslutningsceremoni i skolan. Den kan innehålla en musikkonsert, en lunch, och utdelning av stipendier. En viktig del är att studenterna sjunger traditionella studentsånger, som Studentsången eller den mer moderna sången Vi har tagit studenten. Ceremonin avslutas med utspringet, där studenterna springer ut ur skolbyggnaden till en jublande skara av anhöriga. Dessa håller ofta stora plakat med barnbilder på studenten. Efter utspringet är det vanligt med en studentkortege genom orten.

Vad är ett studentflak och vilka regler gäller?

Ett studentflak är ett släp eller flak som dras av ett fordon, som en lastbil eller traktor, och som studenterna åker på under en kortege genom orten. Det är ett populärt sätt att fira. Transportstyrelsen har strikta regler för detta. Föraren måste vara minst 21 år och ha haft körkort för fordonet i minst två år. Maxhastigheten är 20 kilometer i timmen, och färden får bara ske på vägar med högst 70 kilometer i timmen i hastighetsgräns. Flaken smyckas ofta med björkris, ballonger och lakan med texter.

Vad är skillnaden mellan studentexamen och studenten?

Studentexamen var den formella examen som avslutade gymnasieutbildningen i Sverige fram till 1968. Riksdagen beslutade 1964 om att avskaffa den för att införa ett nytt system. Den sista kullen med denna examen gick ut 1968. Efter detta ersattes studentskrivningarna med centrala prov. Begreppet studenten, som tidigare var ett vardagligt namn på festen efter examen, blev då det huvudsakliga namnet på hela firandet. Studenten har alltså sina rötter i den gamla examen, men är idag en övergångsrit utan en formell examen.

Hur påverkades studenten av coronaviruspandemin?

Under coronaviruspandemin 2020–2021 infördes särskilda restriktioner för studentfirandet. Folkhälsomyndigheten rekommenderade att skolklasser inte skulle åka på studentflak för att minska smittspridning. Stora bjudningar och samlingar rekommenderades att undvikas. Utbildningsminister Anna Ekström meddelade att större ceremonier inte skulle tillåtas och att undantaget som möjliggjorde färd på flak återkallades. Dessa åtgärder påverkade studenterna som gick ut 2020 och 2021 avsevärt och ledde till ett mer nedtonat och anpassat firande.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.