Mickelsmäss
Mickelsmäss, även kallad Mickelsmässa eller Kärrmässa, är en kristen högtidsdag som firas den 29 september till minne av ärkeängeln Mikael. Ursprungligen en katolsk fest från 400-talet, blev den i det gamla svenska bondesamhället en av årets största helger, markerande skördens slut och vinterhalvårets början. Dagen är fortfarande en officiell högtidsdag i Svenska kyrkan och firas med marknader på flera håll i landet. I den anglosaxiska världen, där den kallas Michaelmas, har den även haft betydelse som en kvartalsdag för juridiska och ekonomiska avräkningar och som namngivare för höstterminen vid många universitet.
En fest med dubbla rötter
Mickelsmäss har en dubbel karaktär som både en kyrklig helg och en världslig högtid. Den kristna firandet har sitt ursprung i en katolsk hyllningsdag för ärkeängeln Mikael, som började firas i Rom redan på 400-talet. I den kristna traditionen är Mikael särskilt hedrad för att ha besegrat Satan i striden i himlen. Denna religiösa betydelse lever kvar i många kyrkosamfund, där dagen firas som ärkeänglarnas fest.
Samtidigt fick dagen en stark världslig och samhällsekonomisk betydelse, särskilt i Norden och på de brittiska öarna. I det förindustriella bondesamhället inföll Mickelsmäss precis när skörden var bärgad och förråden var som fullast. Detta gjorde det till en naturlig tidpunkt för fest och avräkning. Dagen blev en så kallad kvartalsdag, vilket innebar att hyror, skulder och andra juridiska kontrakt skulle betalas eller förnyas.
På engelska gods var det också dagen då förvaltare valdes bland bönderna. Under medeltiden var Michaelmas en obligatorisk helgdag, men denna skyldighet avskaffades under 1700-talet. Dagen markerade slutet och början på bondens år, eftersom skörden då var över och godsens förvaltare kunde räkna ihop årets räkenskaper. Namnet Michaelmas kommer från en förkortning av Michael's Mass, i samma stil som Christmas (Christ's Mass).
Mickelsmäss i det svenska bondesamhället
I Sverige utvecklades Mickelsmäss till en av årets absolut största helger, främst på grund av dess koppling till jordbruksårets slut. Eftersom skörden var klar och matförråden fyllda, var det en tid för festligheter och vila från det hårda arbetet. Dagen markerade också en tydlig övergång till vinterhalvåret. Efter Mickelsmäss var det tillåtet att tända ljuskällor som skulle brinna under den mörka årstiden.
För tjänstefolket på gårdarna hade veckan efter Mickelsmäss stor betydelse. De fick då en rad viktiga rättigheter, inklusive ledighet. Det var också den traditionella tidpunkten då de kunde säga upp sina anställningskontrakt och söka nytt arbete inför kommande år. Denna praktiska och ekonomiska roll gjorde dagen till en central pelare i det agrara samhällets rytm.
Firande och traditioner i olika länder
I Sverige hålls minnet av Mickelsmäss levande genom årligen återkommande marknader på flera platser. I Bergslagen, som i Kopparberg, samt i Uppland och Hälsingland, till exempel i Örsundsbro och Delsbo, arrangeras sådana traditionella marknader. I Skåne kallas motsvarande evenemang ofta för Mikaelimarknad och arrangeras i städer som Eslöv, Sjöbo och Helsingborg. Dessa marknader är ett levande bevis på helgens långa historia och dess fortsatta kulturella betydelse.
På de brittiska öarna är traditionerna rika. En central mattradition är att äta gås, så kallad stubble-goose, som var i sitt prime vid denna årstid. Det fanns en tro att den som åt gås på Michaelmas aldrig skulle sakna pengar det året. Hyresbönder kunde också ge gåsar till sin godsherre som en del av avtalet, en sed som kan spåras tillbaka till 1400-talet och till kung Edward IV. Andra mattraditioner inkluderar att baka speciellt Michaelmas-bröd och att laga en paj med sista plockningen av svartvinbär.
I Irland var dagen förknippad med vallfärder till heliga källor och med vädertro. Pilgrimer drack då vatten från källor associerade med Sankt Mikael. Klart väder på Michaelmas ansågs vara ett tecken på en lång och sträng vinter, enligt talesättet att det då skulle bli två vintrar på ett år. I vissa irländska samhällen, som i Tramore, fanns processionsfirande med en bild av helgonet för att markera fiskesäsongens slut. Pojkar födda på denna dag döptes ofta till Michael eller Micheál.
I Skottland, särskilt på Hebriderna, bakades ett speciellt bröd kallat St. Michael's bannock, gjort av lika delar korn, havre och råg, och utan att använda metallredskap. På Isle of Skye hölls processionsfiranden. Michaelmas-daisy (asters) är en blomma förknippad med dagen, eftersom den är en av de få som blommar så sent på året. En legend förklarar svartvinbärstraditionen med att Satan, när han störtade ner från himlen, förbannade och förorenade bären, vilket gjorde dem oätliga efter Michaelmas.
Mickelsmäss i Svenska kyrkan idag
I Svenska kyrkan firas fortfarande Den helige Mikaels dag som en officiell högtidsdag. Ursprungligen firades den på Mikaels namnsdag den 29 september, men sedan 1772 har den flyttats till den närmast påföljande söndagen. Det innebär att den kan infalla vilken dag som helst mellan den 29 september och den 5 oktober. Den liturgiska färgen för dagen är vit.
Temat för dagens bibeltexter är Änglarna. En välkänd text som används är ur Första Mosebok, där Jakob i en dröm ser änglar gå upp och ned för en stege till himlen. Tidigare hade söndagen rubriken Barnen och änglarna, vilket har lett till att det på många platser blivit en tradition att hålla familjegudstjänster denna dag, trots att texterna ofta handlar om stridande änglar. I evangelieboken är dagen föregången av Johannes Döparens dag och följd av Tacksägelsedagen.
Michaelmas i akademisk och populärkultur
I Storbritannien, Irland och delar av Samväldet används namnet Michaelmas i en utvidgad betydelse för att beteckna höstterminen. Flera framstående universitet, såsom Cambridge, Oxford, Durham, London, Lancaster, Swansea och Dublin, kallar den första terminen på läsåret för Michaelmas term, eftersom den börjar kring denna tid. Detta speglar dagens historiska roll som en markör för årstidens och verksamhetsårets skiften. Michaelmas har varit en av de fyra kvartalsdagarna i det engelska och irländska rättsliga, finansiella och akademiska året.
Dagen är också förknippad med vissa blommor och växter. Michaelmas-daisy (asters) är en av de få blommor som blommar så här sent på året och har blivit förknippad med dagen. Det finns ett rim som förknippar blomman med Sankt Mikaels tappra gärningar. I irländsk och brittisk folklore finns det sägner om att djävulen, när han störtade ner från himlen, förbannade svartvinbärsbusken, vilket gjorde att bären inte längre skulle ätas efter Michaelmas. I Irland tillskrivs denna förorening också ett väsen kallat púca. Enligt folktron är den 11 oktober (gammal Michaelmas-dag) den sista dagen man kan plocka svartvinbär.
Teologiska variationer och änglakult
Antalet ärkeänglar som hyllas på Mickelsmäss varierar mellan olika kristna traditioner. Inom den romersk-katolska kyrkan firas numera tre ärkeänglar den 29 september: Mikael, Gabriel och Rafael. Deras separata högtider sammanfördes till en och samma dag under andra halvan av 1900-talet. Tidigare hade varje ängel sin egen dag: Mikael den 29 september, Gabriel den 24 mars och Rafael den 24 oktober.
Inom den lutherska och anglikanska traditionen firas festen för Sankt Mikael och alla änglar, och kalendrarna inkluderar tre till fyra ärkeänglar: Mikael, Gabriel, Rafael och ibland även Uriël. Den ortodoxa kyrkan firar ärkeänglarna den 8 november. Dessa skillnader visar på den rika och varierande ängleteologin inom den kristna världen, där Mikael ändå står som den främste. I vissa traditioner, som den östkyrkliga, kallas högtiden Feast of Saints Michael, Gabriel and Raphael eller Feast of the Archangels.
Vanliga frågor om Mickelsmäss
När infaller Mickelsmäss?
Mickelsmäss har sitt ursprungliga och mest utbredda datum den 29 september, som är ärkeängeln Mikaels namnsdag. I Svenska kyrkan har högtiden sedan 1772 firats på den söndag som infaller närmast efter den 29 september. Detta innebär att den svenska kyrkliga firandet kan ske vilken dag som helst mellan den 29 september och den 5 oktober. I den katolska, anglikanska och lutherska traditionen firas den dock fortfarande den 29 september. I östkyrkliga traditioner firas den motsvarande högtiden, som även inkluderar ärkeänglarna Gabriel och Rafael, den 8 november.
Varför firas Mickelsmäss?
Mickelsmäss firas främst som en kristen högtid till ära för ärkeängeln Mikael, som enligt traditionen besegrade Satan i kriget i himlen. Samtidigt har den en stark världslig historia som skördefest. I det gamla bondesamhället markerade den att skörden var klar och förråden fulla, vilket gjorde den till en naturlig tid för fest. Den var också en viktig juridisk och ekonomisk kvartalsdag då kontrakt förnyades, hyror betalades och tjänstefolk kunde säga upp sig. I England och Irland var det dagen för anställningsmarknader och val av godsrepresentanter, och den har varit en av fyra kvartalsdagar i det engelska och irländska systemet.
Vilka traditioner finns kopplade till Mickelsmäss?
Traditioner varierar mellan länder. I Sverige är det främst marknader som hålls levande, till exempel i Kopparberg, Delsbo och skånska städer som Eslöv. I det gamla Sverige innebar dagen att man fick tända vinterbelysning och att tjänstefolk fick rätt till ledighet och att säga upp kontrakt. På de brittiska öarna är det en stark mattradition med gås (Michaelmas goose), speciellt bröd (St. Michael's bannock) och svartvinbärspaj. Där finns också folklore kring att man inte ska äta svartvinbär efter denna dag. I Irland var vallfärder till heliga källor, vädertro och processionsfiranden vanliga, och i Skottland hölls processioner på Isle of Skye.
Vad är kopplingen mellan Mickelsmäss och skörden?
Kopplingen är mycket stark och grundläggande för dagens världsliga betydelse. Mickelsmäss inföll precis vid den tidpunkt då all skörd var bärgad från fälten. Detta innebar att matförråden var som fullast och att det intensiva sommarens och höstens arbete var över. Därför utvecklades dagen naturligt till en stor fest- och vilodag i det agrara samhället. Det var en tid att se tillbaka på årets arbete och fira dess frukter innan vintermörkret satte in. Denna koppling gör att dagen också sammanfaller med höstjämningen och början av hösten på norra halvklotet, vilket förstärkte dess betydelse som en årstidsmarkör.
Vad är en Michaelmas-gås och vilka andra mattraditioner finns?
En Michaelmas-gås, eller stubble-goose, är en gås som slaktas och äts kring Mickelsmäss-tiden, en tradition särskilt stark i Storbritannien och Irland. Gässen var i sitt prime då de betat på stubbåkrar efter skörden. Folktron sade att den som åt gås på Michaelmas aldrig skulle sakna pengar. Hyresbönder kunde ge gåsar till sin godsherre, en sed från 1400-talet. Andra mattraditioner inkluderar Michaelmas-bröd bakad av korn, havre och råg på Hebriderna, samt svartvinbärspaj gjord på sista plockningen. I Irland slaktades även får och en del, kallad St. Michael's portion, gavs till de fattiga. Nötterna brukade knäckas på Michaelmas-afton, och det hölls fågelmarknader för försäljning av gäss.
Hur firas Mickelsmäss i Svenska kyrkan idag och vilka ärkeänglar hyllas?
I Svenska kyrkan firas Den helige Mikaels dag på söndagen mellan den 29 september och 5 oktober. Gudstjänsterna har temat Änglarna, och en känd text är Jakobs stege ur Första Moseboken. Den liturgiska färgen är vit. Eftersom söndagen en gång hade rubriken Barnen och änglarna, har det på många platser blivit en tradition med familjegudstjänster. Antalet hyllade ärkeänglar varierar mellan samfund. Katolska kyrkan firar Mikael, Gabriel och Rafael den 29 september. Lutherska och anglikanska kalendrar inkluderar ofta dessa tre plus ibland Uriël, med hänvisning till bibelställen i Judasbrevet, Daniels bok och Tobits bok. Den ortodoxa firandet är den 8 november.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.




