Barnens dag

Barnens dag som temadag

Barnens dag är en högtid som hyllar barnens glädje, sunda tillväxt och ljusa framtid. Dagen är till för att uppmärksamma barn och deras utsatta situation runt om i Sverige och världen. På den här dagen försöker barnen ofta äta så mycket som möjligt, och det är en dag då de påminns om att de är barn och att de ska leka och bete sig som barn. I Sverige infaller dagen varje år på samma datum, den 13 maj, och den är inte att förväxla med Internationella barndagen eller Menlösa barns dag. Det är en dag då barnen uppmärksammas, får presenter och ges extra omsorg. Internationella barndagen, som främjar internationell samhörighet, firas den 20 november varje år och uppmärksammades första gången 1954. Andra länder har sina egna nationella varianter, till exempel Japan med kodomo no hi den 5 maj och Bolivia som firar den 12 april. En tidigare version, Internationella barndagen, firas den 7 oktober.

Organisationen Barnens Dags historiska rötter

Barnens Dag är också namnet på en svensk välgörenhetsorganisation. Dess ursprung ligger i en satsning på barnkolonier sommartid för fattiga stadsbarn. Initiativet togs 1884 av folkskollärarinnan Agnes Lagerstedt, efter schweizisk förebild, för att ge barn möjlighet till en tids sommarvistelse på landsbygden i Roslagen. Året därpå, 1885, bildades Föreningen för skollovskolonier på initiativ av kronprinsessan Victoria. För att finansiera fler sommarkolonier på fler platser började man på olika orter arrangera festligheter och aktiviteter för insamling. Den första Barnens Dagsfesten anordnades den 11 och 12 maj 1901 i Casselska parken i Grängesberg. Intäkterna användes till att köpa en fastighet på Öddö i Strömstad, dit grängesbergsbarn kunde åka på sommartid.

Idén om en organiserad barnens dag växte fram i början av 1900-talet. I samband med Pressens vecka i Stockholm 1901 föreslog Axel Eliasson anordnandet av en barnens dag med barnfester och barn som medverkande. En Børnehjelpsdag enligt danskt mönster, som huvudsakligen bestod av insamling med bössor på gatorna, hade anordnats i Köpenhamn 1903. Efter detta danska mönster anordnades Barnens dag i Stockholm mellan 1905 och 1909. Från hösten 1910 övertog Axel Eliasson ledningen och införde ett program med barnfester som huvudmoment, där barn själva medverkade, medan all basarverksamhet slopades.

Utveckling och etablering av firandet

Från år 1912 infördes särskilda dagar för firandet, nämligen den tredje lördagen och söndagen i september. Samma år förlades de stora festerna till Stockholms stadion. Organisationen växte och arrangerade stora evenemang. År 1917 sammanförde Barnens dag för första gången sedan 1875 Nordens studentsångare. Under 1920-talet blev arrangemangen alltmer spektakulära. År 1926 ordnades vattenfestspel på Mälarfjärden och 1927 på Djurgårdsbrunnsviken. Festligheterna hölls 1927 i Stockholms stadshus och 1928 på Stockholms centralstation. För att sprida information och engagemang utgavs tidningen Barnens dagblad mellan 1910 och 1941, med prins Wilhelm som redaktör från 1925.

Samordning och nutida verksamhet

Efterhand växte flera lokala Barnens Dag-föreningar fram runtom i Sverige. För att samordna detta arbete bildades 1941 Sveriges Barnens Dags ledares förening. Denna förening ombildades 1967 till det samordnande Barnens Dags Riksförbund. Namnet Barnens Dag är varumärkesskyddat av detta riksförbund, förkortat BDR. Dessa föreningar anordnar fortfarande Barnens dags-firanden och andra aktiviteter som talangjakter. De har också program som syftar till att uppmuntra sjuka eller problemtyngda barn i familjer med dålig ekonomi. Verksamheten bygger således på en lång tradition av att genom fest och insamling stödja barns välbefinnande och möjligheter.

Barnens dag i en global kontext

Barnens dag firas på olika sätt och datum världen över, vilket speglar olika kulturella traditioner och fokus. I Turkiet firar man också en Barnens Dag, och även de turkiska barnen i Sverige firar denna högtid. Vid dessa firanden håller barnen tal, sjunger och dansar för varandra. Dagen är en del av en större global uppmärksamhet kring barns rättigheter. Världsbarndagen den 20 november uppmärksammar specifikt FN:s barnkonvention. Det finns även andra relaterade dagar med kristet ursprung, som Värnlösa barns dag som firas den 28 december i den västliga kristendomen och den 29 december i den östliga, till minne av barnamorden i Betlehem. Dessa olika dagar kompletterar varandra i syftet att sätta barn i fokus.

Barnens dag i kalendern bland andra högtider

Barnens dag i Sverige den 13 maj infaller ofta i en period med många andra temadagar och högtider. Dagen kan till exempel sammanfalla med eller ligga nära Världsdagen för flyttfåglar, som firas den andra lördagen i maj samt den andra lördagen i oktober. Den andra lördagen i maj är också Tunnbrödets dag, instiftad av Tunnbrödsakademin. Den andra söndagen i maj är Mors dag i ett åttiotal länder runt om i världen, inklusive många europeiska och nordamerikanska länder. Mors dag är en högtid då barn firar sina mödrar med blommor eller kort, men är även en kommersiell högtid. Barnens dag skiljer sig från sådana familjehögtider genom sitt bredare fokus på alla barn och deras rättigheter.

Firandets mångsidiga uttryck och aktiviteter

Firandet av Barnens dag tar många olika former, från stora offentliga evenemang till småskaliga familjeaktiviteter. Traditionen med barnfester där barnen själva är medverkande, som Axel Eliasson föreslog, har varit en grundsten. Att fira Barnens dag kan innebära en dag med besök av barn på boenden för lek, pyssel, sång och gemenskap mellan generationer. Det kan vara en social aktivitet som kombinerar fest, högtid och tema. Syftet med sådana aktiviteter är att hylla barnens glädje och skapa minnen. Det kan också vara en dag då vi minns vår egen barndom och de värden den förmedlade. Oavsett form är tanken att barnen ska stå i centrum och känna sig speciella och omhändertagna.

Den historiska tidningen och kungligt engagemang

En viktig del av organisationens tidiga verksamhet var tidningen Barnens dagblad, som utgavs mellan 1910 och 1941. Denna tidning fungerade som ett kommunikationsorgan för att sprida idéer och nyheter om barnkolonier och insamlingsverksamhet. Från och med år 1925 fick tidningen en ny redaktör i prins Wilhelm. Detta kungliga engagemang gav verksamheten ökad status och synlighet. Tidningen var ett sätt att nå ut till allmänheten och bygga ett brett stöd för den välgörande verksamheten. Dess utgivning under över tre decennier speglar hur Barnens dag utvecklades från en lokal insats till en nationell rörelse med etablerade kommunikationskanaler.

Vanliga frågor om Barnens dag

När är Barnens dag i Sverige?

I Sverige firas den nationella Barnens dagen varje år på samma datum, den 13 maj. Detta datum skiljer sig från de internationella eller FN-betonade barndagarna. Dagen är till för att uppmärksamma barnen och deras situation i ett svenskt sammanhang. Det är en dag då barnen ofta får presenter och extra uppmärksamhet.

Vad är skillnaden på Barnens dag och Internationella barndagen?

Barnens dag i Sverige den 13 maj är en nationell temadag. Internationella barndagen, som främjar internationell samhörighet, firas den 20 november varje år. Det finns också en annan dag som kallas Internationella barndagen som firas den 7 oktober. Dessa har olika ursprung och syften, men delar ett gemensamt fokus på barns välbefinnande och rättigheter på global nivå.

Vad gör organisationen Barnens Dag?

Organisationen Barnens Dag är en svensk välgörenhetsorganisation. Den anordnar Barnens dags-firanden och aktiviteter som talangjakter. Den har också program för att uppmuntra sjuka eller problemtyngda barn i familjer med dålig ekonomi. Organisationens historiska rötter ligger i att ordna sommarkolonier för fattiga stadsbarn och att genom fester och evenemang samla in medel till detta ändamål.

Hur och när startade firandet av Barnens dag i Sverige?

Den första organiserade Barnens Dagsfesten anordnades den 11 och 12 maj 1901 i Casselska parken i Grängesberg. Pengarna som samlades in användes till att köpa en fastighet för sommarkolonier. Idén om en barnens dag med barnfester föreslogs av Axel Eliasson 1901. Efter danskt mönster anordnades sedan Barnens dag i Stockholm mellan 1905 och 1909. Från 1912 inföll firandet på den tredje lördagen och söndagen i september och förlades till Stockholms stadion.

Firas Barnens dag på samma datum överallt i världen?

Nej, Barnens dag firas på olika datum världen över. Sverige har sitt nationella datum den 13 maj. Japan firar kodomo no hi den 5 maj och Bolivia firar den 12 april. Internationella barndagen enligt FN firas den 20 november, medan en annan version firas den 7 oktober. Turkiet har också sin egen Barnens dag. Detta visar den kulturella mångfalden kring högtiden.

Vad är Barnens Dags Riksförbund?

Barnens Dags Riksförbund (BDR) är en samordnande organisation som bildades 1967. Den är en ombildning av den tidigare Sveriges Barnens Dags ledares förening som bildats 1941. Riksförbundet varumärkesskyddar namnet Barnens Dag. Det samordnar de lokala föreningar som runtom i Sverige anordnar firanden och andra aktiviteter. Organisationen har sitt ursprung i arbetet med sommarkolonier och insamlingar för barns välbefinnande.

Källor: Wikipedia (sv). Senast uppdaterad 2026-10-04.