Stockholms stadion
Stockholms stadion, ofta kallad Stadion, är en historisk idrottsarena belägen på Norra Djurgården i Stockholm. Den byggdes som huvudarena för de olympiska sommarspelen 1912 och är världens äldsta olympiska arena som fortfarande är i aktivt bruk. Arenan, som är ett byggnadsminne, har genom åren varit hemmaplan för flera stora fotbollsklubbar och arrangerat många internationella idrottstävlingar och stora konserter. Dess arkitektur i nationalromantisk stil med mörkt tegel är ett välkänt landmärke i staden.
Byggnadshistoria och arkitektur
Stockholms stadion uppfördes mellan 1910 och 1912 på initiativ av Sveriges centralförening för idrottens främjande, specifikt för att vara huvudarena för de olympiska sommarspelen 1912. Arenan ersatte den tidigare Idrottsparken som låg på samma plats. Arkitekten Torben Grut, själv en aktiv idrottsman, fick uppdraget att rita arenan. Ursprungligen var tanken att bygga en provisorisk träarena, men planerna ändrades snart till att skapa en permanent och monumental anläggning. Stadion byggdes i nationalromantisk stil med inspiration från den antika idrottsarenans hästskoform och från medeltida stadsmurar som Visby ringmur.
Huvudmaterialet är mörkt, handslaget Helsingborgstegel, och arkitekturen präglas av detaljer som de båda hörntornen med krenelering. Det östra tornet kallas Klocktornet på grund av sin stora klocka, medan det norra kallas Sofiatornet. I tegelmurarna finns dekorativa inslag, som mönster och en infälld bild av Sveriges tre kronor över huvudportalen. Den bärande konstruktionen är av armerad betong, medan läktartaken är av trä. Byggkostnaderna uppgick till 1,25 miljoner kronor och arenan invigdes den 1 juni 1912.
Användning genom historien
Sedan invigningen 1912 har Stockholms stadion varit en central arena för svensk och internationell idrott. Förutom olympiaden 1912 har den varit värd för en rad andra stora evenemang. År 1949 arrangerades världsmästerskapet i ishockey här. När de olympiska sommarspelen 1956 hölls i Melbourne, avgjordes ryttartävlingarna på Stockholms stadion på grund av Australiens karantänsregler. Arenan var också värd för Europamästerskapen i friidrott 1958 och världsmästerskapet i ridsport 1990. Den årliga friidrottstävlingen DN Galan har hållits här sedan 1967, och sedan 2011 ingår den i Diamond League. Även den klassiska landskampen Finland-Sverige i friidrott har arrangerats här 29 gånger.
Arenan har inte bara använts för friidrott. Den har varit arena för speedway, där det svenska mästerskapet kördes mellan 1948 och 1971, och för Speedway Grand Prix av Sverige 2001, 2002 och 2004. Stadion har också varit slutdestination för Stockholm Marathon, där löparna avslutar med ett varv på banan. Dessutom har över 50 svenska mästerskapsfinaler i bandy avgjorts här. Stadion har också varit plats för stora konserter med artister som The Rolling Stones, Kiss, Michael Jackson, Bruce Springsteen och AC/DC.
Fotbollens hemmaarena
Stockholms stadion har under långa perioder varit hemmaarena för flera av Stockholms stora fotbollsklubbar. AIK flyttade sin verksamhet hit 1912 och spelade här fram till 1936, med vissa matcher även 1956. Klubbens publikrekord på arenan är 21 869 åskådare. Djurgårdens IF spelade sin första hemmamatch på Stadion redan 1912, i SM-finalen mot Örgryte IS, men flyttade permanent hit som hemmaarena 1936. Klubben spelade här fram till 2013, då man flyttade till Tele2 Arena. Djurgårdens publikrekord på 21 995 åskådare sattes 1946 i en match mot AIK. Även Djurgårdens damlag har haft arenan som hemmaplan sedan 2013. Hammarby IF använde Stadion som huvudarena fram till 1953/1954 och även under säsongen 1966, innan man flyttade till Söderstadion. Andra lag som spelat hemmamatcher här inkluderar Westermalms IF, Spårvägens FF 1996, FC Café Opera och IF Brommapojkarna under vissa säsonger på 2000-talet.
Om- och tillbyggnader
Stadion har genomgått flera förändringar genom åren. Ursprungligen hade arenan en kapacitet på drygt 22 000 åskådare, varav 4 000 ståplatser. Vid invigningen fick till och med 25 000 personer plats. År 1954 brann den västra övre läktaren och ersattes med en ny betongkonstruktion. En liknande ombyggnad genomfördes på den östra läktaren 1967. Inför Europamästerskapen i friidrott 1958 revs den norra ståplatsläktaren och ersattes med en ny fondläktare ritad av Sture Frölén, vilket ökade kapaciteten till 27 000 platser. Denna läktare ersattes i sin tur 1990 med en ny som bättre anpassades till stadions ursprungliga arkitektur. Åren 2008–2009 utreddes möjligheten att anpassa arenan bättre för Djurgårdens IF:s fotbollslag, bland annat genom att ta bort löparbanorna. Utredningen kom fram till att det inte var möjligt att skapa en tillräckligt bra modern fotbollsarena, och staden beslutade att bevara Stadion i dess nuvarande form. Inför 100-årsjubileet av olympiaden 1912 genomfördes en varsam renovering och upprustning till en kostnad av 74 miljoner kronor. Idag är alla platser sittplatser på träbänkar och den totala publikkapaciteten för idrott är 14 417.
Konst, rekord och bevarande
Stadion är prydd med flera betydelsefulla skulpturer med idrottstema. Vid huvudingången, Maratonporten, står Carl Eldhs bronsskulptur Löparna från 1937. Ytterligare två bronsskulpturer av Carl Fagerberg, Kulstötaren och Stafettlöparen, tillkom samma år. En kopia av Fagerbergs Spjutkastaren restes utanför arenan 1999. Skulpturen Lek av Bruno Liljefors från 1930 finns också på plats. Ett mer omfattande skulpturprogram som arkitekten Torben Grut föreslog, inklusive takskulpturer, genomfördes dock aldrig. Stockholms stadion har en särställning i friidrottshistorien som den arena där flest världsrekord någonsin satts, med ett antal på 84 rekord (uppdaterat 2025). Arenan är också en av de minsta som någonsin använts för olympiska sommarspel. Publikrekordet för fotboll är 21 995, satt 1946. För bandy är rekordet betydligt högre, 28 848 åskådare från 1959. Vid konserter har kapaciteten kunnat vara uppemot 33 000, med vissa evenemang som lockat över 50 000 besökare per kväll. Stockholms stadion är sedan 1990 ett byggnadsminne, vilket skyddar dess arkitektoniska och historiska värden och begränsar möjligheterna till större om- eller tillbyggnader. Arenan överläts från svenska staten till Stockholms stad i juli 1964, medan marken fortfarande lyder under Kungliga Djurgårdsförvaltningen. Stadion ligger inom Kungliga nationalstadsparken och granne med anläggningar som Gymnastik- och Idrottshögskolan och Östermalms IP. Trots sin ålder och historiska status förblir arenan aktiv och används fortfarande för evenemang som DN Galan, Stockholm Marathon och fotbollsmatcher.
Vanliga frågor om Stockholms stadion
När byggdes Stockholms stadion och varför?
Stockholms stadion byggdes mellan 1910 och 1912 med anledning av de olympiska sommarspelen 1912, som tilldelats Stockholm 1909. Arenan uppfördes som huvudarena för dessa spel, då staden saknade en större idrottsanläggning som kunde möta olympiska krav. Den ersatte den tidigare Idrottsparken som låg på samma plats på Norra Djurgården. Byggnadsarbetena påbörjades den 23 november 1910 och arenan invigdes officiellt den 1 juni 1912.
Vilka stora idrottsevenemang har arrangerats på Stadion?
Förutom OS 1912 har Stockholms stadion varit värd för en rad internationella mästerskap. Dessa inkluderar VM i ishockey 1949, de olympiska ryttartävlingarna 1956 (då resten av OS hölls i Melbourne), EM i friidrott 1958 och VM i ridsport 1990. Arenan är också den permanenta arenan för den årliga friidrottstävlingen DN Galan (sedan 1967) och har varit slutdestination för Stockholm Marathon. Dessutom har över 50 svenska mästerskapsfinaler i bandy avgjorts här.
Vilka fotbollsklubbar har haft Stadion som hemmaarena?
Flera av Stockholms stora fotbollsklubbar har kallat Stadion för hemma. AIK spelade här från 1912 till 1936. Djurgårdens IF hade arenan som sin huvudsakliga hemmaarena från 1936 fram till 2013, och deras damlag spelar fortfarande här. Hammarby IF använde arenan som huvudarena fram till 1953/1954 och även under säsongen 1966. Andra lag som spelat hemmamatcher här inkluderar Westermalms IF, Spårvägens FF, FC Café Opera och IF Brommapojkarna under vissa säsonger.
Vad är kapaciteten på Stockholms stadion idag?
För idrottsevenemang har Stockholms stadion idag en kapacitet på 14 417 åskådare, och alla dessa är sittplatser på träbänkar. Under konserter kan kapaciteten vara betydligt högre, uppemot 33 000 personer. Historiskt har arenan haft större kapacitet, till exempel 27 000 platser efter en ombyggnad 1958. Publikrekordet för fotboll är 21 995 åskådare, satt 1946. För bandy är publikrekordet 28 848 åskådare från 1959.
Vem var arkitekten bakom Stockholms stadion?
Arkitekten bakom Stockholms stadion var Torben Grut. Han var själv en aktiv idrottsman och elittennisspelare. Hans design för arenan är i nationalromantisk stil, med inspiration från antika idrottsarenor och medeltida stadsmurar som Visby ringmur. Huvudmaterialet är mörkt, handslaget tegel. Byggnadsfirman Kreuger & Toll stod för uppförandet. Gruts ursprungliga ritningar visade en provisorisk träbyggnad, men uppdraget ändrades till att skapa en permanent och monumental anläggning.
Vilka är några av de kända skulpturerna vid Stadion och vilka rekord har satts här?
Vid huvudingången, Maratonporten, står Carl Eldhs bronsskulptur Löparna från 1937. Ytterligare två bronsskulpturer av Carl Fagerberg, Kulstötaren och Stafettlöparen, tillkom också 1937. En kopia av Fagerbergs Spjutkastaren placerades utanför arenan 1999. Stockholms stadion har en särställning i idrottshistorien som den arena där flest världsrekord i friidrott satts, med totalt 84 rekord (uppdaterat 2025). Arenan är också en av de minsta som använts för olympiska sommarspel. Publikrekordet för fotboll är 21 995 åskådare, satt 1946 i en match mellan Djurgården och AIK.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.
