Wiki måndag 19 oktober 2026
Nyfiken På

Svenska nöjesnyheter, film, musik och poddar, och ett uppslagsverk om rösterna och ansiktena bakom.

Lyssna på poddenNyfiken på med Kristin Kaspersen Spotify Apple

Katarina Wennstam

Anna Katarina Wennstam är en svensk journalist, författare, debattör, moderator och föreläsare. Hon föddes den 9 augusti 1973 i Göteborg och är känd för sitt långvariga och brinnande engagemang mot mäns våld mot kvinnor. Sedan tidigt 2000-tal har hon skildrat detta i både reportageböcker och en omfattande serie kriminalromaner. Hennes skrivande har fokus på mäns våld mot kvinnor, brott och sexualitet, och hon har en bakgrund som kriminalreporter på Sveriges Television.

Från kriminalreporter till författare

Katarina Wennstam är uppvuxen i Göteborg, där hon under tonåren själv drabbades av ryktesspridning och våld från andra flickor. Denna erfarenhet kan ses som en tidig bakgrund till hennes senare engagemang. Hon arbetade under en period som kriminalreporter på Sveriges Television, en yrkesroll som gav henne nära insyn i brott och rättsväsendet. År 2007 valde hon att säga upp sig från SVT för att ägna sig åt författande och föreläsning på heltid, ett beslut som markerade början på en intensiv karriär som samhällsdebattör och skönlitterär författare.

Reportage som väckte debatt

Wennstams genombrott som författare kom med reportageboken Flickan och skulden från 2002, som genast nominerades till Augustpriset. Boken, som behandlar samhällets syn på våldtäkt, blev en storsäljare och satte igång en livaktig debatt. För denna bok tilldelades hon både Vilhelm Moberg-stipendiet och Sveriges advokatsamfunds journalistpris. Hon följde upp med ytterligare två reportageböcker om samma tema, En riktig våldtäktsman (2004) och Flickan och skammen (2016).

Genom dessa verk ifrågasatte hon inte bara hur våldtäktsfall hanteras i rättssalen och medierna, utan också de samhällsnormer som omger brotten, som så kallad slutshaming. Hennes skrivande har en tydlig juridisk dimension, där hon pekar på att lagar och rättsapparat inte alltid hängt med i utvecklingen. Ett konkret mål för hennes långvariga kampanjande har varit införandet av en samtyckeslag i Sverige, vilket innebär att frivillighet ska vara avgörande för att sex ska vara lagligt, snarare än bevis på våld eller tvång. Denna lagändring genomfördes 2018, och året före hade föreningen Fatta! tilldelat Wennstam sitt pris till minne av Madeleine Leijonhufvud för hennes insatser. Wennstams engagemang har uppmärksammats av flera organisationer. Förutom Advokatsamfundet har Riksorganisationen för Kvinnojourer och Tjejjourer i Sverige, Roks, gett henne utmärkelser. Hon tilldelades Roks pris för Årets kvinnogärning 2017 för att ha lyft fram mäns våld mot kvinnor i ljuset.

Skönlitterära verk och genrer

Parallellt med sitt reportageskrivande har Katarina Wennstam byggt upp en omfattande skönlitterär produktion. Hennes första roman, Smuts (2007), handlade om trafficking och sexhandel och blev mycket uppmärksammad. Den var första delen i en trilogi om mäns våld mot kvinnor, som fortsatte med Dödergök (2008) om polisers våld i hemmet och Alfahannen (2010) om sextrakasserier i filmbranschen. Från och med romanen Svikaren 2012 etablerade hon den så kallade Justitia-serien, som kretsar kring kommissarie Charlotta Lugn och advokat Shirin Nouri (Sundin). Serien, som omfattar tolv romaner fram till 2022, kombinerar deckarelement med ett starkt true crime-påbrå, där de fiktiva berättelserna ofta har tydliga kopplingar till verkliga rättsfall eller samhällsproblem. Temat kring brott, våld och könsroller är ständigt närvarande. Serien inkluderar titlar som Stenhjärtat (2013), Skuggorna (2014), Skymningsflickan (2015), Gänget (2017), Vargen (2019), Dockorna (2020), Djävulens advokat (2021) och Dödsbädden (2022).

Wennstam har även skrivit för en yngre läsekrets. År 2017 debuterade hon som ungdomsförfattare med Flickan på hotellet, den första boken i en serie om tonårsflickan Alex Skarp som hjälper polisen. En uppföljare, Pojken under bron, kom 2018. Ytterligare en serie, Sekelskiftesmorden, inleddes 2023 med Döda kvinnor förlåter inte och har fortsatt med Död mans kvinna (2024) och planerade titlar för 2025 och 2026.

Föreläsare, debattör och sommarvärd

Katarina Wennstam är en flitig föreläsare och återkommande krönikör, inte minst i Expressen, där hon ofta skriver om mäns våld mot kvinnor. Sommaren 2018 var hon sommarvärd i radioprogrammet Sommar i P1. Hennes program blev ett av årets mest nedladdade poddavsnitt. I programmet reflekterade hon över förändringar sedan millennieskiftet och menade att vissa framsteg gjorts, men att populärkulturen fortfarande motarbetar idén om kvinnors rätt till ett fritt liv. Hon lyfte särskilt fram våldspornografi som en faktor som kan bidra till radikalisering och inspiration till verkligt våld, och kritiserade hur TV-serier och film ofta lockar med en kombination av sex och våld mot kvinnor. Hon har också skrivit en guidebok om jämställdhet, Har du ingen humor? En snabbguide till jämställdhet, som gavs ut 2018.

Betydelse, erkännande och kritik

Wennstams författarskap, som hon själv beskriver som baserat på ilska och brinnande engagemang, har tilldelats ett antal priser som bekräftar hennes samhällspåverkan. Förutom de tidiga journalistpriserna har hon fått Soroptimistpriset 2008 för ökad kunskap om kvinnliga brottsoffers utsatthet, Roks pris för Årets kvinnogärning 2017, Eva Moberg-stipendiet samma år och Svenska FN-förbundets pris för mänskliga rättigheter 2019. Hon anses ha haft ett avgörande inflytande på den svenska debatten om kvinnors rättigheter och ha bidragit till lagstiftningsförändringar. År 2006 tilldelades hon Prix Egalia, senare kallat Spektrumpriset, som är SVT:s programlednings pris för jämställdhet, för reportaget Mäns våld mot kvinnor. År 2019 fick hon även Begriplighetspriset.

Hennes verk har dock inte undgått kritik. När hon i sin analys jämförde Rysslands invasion av Ukraina med en våldtäktsman och ett våldtaget offer mötte det motstånd. Kritiker som Magda Gad har ifrågasatt hennes överordnade fokus på mäns våld mot kvinnor och synen på jämställdhet som en universallösning. Vissa litteraturrecensenter har också menat att hennes romaner ibland kan upplevas som mer idé- och politikdrivna än rent skönlitterära, med ett patos som tar för stor plats i berättelsen. Det har noterats att hon i sina böcker ofta tar fram könsbaserade perspektiv även på orelaterade ämnen och att hon ibland presenterar åsikter som odiskutabla sanningar, oavsett om det gäller uppfattningar om mediefigurer eller sexuella beteenden.

Privatliv och familj

Katarina Wennstam har två barn tillsammans med filmregissören Mani Maserrat, som är hennes tidigare make. Denna del av hennes liv är dock något hon i huvudsak håller privat, medan hennes offentliga roller som författare och debattör står i förgrunden. Hon är uppvuxen i Göteborg, där hon under tonåren blev drabbad av ryktesspridning och våld från andra tonårsflickor. Idag bor hon i Nacka.

Vanliga frågor om Katarina Wennstam

Vilka är Katarina Wennstams mest kända reportageböcker?

Katarina Wennstams mest kända reportageböcker är Flickan och skulden från 2002, En riktig våldtäktsman från 2004 och Flickan och skammen från 2016. Dessa böcker behandlar ämnet våldtäkt och övergrepp mot kvinnor och har blivit storsäljare som väckt liv i debatten. För Flickan och skulden nominerades hon till Augustpriset och tilldelades Vilhelm Moberg-stipendiet samt Sveriges advokatsamfunds journalistpris. Böckerna ifrågasätter medias nyhetsbevakning och samhällets syn på sådana händelser.

Vilka är de första tre romanerna i Katarina Wennstams trilogi om mäns våld mot kvinnor?

De första tre romanerna i Katarina Wennstams trilogi om mäns våld mot kvinnor är Smuts från 2007, Dödergök från 2008 och Alfahannen från 2010. Smuts handlar om trafficking och sexhandel, medan Dödergök tar upp polisers våld i hemmet. Alfahannen behandlar teman som sextrakasserier och våld i filmbranschen. Dessa böcker blev mycket uppmärksammade och bildade första delen av hennes omfattande författarskap.

Vad är Justitia-serien och vilka är huvudpersonerna?

Justitia-serien är Katarina Wennstams omfattande serie kriminalromaner som alla har teman kring brott, våld och relationer. Från och med romanen Svikaren 2012 kretsar historierna kring kommissarie Charlotta Lugn och advokat Shirin Nouri, även känd som Shirin Sundin. Serien, som omfattade tolv romaner fram till 2022, ligger stilistiskt mellan deckare och true crime genom sina fiktiva berättelser med tydlig koppling till verkliga rättsfall eller samhällsproblem. Böckerna tar upp och synliggör ämnen som mäns våld mot kvinnor.

Har Katarina Wennstam skrivit böcker för en yngre publik?

Ja, Katarina Wennstam har skrivit böcker för en yngre publik. År 2017 debuterade hon som ungdomsförfattare med Flickan på hotellet, som är den första boken i en serie om tonårsflickan Alex Skarp. Alex Skarp hjälper polisen att lösa brott. Året efter kom uppföljaren Pojken under bron. Dessa böcker utgör en trilogi om Alex Skarp och publicerades av förlaget Rabén & Sjögren.

Vilka priser och utmärkelser har Katarina Wennstam fått för sitt arbete?

Katarina Wennstam har fått flera priser och utmärkelser för sitt arbete. År 2002 tilldelades hon Vilhelm Moberg-stipendiet och Sveriges advokatsamfunds journalistpris för reportageboken Flickan och skulden. År 2008 fick hon Soroptimistpriset för ökad kunskap om kvinnliga brottsoffers utsatthet. År 2017 erhöll hon Roks pris för Årets kvinnogärning och Eva Moberg-stipendiet. År 2019 tilldelades hon Svenska FN-förbundets pris för mänskliga rättigheter för sin betydelse för den svenska samhällsdebatten om flickors och kvinnors rättigheter.

Vad är Katarina Wennstams roll i debatten om samtyckeslagstiftning?

Katarina Wennstam har länge verkat för att ändra sexualbrottslagen i Sverige till en samtyckeslag, där frivillighet avgör om ett sexuellt övergrepp har skett. Hennes engagemang har varit tydligt i hennes böcker och när hon verkat som debattör. År 2018 ändrades lagen i den riktningen. Året före lagändringen delade föreningen Fatta ut sitt pris till minne av Madeleine Leijonhufvud till Katarina Wennstam. Hon anses ha bidragit till senare års lagstiftningsförändringar genom sitt skrivande och sitt samhällsengagemang.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.

Relaterade artiklar

Alla författare →