Dawit Isaak

Från flykting till journalist

Dawit Isaak kom till Sverige år 1987 som flykting från självständighetskriget i Eritrea. Han slog sig ned i Lerum och försörjde sig som städare. Han fick svenskt medborgarskap 1992 men behöll också sitt eritreanska medborgarskap, vilket innebar att han hade dubbla medborgarskap. Efter krigets slut 1991 återvände Isaak till Asmara i Eritrea. Där blev han delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning, Setit. Tidningen kom att spela en central roll i det eritreanska samhället.

Fängslandet 2001

Den 23 september 2001 greps Dawit Isaak i sitt hem av eritreansk polis. Enligt den eritreanska regeringen greps han för brott mot rikets säkerhet. Andra menar att arresteringen skedde på grund av en artikel i Setit där han skrivit om en grupp politiker, den så kallade 15-gruppen, som krävde demokratiska reformer. Kring samma tid arresterades också merparten av denna grupp.

Isaak har aldrig ställts inför rätta. Han satt fängslad utan rättegång. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, bland dem Isaaks kollega från Setit, Fessehaye Yohannes. Utöver Isaak sitter ett antal andra journalister fängslade utan rättegång. I april 2002 rapporterades att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekade att han hade torterats men tillät ingen att träffa honom, vilket gjorde att det fanns få uppgifter om hans tillstånd.

Periodiska frigivningar och återgripanden

Den 19 november 2005, efter 1518 dagar i fängelse, frigavs Dawit Isaak och han befann sig hemma hos sin syster. Sveriges dåvarande ambassadör meddelade att Isaak var i bra kondition. Några dagar senare uppkom dock frågetecken om hans status, och den 2 december fick Utrikesdepartementet uppgifter från eritreanska myndigheter om att Isaak endast hade haft permission. I februari 2009 rapporterade svenska medier att Isaak åter befann sig på sjukhus. Den stockholmsbaserade ambassadören Fredrik Schiller skickades till Eritrea, men återvände med oförrättat ärende. Pressen på den svenska utrikesministern Carl Bildt ökade för att lösa fallet.

Eritreas hållning och svensk diplomati

De eritreanska myndigheterna anser att fallet Dawit Isaak är en intern angelägenhet, eftersom han befann sig i Eritrea när han greps och därför lyder under eritreansk lag. De menar att hans svenska medborgarskap saknar betydelse i detta fall, vilket begränsar svenska Utrikesdepartementets möjligheter att agera. I en intervju i maj 2009 uttryckte Eritreas president Isaias Afewerki en tydlig inställning. Han sade att de inte kommer att ha någon rättegång och inte kommer att frige Isaak, och att Sverige var irrelevant i frågan. Han menade också att det vid tillfället inte existerade någon diplomatisk relation mellan Sverige och Eritrea, på grund av hur Sverige hade bedrivit sin så kallade tysta diplomati. Den svenska utrikesministern Carl Bildt ville inte kommentera intervjun specifikt men noterade att den kanske gav allmänheten insikt i hur besvärligt fallet var.

Mediekampanjer och internationellt stöd

Det tog lång tid innan svenska medier uppmärksammade fallet Dawit Isaak. Den 19 februari 2009 initierade Expressen en kampanj för honom, där tidningen intervjuade samtliga riksdagsledamöter om deras insatser. Den 26 mars anslöt sig Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet till kampanjen. På pressfrihetens dag den 3 maj 2009 släppte reggaegruppen Drömspår låten Frige Dawit Isaak!, som uppmanade Carl Bildt att åka till Eritrea. Låten uppmärksammades i pressen och på sociala medier. Även internationella artister som Bruce Springsteen och Madonna krävde Isaaks frigivning. Den 27 mars 2009 publicerade fyra av Sveriges fem största tidningar en gemensam vädjan om Isaaks frigivning på sina förstasidor. En gemensam petition som samlade över 200 000 signaturer lämnades sedan över till den eritreanska ambassaden i Stockholm.

Årtionden i fängelse och fortsatt aktivism

Den 2 juni 2015 hade Dawit Isaak suttit fängslad i 5000 dagar. I samband med detta arrangerades en manifestation på Sergels Torg i Stockholm med en replik av hans fängelsecell, där allmänheten kunde sitta i 15 minuter som en solidaritetshandling. Hans döttrar Betlehem och Danait Isaak medverkade. Den 23 september 2016, efter 15 år i fängelse, anordnades en manifestation på Stockholms centralstation och en tystnadsmanifestation på Sergels torg. Under sommaren hade eritreanska tjänstemän sagt att Isaak var vid liv. Den 23 september 2024 hade Isaak suttit fängslad i 23 år. Flera manifestationer och upprop ägde rum under hösten 2024, inklusive en högtidlighållning av hans 60-årsdag den 27 oktober på Författarnas hus i Stockholm. Deltagare inkluderade representanter från media, organisationer som Svenska PEN, Free Dawit och Reportrar utan gränser, samt medlemmar ur Isaaks familj.

Parlamentariska och rättsliga initiativ

Under hösten 2024 gjordes flera insatser för att åter uppmärksamma fallet. En motion med rubriken Frigivning av Dawit Isaak och försvar av det fria ordet väcktes av socialdemokratiska riksdagsledamöter. I sin regeringsförklaring den 10 september 2024 nämnde statsminister Ulf Kristersson Dawit Isaak. Den 18 september 2024 lämnade Reportrar utan gränser in en anmälan till den svenska Åklagarmyndigheten. I anmälan anklagades åtta högt uppsatta eritreanska tjänstemän, inklusive president Isaias Afwerki, för brott mot mänskligheten, tortyr och påtvingade försvinnanden i fallet Dawit Isaak. Detta var organisationens fjärde försök att få till stånd rättsliga åtgärder i Sverige.

Den 19 november 2024 meddelade den svenska Åklagarmyndigheten att den inte skulle inleda någon förundersökning i ärendet. Beslutet motiverades med att den långa tidsperioden för Isaaks fängelsevistelse inte utgjorde tillräckliga skäl för en ny utredning. Samma dag tilldelades Isaak Edelstampriset 2024 för sitt mod i att försvara yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Reportrar utan gränser uttryckte djup besvikelse över åklagarmyndighetens beslut. Även i Kanada lämnades en petition till parlamentet rörande Isaaks fall, och i USA adresserade senator Dick Durbin fallet i ett tal i senaten i december 2024.

Priser och utmärkelser

Dawit Isaak har tilldelats flera internationella priser för sitt arbete och sitt lidande. År 2007 fick han ett nyinstiftat pris till minne av Anna Politkovskaya, utdelat av Publicistklubben. År 2009 tilldelades han Tucholskypriset av Svenska PEN. År 2017 fick han UNESCO:s pressfrihetspris, Guillermo Cano World Press Freedom Prize. År 2024 erhöll han Edelstampriset.

Vanliga frågor om Dawit Isaak

Vilka priser har Dawit Isaak tilldelats under sin fångenskap?

Dawit Isaak har tilldelats flera internationella priser som uppmärksammar hans fall och försvar av pressfriheten. År 2009 fick han Tucholskypriset. Åtta år senare, 2017, tilldelades han UNESCO:s pressfrihetspris, Guillermo Cano World Press Freedom Prize. Under hösten 2024, den 19 november, tilldelades han även Edelstampriset för sitt mod i att försvara yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.

Vad har svenska myndigheter gjort för att få honom frigiven?

Svenska myndigheter har länge arbetat med fallet, initialt genom en metod som kallades tyst diplomati. Den svenska ambassadören Fredrik Schiller skickades till Eritrea i februari 2009 men återvände med oförrättat ärende. Den eritreanska regeringen har hävdat att fallet är en intern angelägenhet och att Isaaks svenska medborgarskap saknar betydelse. I september 2024 nämnde statsminister Ulf Kristersson fallet i sin regeringsförklaring, vilket visar på fortsatt politiskt engagemang.

Vilka mediekampanjer har genomförts för Dawit Isaak?

Stora svenska medier har genomfört omfattande kampanjer. I februari 2009 initierade Expressen en kampanj och intervjuade alla riksdagsledamöter. I mars samma år anslöt sig tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet till insatsen. På pressfrihetens dag 2009 släppte reggaegruppen Drömspår låten Frige Dawit Isaak!. År 2015 arrangerades en stor manifestation på Sergels Torg i Stockholm för att markera 5000 dagar i fängelse.

Vad hände när Dawit Isaak släpptes tillfälligt 2005?

Den 19 november 2005, efter 1518 dagar i fängelse, släpptes Dawit Isaak och befann sig hemma hos sin syster. Sveriges dåvarande ambassadör Bengt Sparre meddelade att Isaak var i bra kondition. Några dagar senare uppstod dock osäkerhet om hans status. Den 2 december fick Utrikesdepartementet officiellt besked från eritreanska myndigheter att han endast hade haft permission och inte var frigiven permanent.

Vilka rättsliga initiativ har tagits i Sverige angående hans fall?

I september 2024 lämnade Reportrar utan gränser in en anmälan till den svenska Åklagarmyndigheten. Anmälan riktade sig mot åtta högt uppsatta eritreanska tjänstemän, inklusive president Isaias Afwerki, och anklagade dem för brott mot mänskligheten och tortyr i fallet Dawit Isaak. Den 19 november 2024 meddelade dock Åklagarmyndigheten att den inte skulle inleda någon förundersökning. Detta var organisationens fjärde försök att få till stånd rättsliga åtgärder i Sverige.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.