Resan till Melonia

Handling

En fruktansvärd storm styr ett lastfartyg mot den natursköna ön Melonia. Fartyget för en del till en stor maskin som ska exploatera öns rikedomar. Om bord finns den vresige kapten Julgransfot, de giriga fabriksägarna Slug och Slagg, och den unge fripassageraren Ferdinand som rymt från slavarbete på den miljöförstörda ön Plutonia.

På uppdrag av trollkarlen Prospero, härskare över Melonia, sänker albatrossen Ariel lastfartyget. Ferdinand och rorsman räddas och flyter iland på Melonia, där de tas om hand av Prospero, hans dotter Miranda, trädgårdsmästaren Caliban och den poetiskt begåvade William. Även Julgransfot, kockan, Slug och Slagg tar sig i land.

Medan Julgransfot och kockan njuter av paradiset och Ferdinand får husrum hos Prospero, smider Slug och Slagg planer på att ta över ön. De ser hur Caliban vattnar växterna med Prosperos kraftfulla växtelixir, som får plantorna att växa enormt. De lurar Caliban att dricka sig berusad, stänger in honom med elixiret i en tunna och seglar mot Plutonia.

När de andra får reda på vad som hänt, seglar de efter för att rädda Melonia och befria Caliban och de slavarbetande barnen på Plutonia. På Plutonia har Prosperos och Ariels magiska krafter sinat, så Miranda får befria barnen genom att förtrolla dem till fåglar. William hittar Shakespeares pjäs Stormen och försöker iscensätta den med katastrofalt resultat.

Caliban lyckas rymma från fängelse genom att dricka elixiret och växa till en jättes storlek. Slug och Slagg försöker manipulera honom, men han vägrar bli deras tjänare och sänker i stället hela ön med hjälp av fabrikens borrmaskin. Slug och Slagg försvinner i havsdjupet, medan den gigantiske Caliban lyfter teatern med alla andra ur vattnet och för dem tillbaka till Melonia. Prospero tvingas avsäga sig makten och Caliban deklarerar att ingen ska härska över Melonia.

Tillkomst och produktion

Regissören Per Åhlin hade idéer till filmen redan 1976. Grundidén handlade om två öar som var varandras motsatser, en grön paradisö och en industriell ö av rostig plåt, inspirerad av Jules Vernes Maskinön. Karaktärerna utvecklades från tidiga skisser till att bli William, Prospero och Ariel. Berättelsen hade från början ett miljömedvetet tema.

Åhlin kontaktades senare av Helena Sandblad från TV2s barnredaktion, som frågade om förslag till en ny animerad långfilm. Åhlin presenterade sin idé om de två öarna. Eftersom han nyligen gjort ett bokomslag för Shakespeares Stormen, började han hitta paralleller mellan sin filmidé och pjäsen. Tillsammans med Karl Rasmusson började han skriva manus. Andra inspirationskällor var Oliver Twist, Resan till landet Längesen och Robinson Crusoe.

Förberedelserna kom igång under våren 1984 på Pennfilm Studio i Hököpinge. Efter flera manusutkast och finansieringsstruligheter startade den officiella produktionen den 1 oktober. Tecknandet tog ungefär fyra år. I början var 4-5 personer inblandade, men 1986 utökades teamet till som mest 30-35 personer när studion flyttade till större lokaler. Rollerna inkluderade animatörer, nyckeltecknare, mellantecknare och färgläggare.

Eftersom det fanns få erfarna animatörer i Sverige på den tiden, blev Pennfilm i praktiken en utbildningsplats. Filmen var mestadels cellanimerad, men för vissa scener användes andra tekniker. Havsscenernas böljande vågor animerades digitalt med datorbaserad 3D-teknik. Denna animation skrevs sedan ut på papper och användes som förlaga för animatörerna på studion.

Musik

Musiken komponerades av Björn Isfält och framfördes av Sveriges Radios Symfoniorkester under ledning av Gustaf Sjökvist. Tack vare TV2:s Ingrid Edström kunde orkestern medverka kostnadsfritt på grund av ett outnyttjat avtal. Isfält ansvarade även för klaviatur och musikmixning.

Övriga musiker var Klas Widén på gitarr, Malou Meilink på flöjt och krumhorn, samt Musikskolans barnkör på Lidingö under ledning av Göran Swedrup. I filmen användes även Ray Noble and his Orchestras inspelning av Johann Strauss den yngres An der schönen blauen Donau från 1932. Björn Isfält belönades med en Guldbagge för filmmusiken.

Avslutningslåten Längtan till Melonia sjöngs av Maritza Horn, med text av Mats Nörklit och arrangemang av Björn Isfält och Claes Wang. Den instrumentala versionen framfördes av Isfält, Wang, Jan Schaffer och Bo Eriksson. Låten släpptes på singel med instrumentalmusik från filmen på B-sidan. Musiksagan Berättelsen ur Resan till Melonia släpptes på LP och kassett. Både singeln och musiksagan gavs ut av skivbolaget Sonet 1989. Instrumentalmusik från filmen finns på samlingsalbumet Filmmusik: Björn Isfält från 2000.

Distribution och premiär

Resan till Melonia hade svensk biopremiär den 15 december 1989. Premiären ägde rum på biografer som Grand och Victoria i Stockholm, Biopalatset i Göteborg och Metropol i Malmö, samt på flera andra biografer runt om i landet.

Under sin första spelperiod på bio sågs filmen av närmare 72 000 personer, vilket innebar en intäkt på över tre miljoner kronor. Filmen blev den dittills dyraste animerade filmen i svensk filmhistoria men drog inte till sig någon större tillströmning av biopublik initialt. Den skulle senare nå en större publik genom fler bio- och tevevisningar.

Filmen utkom på VHS-kassett 1990 av Sandrews Video. Den första DVD-utgåvan släpptes 2003 av Sandrew Metronome. En digitalt restaurerad version av filmen släpptes på DVD 2020. I extramaterialet på denna utgåva finns Lajos Varhegyis dokumentär Under resan till Melonia från 1990, som handlar om arbetet med filmen. Utöver hemvideoutgåvor har filmen visats på ett antal festivaler och biografer runt om i Sverige många gånger sedan premiären.

Teman och mottagande

Filmen är en fri tolkning av Shakespeares Stormen men får även en miljömedveten dimension. Melonias utopiska naturparadis står i bjärt kontrast mot Plutonias dystopiska industriö med sin robotarmé och ondskefulla ledare, Slug och Slagg. Centralt i intrigerna är hotet att Plutonias rovgiriga industrialism ska erövra och utplåna Melonias oförstörda paradis. Enligt litteraturprofessorn Chantal Zabus ligger här även en kritik mot följderna av ökad robotisering.

Filmens mottagande var överlag positivt. Många kritiker jämförde den med amerikanska animerade filmer som hade premiär ungefär samtidigt, som Disneys Oliver & Gänget och Don Bluths Landet för längesedan, men noterade att dessa hade budgetar i helt andra proportioner. Resan till Melonia var Per Åhlins första helt animerade långfilm, då hans tidigare filmer I huvet på en gammal gubbe och Dunderklumpen var uppblandade med vanlig spelfilm. Filmen belönades med två Guldbaggar för Per Åhlins kreativa insatser och Björn Isfälts musik.

Vanliga frågor om Resan till Melonia

Vad handlar Resan till Melonia om?

Filmen handlar om den magiska ön Melonia som hotas av de giriga fabriksägarna Slug och Slagg, som vill exploatera öns resurser. Trollkarlen Prospero, hans dotter Miranda och deras vänner måste försvara sin värld. Berättelsen är en fri tolkning av William Shakespeares pjäs Stormen.

Vem regisserade Resan till Melonia?

Filmen regisserades av Per Åhlin, som också skrev manuset tillsammans med Karl Rasmusson. Det var Per Åhlins första helt animerade långfilm.

Vilka är några av röstskådespelarna i filmen?

Bland röstskådespelarna finns Allan Edwall, Robyn, Tomas von Brömssen, Olle Sarri och Hans Alfredsson. De ger röst åt karaktärer som Prospero, Miranda, William, Caliban och andra.

Vilken musik finns i Resan till Melonia?

Musiken komponerades av Björn Isfält och framfördes av Sveriges Radios Symfoniorkester. Avslutningslåten Längtan till Melonia sjöngs av Maritza Horn. Björn Isfält vann en Guldbagge för filmmusiken.

När hade Resan till Melonia premiär?

Filmen hade svensk biopremiär den 15 december 1989. Den släpptes senare på VHS 1990, på DVD 2003 och i en digitalt restaurerad version på DVD 2020.

Källor: Wikipedia (sv). Senast uppdaterad 2026-09-26.