Wiki måndag 19 oktober 2026
Nyfiken På

Svenska nöjesnyheter, film, musik och poddar, och ett uppslagsverk om rösterna och ansiktena bakom.

Lyssna på poddenNyfiken på med Kristin Kaspersen Spotify Apple

Fäbodjäntan

Fäbodjäntan är en svensk pornografisk film från 1978. Den regisserades av den amerikanske regissören Joseph W. Sarno under pseudonymen Lawrence Henning. Filmen producerades av den svenske filmproducenten Sture Sjöstedt. Handlingens miljö är lantlig Dalarna och filmen har uppmärksammats för sin ovanliga handling och särpräglade scener. Den har fått ett rykte som en svensk porrfilmsklassiker.

Handling och filmens kärna

Fäbodjäntan utspelar sig i en lantlig dalamiljö. Den unga kvinnan Monika, som kallas fäbodjäntan, hittar ett gammalt horn i en vikingagrav på gården där hon bor. Enligt en legend förde vikingar med sig detta horn på sina färder. När de blåste i det skulle de hemmavarande kvinnorna möta sina män vid stranden för att ägna sig åt älskog. I filmen testas hornets kraft, och när Monika blåser i det leder det till att byns kvinnor blir upphetsade, vilket bekräftar legenden.

Filmen har fått ett särskilt rykte för två specifika scener. Den ena är själva blåsandet i hornet, och den andra är en onaniscen där en biroll använder en falukorv som ett sexuellt hjälpmedel. Dessa inslag har bidragit starkt till filmens status som en svensk porrfilmsklassiker. Filmen betraktas som en fantasykomedi inom den pornografiska genren.

Bakgrund och produktion

Den amerikanska porrfilmsregissören Joseph W. Sarno och hans hustru Peggy Steffans hade semestrat i Sverige under flera år. Under dessa vistelser kom paret i kontakt med den svenske filmproducenten Sture Sjöstedt. Det var Sjöstedt som lanserade idén att producera en porrfilm i en genuin dalamiljö. Sarnos intresse för Sverige hade väckts som ett resultat av Vilgot Sjömans film Jag är nyfiken, en film i gult. Han köpte till och med en lägenhet i Stockholm där paret tillbringade somrarna fram till hans död 2010. Konceptet med en fäbod, en miljö där flickor traditionellt fick rå om sig själva, ansågs vara ett frihetskoncept som passade både filmskaparna och porrfilmsgenren. Filmen producerades under en period som ibland kallas porrens guldålder, en övergångstid mellan 1960-talets sexuella frigörelse och den senare hårdare kommersialiseringen av kroppar inom genren.

Inspelning och efterarbete

Inspelningen av Fäbodjäntan ägde rum i Skattungbyn med omnejd under tio dagar i maj 1978. Projektet presenterades under premissen att det var en kulturfilm som skulle spelas in. Byggnaden som användes hade en historisk koppling till film, då Ingmar Bergmans Oscarsbelönade film Jungfrukällan tidigare spelats in på samma plats. Joseph W. Sarno och hans hustru Peggy Steffans fungerade som filmens huvudsakliga filmskapare. Steffans har uttryckt att idén med falukorven som onaniredskap troligen kom från hennes make, som var en falukorvsätare. Efter att inspelningarna var klara sköttes framkallningen av filmen i Orsa av biografägaren Sven Karlsson och hans son Sven-Åke. Av de totalt inspelade 9000 meterna film valdes 3135 meter ut till den färdiga klippningen.

Rollbesättning och musik

Fäbodjäntan hade en begränsad rollista med Leena Hiltunen i huvudrollen som Monika Skoglund. Övriga medverkande var Anita Berglund som Britt Kindberg, Marie Bergman som Agneta Johansson och Knud Jörgensen som Olle Hansson. Filmens soundtrack innehåller den traditionella svenska låten Äppelbo gånglåt, vilket har bidragit till filmmusikens varaktiga eftermäle. Denna gånglåt är en av de mest kända musikaliska inslagen från filmen.

Distribution och biopremiär

Fäbodjäntan hade sin urpremiär på biografen Röda Kvarn, även känd som Godtemplarlokalen, i Stackmora i Orsa den 22 september 1978. Sverigepremiären följde tre dagar senare på porrbiografen Fenix i Stockholm. Vid premiärvisningen i Orsa lär biobesökare, som förväntat sig en hyllning till fäbodkulturen, ha lämnat salongen redan efter filmens inledning. Officiellt sågs filmen av 6746 biobesökare i Sverige. I Danmark blev den betydligt mer framgångsrik och sålde 30987 biobiljetter. Trots den begränsade biljettförsäljningen i hemlandet har filmen med tiden nått ett rykte som den kanske enda svenska porrfilmsklassikern. Filmen fick även en nominering till Sveriges kulturkanon som lanserades 2025.

Video, DVD och tv-visningar

Efter biolanseringen distribuerades Fäbodjäntan på VHS av Max's Film. Denna videoversion såldes i över 15000 exemplar. År 2013 gavs filmen ut på DVD av Studio S Entertainment. Tre år senare, 2016, ingick den i den omfattande samlingsdistributionen Den stora P-boxen. Filmen har även haft en liv efter bio genom flera tv-visningar. Den har sänts på kanaler som Filmnet, Filmmax och TV 1000, vilket har bidragit till att ytterligare bredda dess publik.

Internationell mottagande och titlar

Internationellt har filmen distribuerats under olika titlar. På engelska heter den Come and Blow the Horn i både Storbritannien och USA, samt Hot Swedish Summer i en annan version. I Västtyskland gick den under titeln Waldhorn. Den brittiska tidningen Marie Claire rankade Fäbodjäntan som nummer 13 på en lista över 54 pornografiska ikoner. Tidningen beskrev filmen som having a delightfully whimsical premise, vilket understryker dess speciella och lite lekfulla karaktär.

Eftermäle och kulturella bearbetningar

Fäbodjäntans kulturhistoriska betydelse har befästs genom flera senare projekt. År 2013 hade den svenska dokumentärfilmen The Sarnos, A Life in Dirty Movies premiär. Denna dokumentär har ett visst fokus på tillkomsten av Fäbodjäntan och livet hos filmskaparna Joseph W. Sarno och Peggy Steffans. Ett ännu mer anmärkningsvärt projekt är scenföreställningen som planerades sättas upp på Dramaten i Stockholm 2026. Pjäsen, som skulle spelas i Målarsalen, är skriven av det feministiska scenkollektivet ÖFA. Uppsättningen marknadsfördes som en dansperformance och sägs vilja fokusera på teman som kropp, begär, kulturkanon, svenskhet och sexualitetens historia. Kollektivet ville bland annat belysa hur mycket av den frigjorda svenska synden som fanns kvar på 2020-talet. Föreställningen planerades ursprungligen spelas mellan den 6 mars och den 29 april 2026. Senare förlängdes uppsättningen med föreställningar fram till den 17 maj. Redan den 20 februari var alla de 42 planerade föreställningarna slutsålda, vilket visar på ett fortsatt stort intresse för filmens tema och kulturarv.

Vanliga frågor om Fäbodjäntan

Vad handlar filmen Fäbodjäntan om?

Filmen utspelar sig i en lantlig dalamiljö och kretsar kring en ung kvinna vid namn Monika. Hon hittar ett gammalt horn i en vikingagrav på gården där hon bor. Enligt en legend gör hornet att kvinnor i byn blir sexuellt upphetsade när någon blåser i det. Handlingen följer hur hornet testas och de medverkandes reaktioner visar att legenden är sann. Filmen kombinerar därmed en fantasifull premis med pornografiskt innehåll.

Vem regisserade Fäbodjäntan?

Fäbodjäntan regisserades av den amerikanske porrfilmsregissören Joseph W. Sarno. Han använde sig av pseudonymen Lawrence Henning för detta projekt. Sarno och hans hustru Peggy Steffans hade semestrat i Sverige under flera år och kom i kontakt med den svenska producenten Sture Sjöstedt. Det var Sjöstedt som lanserade idén om att göra en porrfilm i en genuin dalamiljö, vilket ledde till samarbetet.

Var och när spelades filmen in?

Filmen spelades in i Skattungbyn utanför Orsa i Dalarna. Inspelningarna ägde rum under en period på tio dagar i maj 1978. Inspelningsplatsen hade tidigare använts för Ingmar Bergmans film Jungfrukällan. Efter inspelningarna framkallades och monterades filmen i Orsa av biografägaren Sven Karlsson och hans son. Totalt spelades det in 9000 meter film, varav 3135 meter användes i den slutliga versionen.

Vilka skådespelare medverkar i filmen?

Enligt den engelska Wikipediaartikeln medverkar flera skådespelare i filmen. Leena Hiltunen spelar huvudrollen som Monika Skoglund. Anita Berglund har rollen som Britt Kindberg och Marie Bergman spelar Agneta Johansson. Knud Jörgensen medverkar också i filmen i rollen som Olle Hansson. Ytterligare medverkande och biroller finns listade i de svenska källorna.

Vilken musik finns med i filmen?

Den mest kända musikaliska insatsen i filmen är den traditionella låten Äppelbo gånglåt. Denna gånglåt ingår i filmens soundtrack och har bidragit till filmens kulturella eftermäle. Musiken kompletterar filmens lantliga dalamiljö och historiska teman. Låten har förknippats med filmen sedan dess premiär och är en del av dess identitet.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.

Relaterade artiklar

Alla filmer →