Aristocats

Filmen och dess tillkomst

Aristocats är den tjugonde animerade långfilmen i Walt Disneys klassikerserie. Projektet började inte som en film, utan som ett originalmanus för en tv-serie. Det utvecklades från 1962 som ett tvådelat live-action-avsnitt för Walt Disney's Wonderful World of Color av Tom McGowan, Tom Rowe och producenten Harry Tytle. Efter två år av omskrivningar föreslog Tytle att historien skulle vara mer lämpad för en animerad film. Walt Disney lade då projektet på hyllan medan produktionen av Djungelboken var igång.

När Djungelboken var nära att bli färdig, utsåg Walt Disney Ken Anderson att utveckla preliminärt arbete för Aristocats. Detta gjorde filmen till det sista filmprojektet som godkändes personligen av Walt Disney innan hans bortgång. Produktionen pågick sedan under fyra år och kostnaden uppgick till fyra miljoner dollar. Filmen var också den sista Disney-animerade filmen som släpptes under studio-medgrundaren Roy O. Disneys tid vid företaget före hans död i december 1971.

Handlingen i detalj

Handlingen utspelar sig i Paris år 1910. Den pensionerade operadivan Madame Adelaide Bonfamille lever tillsammans med sin engelske butler, Edgar Balthazar, och sin turkiska angorakatt Duchess med hennes tre ungar. Kattungarna heter Berlioz, Marie och Toulouse. De är bortskämda husdjur som lever ett lyxigt och kultiverat liv. Medan Madame Bonfamille förbereder sitt testamente med den äldre advokaten Georges Hautecourt, förklarar hon att hennes stora förmögenhet först ska tillfalla hennes katter, och sedan gå till Edgar när alla katterna har dött. Edgar överhör detta genom ett talrör och, efter att ha felaktigt räknat ut att han kommer att dö innan han kan få arvet, planerar han att eliminera katterna.

Han söver ner dem med sömntabletter i en skål grädde, lägger dem i en korg och kör ut dem på landsbygden med sin motorcykel. På vägen blir han överfallen av två jakthundar vid namn Napoleon och Lafayette, som får honom att tappa sin hatt, sidovagn, paraply, skor och korgen innan han flyr. Katterna är nu strandsatta. Nästa morgon träffar Duchess den vilda gatkatten Thomas O'Malley, som erbjuder sig att vägleda dem tillbaka till Paris. Gruppen åker en bit med en mjölkbil innan de blir utkörda av föraren. Vid en järnvägsviadukt undviker de nätt och jämnt ett mötande tåg, och Marie faller i en flod. O'Malley dyker genast efter och räddar henne, och blir själv räddad av de två engelska gässen Amelia och Abigail Gabble, som är på semester. Gässen leder katterna till utkanten av Paris.

Resan hem och konflikten med Edgar

När katterna reser över stadens tak möter de O'Malleys vän Scat Cat, som framför sången Ev'rybody Wants to Be a Cat med flera andra kattmusiker. Efter att bandet har gett sig av, pratar O'Malley och Duchess på ett tak medan ungarna lyssnar vid ett fönsterbräde. Duchess trohet till Madame får henne att tacka nej till O'Malleys frieri. Dagen därpå återvänder Duchess och ungarna till Madame Bonfamilles herrgård. Edgar hittar dem innan Madame gör det, och stoppar dem i en säck med planer på att skicka dem till Timbuktu.

Musen Roquefort, som är vän med katterna, får i uppdrag av Duchess att hitta O'Malley. O'Malley återvänder till herrgården och skickar Roquefort för att hitta Scat Cat och hans gäng. Trots att han har svårt att förklara situationen för gatkatterna, lyckas Roquefort föra dem till O'Malleys hjälp. O'Malley, gatkatterna och Madame Bonfamilles häst Frou-Frou kämpar mot Edgar, medan Roquefort befriar Duchess och ungarna. I slutet av striden låses Edgar in i sin egen packlåda och skickas till Timbuktu. Kattfamiljen återvänder till Madame Adelaide, som, ovetande om anledningen till Edgars försvinnande, skriver om sitt testamente för att utesluta honom. Efter att ha adopterat O'Malley in i familjen inrättar hon en välgörenhetsstiftelse som ger husrum åt hemlösa katter i herrgården. Scat Cat och hans gäng är de första att flytta in, och spelar upp sin sång så högt att de två jakthundarna Napoleon och Lafayette kan höra den ute på landsbygden.

Karaktärer och röstskådespelare

Filmen har en ensemble av karaktärer som gestaltas av ett antal kända röstskådespelare. Huvudkaraktären Thomas O'Malley, den självsäkra gatkatten, görs av Phil Harris. Duchess, den eleganta huskatten, görs av Eva Gabor, medan Robie Lester står för hennes sångröst. De tre kattungarna är Toulouse, Marie och Berlioz, med röster av Gary Dubin, Liz English respektive Dean Clark. Toulouse är den äldsta kattungen, en målare som idoliserar gatkatter. Marie är den enda flickan, en drömmare som vill vara en dam som sin mor. Berlioz är den yngsta, en begåvad pianist som lätt blir irriterad. Andra betydelsefulla figurer är butlern Edgar, musen Roquefort med röst av Sterling Holloway, och Scat Cat, ledaren för en grupp jazzspelande gatkatter, med röst av Scatman Crothers. I Scat Cats gäng finns också den kinesiska katten Shun Gon, med röst av Paul Winchell, som spelar piano och trummor gjorda av grytor, samt den engelska katten Hit Cat. Filmen var en av de sista filmrollerna för Bill Thompson, som avled några månader efter premiären på grund av septisk chock.

Musik, sånger och produktion

Musiken spelar en central roll i filmen. Filmens ledmotiv sjungs av den franske artisten Maurice Chevalier. De långvariga Disney-medarbetarna Robert och Richard Sherman komponerade flera sånger för filmen, men endast två av deras bidrag kom med i den färdiga produkten. En av filmens mest kända musikaliska nummer är låten Ev'rybody Wants to Be a Cat, som framförs av Scat Cat och hans gäng av jazzkatter.

Musikarrangemangen för orkestern gjordes av Walter Sheets, och Evelyn Kennedy stod för musikredigeringen. Produktionsdesignen sköttes av Ken Anderson. Specialeffekterna hanterades av Dick N. Lucas och Dan MacManus, medan Robert O. Cook arbetade med ljudet. Klippningen gjordes av Tom Acosta.

Mottagande och utgivningshistoria

Aristocats möttes av generellt positiva recensioner från filmkritiker och blev en kommersiell framgång. Filmen hade sin biopremiär i Los Angeles den 11 december 1970 och släpptes för allmänheten i USA den 24 december samma år. I Sverige hade den premiär på biografen Rigoletto i Stockholm den 3 december 1971. Filmen har sedan dess haft flera nypremiärer och släppts på olika format. En nypremiär ägde rum julen 1980, följt av ytterligare en i mars 1994. Den första utgåvan på köpvideo släpptes i januari 1995. I januari 2000 hade filmen nypremiär på video, och i november 2001 släpptes den för första gången på DVD. Ytterligare en nypremiär på DVD skedde i september 2008. Denna långa rad av utgivningar visar på filmens varaktiga popularitet.

Kulturell anpassning och kuriosa

Filmen har anpassats för olika marknader. I den italienska dubbningen av kulturella skäl ändrades karaktären Thomas O'Malley till en italiensk katt från Rom som heter Romeo, er mejo der Colosseo, vilket betyder Romeo, den bästa katten från Colosseum på den romerska dialekten. Anledningen var att gatkatter vid den tiden var välkända för att frekventera Colosseum. Karaktärerna i filmen är ofta kopplade till konst och musik, vilket speglas i deras namn och talanger. Toulouse är uppkallad efter den franske målaren Henri de Toulouse-Lautrec och är en målare. Berlioz är uppkallad efter den franske kompositören Hector Berlioz och är pianist. Marie är uppkallad efter drottning Marie Antoinette av Frankrike.

Vanliga frågor om Aristocats

Vad handlar filmen Aristocats om?

Filmen utspelar sig i Paris år 1910 och kretsar kring den aristokratiska kattfamiljen Duchess och hennes tre ungar, Toulouse, Berlioz och Marie. Familjen lever ett lyxliv hos sin ägare, miljonärskan Madame Adelaide Bonfamille, som testamenterar sin förmögenhet till dem. Hennes butler Edgar kidnappar kattfamiljen för att få arvet, men de räddas och får hjälp av den livliga strykarkatten Thomas O'Malley att hitta hem. Tillsammans med vänner som musen Roqueforte lyckas de stoppa Edgar, som i slutändan skickas till Afrika.

När släpptes Aristocats och när kom den till Sverige?

Aristocats hade sin biopremiär i Los Angeles den 11 december 1970 och släpptes sedan i hela USA den 24 december samma år. I Sverige hade filmen premiär på biografen Rigoletto i Stockholm den 3 december 1971. Filmen har haft flera nypremiärer i Sverige, bland annat julen 1980, den 18 mars 1994 och den 19 januari 2000 på video. Den släpptes först på DVD den 14 november 2001.

Vilka är huvudkaraktärerna i filmen?

Huvudkaraktärerna är den eleganta katten Duchess och hennes tre ungar, den äldsta och konstnärlige Toulouse, den drömmande och söta Marie samt den yngste och musikaliske Berlioz. Deras räddare är den fritt leverande katten Thomas O'Malley. Den skurkarollen spelas av butlern Edgar Balthazar. Andra viktiga figurer är musen Roquefort, gässen Amelia och Abigail Gabble, samt Scat Cat som leder en jazzband av gatukatter.

Vem regisserade Aristocats och vem skrev historien?

Aristocats regisserades av Wolfgang Reitherman. Historien är baserad på en originalberättelse med samma namn, skriven av Tom McGowan och Tom Rowe. Projektet började ursprungligen som ett manus för en tv-serie i två delar för Walt Disney's Wonderful World of Color år 1962. Efter omarbetningar beslutades det att göra det till en animerad film, och det blev det sista projektet Walt Disney godkände personligen.

Vad är speciellt med filmen Aristocats i Disney-historien?

Aristocats är speciell eftersom det var den sista Disney-animerade långfilmen som släpptes under Roy O. Disneys tid vid studion innan hans död 1971. Det var också det sista filmprojektet som Walt Disney personligen godkände innan sin bortgång. Produktionen tog fyra år och kostade fyra miljoner dollar. Filmen var också den sista filmrollen för röstskådespelaren Bill Thompson, som avled några månader efter premiären.

Var och när utspelar sig filmen?

Filmen Aristocats utspelar sig i Paris år 1910. Miljöerna i filmen är kraftigt inspirerade av den franska huvudstadens arkitektur och atmosfär från den tiden. En stor del av handlingen försiggår på den franska landsbygden dit kattfamiljen förs av butlern Edgar. Resan tillbaka till Paris och de olika äventyren på vägen, som mötet med gässen och Scat Cats jazzband på taken, definierar filmens geografiska och tidsmässiga ramar.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.