Helig birma

Utseende och typ

Helig birma är en katt med ett distinkt och harmoniskt utseende. Kroppen är rektangulär, medelstor och något robust, med relativt korta ben. Huvudet är brett med en medium nos som saknar det tydliga stoppet som är karakteristiskt för perser. Öronen är breda vid basen och sitter lika mycket på huvudets topp som på sidorna.

Ögonen är mandelformade eller rundade och har en djup, safirblå färg som är ett viktigt rasdrag. Pälsen är halvlång till lång och har en silkeslen struktur. Till skillnad från många andra långhårsraser som perser saknar birman underull, vilket gör pälsen mindre benägen att tova sig. Kroppens grundfärg är vit till gräddfärgad, med en antydan till färg som matchar de mörkare teckningarna.

Dessa mörkare partier, kallade point eller himalayateckning, finns på ansikte (mask), öron, ben och svans. Masken på en ung katt kan vara en mindre fläck på nosen, men vidgas med åldern. Masktyperna benämns som solid (enfärgad), tabby (randig) och sköldpadd (oregelbundet färgad). Det mest kända kännetecknet är de symmetriska, snövita 'handskarna' på alla fyra tassarna. Den vita färgen på handskarna ska tälla alla tår och framtill sluta vid övergången mellan tår och mellanfotsben. På baksidan av benen sträcker sig den vita färgen uppåt i form av en omvänd V, så kallade 'snören', som ska sluta ungefär halvvägs till tre fjärdedelar upp på hasleden. Att ha vita fläckar på andra ställen än de föreskrivna anses vara ett allvarligt fel för rasen.

Färgvarianter och utveckling

Helig birma finns i ett antal olika färgvarianter, som alla är point-tecknade. De ursprungliga och fortfarande vanliga färgerna är seal (mörkbrun), choklad, röd och deras ljusare motsvarigheter: blå, lila och gräddfärgad. Förutom dessa enfärgade, så kallade solid, varianter finns även tabby (randig) och sköldpadd (tortie). Tabby- och sköldpaddsvariationer förekommer i färgerna seal, choklad, blå och lila. Ytterligare färger är under utveckling.

Den första Birman-katten var seal point. Den blå point-färgen introducerades först 1959 genom att använda blå perserlinjer i aveln. Nya färger lades sedan successivt till av brittiska uppfödare, däribland choklad, röd och tabby/lynx points. Birman har även använts i utvecklingen av andra nya raskatter, såsom Ragdoll.

Historia, myter och ursprung

Rasens exakta ursprung är inte klart dokumenterat och inga tydliga register finns. De är oftast förknippade med att ha varit följeslagare till tempelpräster i norra Burma, vid Mount of Lugh. Många berättelser existerar om hur katterna först kom till Frankrike. En historia handlar om att kattpar gavs som belöning för att ha hjälpt till att försvara ett tempel. En annan berättelse nämner att de smugglades ut från Burma och Sverige av en person med efternamnet Vanderbilt.

En tidig och känd honkatt var Poupée de Madalpour (eller Maldapour), en brunmaskad birma. Ytterligare ett par Birmor, eller en dräktig hona med detta namn, sades ha blivit stulna och senare importerade till Frankrike av Thadde Haddisch. De första historiska spåren av birman i Europa går dock tillbaka till en Mme Leotardi i Nice, Frankrike. Rasen skapades i början av 1900-talet genom selektiv avel av siameser och colourpointperser med vita tassar.

Nästan utrotning och återuppbyggnad

Birman höll på att utrotas som ras under andra världskriget. Vid krigsslutet fanns bara två katter kvar i Europa, ett par vid namn Orloff och Xenia de Kaabaa, som båda tillhörde Baudoin-Crevoisier. Grunden för rasens återuppbyggnad i efterkrigstidens Frankrike blev avkomman från detta par. De var tvungna att kraftigt utkorsas med långhårsraser som perser och siameser för att återskapa Birman-rasen.

Genom detta intensiva avelsarbete producerades åter rena Birman-kullar i början av 1950-talet. Den återställda rasen erkändes sedan internationellt på flera håll. Efter återuppbyggnaden erkändes birman i Storbritannien av Governing Council of the Cat Fancy (GCCF) 1965 och i USA av Cat Fanciers' Association (CFA) 1966. Rasen erkändes även av Canadian Cat Association (CCA) och The International Cat Association (TICA) 1979.

Temperament, personlighet och skötsel

Helig birma beskrivs som en lugn, vänlig och anpassningsbar katt. Den är tämligen tystlåten men kan ibland 'prata' med ett tyst läte. Katten är sällskaplig och vet vad den vill, vilket i kombination med dess lugna läggning gör den till en populär sällskapskatt som passar i många olika hem. Dess lugna temperament gör den anpassningsbar och sällskaplig. När det gäller pälsvård är birman relativt enkel att sköta tack vare att den saknar underull. Den silkeslena pälsen är mindre benägen att tova sig jämfört med raser som har en tjock underull. Regelborstning rekommenderas ändå för att hålla pälsen i gott skick och minska hårbollar.

Hälsa, genetisk mångfald och sjukdomsrisker

En studie från 2008 av Lipinski et al. visade att birman har en av de lägsta nivåerna av genetisk mångfald av alla de studerade raskatterna. När det gäller hälsa indikerar en brittisk studie baserad på veterinärjournaler att birman har en medellivslängd på 14.39 år, baserat på ett urval av 38 katter, vilket är högre än det totala genomsnittet på 11.74 år. Birman har en ökad risk för vissa sjukdomar. De har ofta höga halter av kreatinin i blodet, vilket är en markör för njurfunktion.

En studie från 2017 visade att de flesta Birman-katter har högre koncentrationer av kreatinin än av symmetric dimethylarginine (SDMA), ett annat ämne som frisätts vid nedbrytning av kroppens proteiner. Rasen har en hög risk för att utveckla kronisk njursjukdom. Birman är också överrepresenterade när det gäller urat urolitiasis (en typ av blåstenssjukdom) med en oddsratio på 6.77 i en granskning av över 5000 fall. Rasen har en ökad risk för att utveckla felin infektiös peritonit (FIP), en sjukdom som påverkar njurfunktionen. En nyligen upptäckt typ av epilepsi hos katter, felin audiogen reflex epilepsi (FARS), tros vara särskilt vanlig hos birman.

Rasstandard, erkännande och namnkonventioner

Birman erkändes internationellt av Fédération Internationale Féline (FIFé) redan 1949. Många uppfödare av birman följer en fransk tradition där alla kattungar som föds under ett visst år får namn som börjar på samma bokstav. Detta system används i länder som Australien, Kanada, Frankrike, Nya Zeeland, Storbritannien och USA. Till exempel skulle kattungar födda 2016 få namn som börjar på 'N', och 2017 på 'O', och så vidare genom alfabetet.

Vanliga frågor om Helig birma

Hur känner man igen en helig birma?

Helig birma känns lättast igen på sina vita 'handskar'. Alla fyra tassarna har symmetriska, snövita teckningar som täcker alla tår och framtill slutar vid övergången mellan tår och fot. På baksidan av benen sträcker sig den vita färgan uppåt i en omvänd V-form, så kallade snören. Katten har alltid en point-teckning med mörkare ansikte (mask), öron, ben och svans på en ljusare kropp. Ögonen är mandelformade eller runda och har en distinkt djupblå färg. Pälsen är halvlång, silkeslen och saknar underull, och kroppen är rektangulär och medelstor.

Vilka färger finns birman i?

Birman finns i flera point-färger. De ursprungliga och vanliga färgerna är seal (mörkbrun), choklad, röd, blå, lila och gräddfärgad. Förutom dessa enfärgade varianter finns det även randiga (tabby) och sköldpaddsfärgade (tortie) versioner i färgerna seal, choklad, blå och lila. Kroppen är alltid i en mycket ljusare, nästan vit, nyans av point-färgen. Den blå färgen introducerades 1959, och nya färger har successivt lagts till genom avel.

Hur är temperamentet hos en birma?

Birman är känd för att vara en lugn, vänlig och anpassningsbar katt. Den är sällskaplig och tämligen tystlåten, även om den ibland kan 'prata' med ett tyst läte. Katten har ett stabilt och lugnt temperament och vet vad den vill, vilket gör den till en trevlig och lättsam sällskapskatt som passar många olika typer av hem. Dess lugna läggning gör den anpassningsbar och lätt att ha att göra med.

Var kommer helig birma ifrån och vad är dess historia?

Rasens exakta ursprung är omgivet av myter och inga tydliga register finns. Den förknippas ofta med att ha varit en tempelkatt i norra Burma. Den moderna rasen utvecklades dock i Frankrike genom avel av siameser och colourpointperser med vita tassar i början av 1900-talet. Rasen erkändes först i Frankrike 1925. Under andra världskriget höll den på att utrotas och endast två katter överlevde i Europa. Rasen återuppbyggdes sedan genom att korsas med perser och siameser och erkändes i Storbritannien 1965 och USA 1966.

Hur länge lever en helig birma och vilka hälsorisker har den?

Enligt en studie baserad på veterinärjournaler i Storbritannien var medellivslängden för birman 14.39 år, vilket är högre än genomsnittet för katter i studien. Rasen har dock en ökad risk för vissa sjukdomar. Den har ofta höga halter av kreatinin i blodet och en hög risk för kronisk njursjukdom. Birman är också överrepresenterade vid urat blåstenssjukdom och har en ökad risk för felin infektiös peritonit (FIP). En form av ljudutlöst epilepsi (FARS) tros vara vanligare hos denna ras.

Finns det några speciella namnregler för birma?

Ja, många birmanuppfödare runt om i världen följer en etablerad fransk tradition där alla kattungar som föds under ett kalenderår får namn som börjar på samma bokstav. Systemet följer alfabetet i ordning, så bokstaven ändras för varje år. Till exempel hade kattungar födda 2016 namn som började på 'N', och 2017 på 'O'. Denna konvention används i länder som Frankrike, Storbritannien, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland, vilket gör det lättare att identifiera ett djurs födelseår.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.