Håkäring
Håkäringen (Somniosus microcephalus) är en enorm och långsam haj som lever i de kalla, djupa vattnen i Nordatlanten och Ishavet. Den är känd för att vara det ryggradsdjur med den längsta livslängden, som uppskattas till mellan 250 och 500 år. Trots sin storlek och allätande kost är den inte betraktad som ett hot mot människor. Dess kött är giftigt om det inte behandlas, men äts traditionellt fermenterat som den isländska rätten hákarl.
Utseende och anatomi
Håkäringen är en av de största nu levande hajarna med en kraftig och tjock kroppsbyggnad. Den har en kort, rundad nos, små ögon och små rygg- och bröstfenor. Färgen varierar från svart till brun- och gråaktig, ofta enhetlig men ibland med ljusa fläckar eller svaga mörka streck. Dess fem gälöppningar är mycket små i förhållande till dess stora storlek. Honorna blir vanligtvis större än hanarna.
Många håkäringar är infekterade av den parasitiska hoppkräftan Ommatokoita elongata, som fäster sig vid hajens ögon. Denna parasit kan orsaka skador som sårbildning, mineralisering och svullnad på hornhinnan, vilket leder till nästan total blindhet. Synen är redan från början svag och sker endast över stavarna i ögat. Trots detta verkar det inte minska hajens livslängd eller förmåga att jaga, eftersom den förlitar sig starkt på lukt och hörsel. Några forskare har föreslagit att parasitens eventuella bioluminescens skulle kunna locka till sig byten åt hajen, men detta är inte verifierat.
Utbredning och habitat
Håkäringens utbredning är främst begränsad till Nordatlanten och Ishavet. Den finns längs Grönlands kust och östra Kanada, och österut via Island och Svalbard ända till Novaja Zemlja. I Norge är den vanlig i fjordar som Trondheimsfjorden och Boknafjorden, samt utanför Islands sydkust. Arten genomför årliga vandringar, där den rör sig söderut på hösten och norrut på försommaren.
I Sverige är håkäringen en sällsynt gäst, som troligen besöker Skagerrak och Kattegatt årligen. Observationer är ovanliga, men den har uppträtt invasionsartat vid vissa tillfällen, som i Kosterfjorden i april 1969 och i Gullmaren i juni 1979. Sportfiskare på svenska västkusten får ibland mindre eller medelstora exemplar i sina fångster. Under den varmare delen av året håller den sig vanligtvis på mycket stort djup, mellan 400 och 900 meter, men har observerats ner till 2200 meters djup. Under kallare årstider vistas den närmare ytan. Den är extremt köldtålig och har setts i vattentemperaturer ner till minus 1,5 grader Celsius.
Föda och jaktbeteende
Håkäringen är en allätare med en mycket bred kost. Den äter en stor mängd olika fiskarter, sälar, sjöfåglar, bläckfiskar och krabbor. Den samlas ofta i stort antal kring val- och sälfångstfartyg för att äta aset som lämnas kvar. Det finns till och med en uppgift om att en isbjörn, troligen en unge, har hittats inuti en håkäring. Trots sin storlek och aptit finns det bara en enda, vetenskapligt ostyrkt, rapport om att arten skulle ha attackerat en människa.
Hajen är extremt långsam och slö, med den lägsta simhastigheten och svansslagsfrekvensen för sin storlek bland alla fiskar. Den simmar i genomsnitt bara 0,34 meter per sekund. Eftersom denna hastighet är en bråkdel av vad en säl simmar, är det oklart exakt hur den lyckas fånga sådant byte. En teori är att den anfaller medan sälarna sover. Hajen förlitar sig på sitt välutvecklade sidolinjesystem, som består av vätskefyllda kanaler under huden för att uppfatta vibrationer och rörelser i vattnet, samt på sitt skarpa luktsinne för att hitta mat i det mörka djupet.
Fortplantning och lång livslängd
Håkäringen har den längsta kända livslängden av alla ryggradsdjur. Tidigare uppskattades den leva över 100 år, men nyare data visar att den kan bli mellan 250 och 500 år gammal. Den når könsmognad först vid omkring 150 års ålder. Dräktighetstiden är mycket lång och uppskattas till mellan 8 och 18 år. Honan föder levande ungar, med kullar på upp till tio ungar som är cirka 40 centimeter långa vid födseln.
Hajen växer extremt långsamt. Mätningar av mellanstora exemplar över en längre tid visade att de bara växte en halv centimeter per år. Denna långsamma tillväxt och sen könsmognad är direkt kopplade till dess exceptionella livslängd. Genetiska studier tyder på att håkäringen utvecklades från förfäder till sömnhajarna i Kanadensiska arktis för ungefär 1 till 2,34 miljoner år sedan under pleistocen, troligen påverkad av istidens fluktuationer som periodvis isolerade marina populationer.
Förhållande till människan
Historiskt jagades håkäringen kommersiellt, främst under 1800-talet och fram till 1900-talets början, för dess lever som innehöll stora mängder tran. Det kommersiella fisket efter tranet upphörde 1960. Numera fångas den främst som bifångst vid trålfiske eller av sportfiskare. Släktnamnet Somniosus betyder 'den sömnige', vilket speglar dess passiva beteende även när den fångas. Populationen har minskat med mellan 30 och 49 procent under de senaste 450 åren (tre generationer), vilket har lett till att Internationella naturvårdsunionen (IUCN) listar arten som sårbar.
Håkäringens kött innehåller höga nivåer av trimetylaminoxid (TMAO). När köttet bryts ned i matsmältningen hos däggdjur omvandlas detta ämne till trimetylamin, ett gift som ger neurologiska symptom som påminner om extrem berusning. Det kan orsaka synrubbningar, diarré och kramper som i värsta fall leder till döden. För att göra köttet ätligt måste det genomgå upprepad kokning och torkning. Traditionellt har inuiter ätit köttet, och på Island äts det fermenterat som den starkt luktande rätten hákarl, som ofta jämförs med svensk surströmming.
Fysiologi och anpassningar
Som andra broskfiskar har håkäringen höga koncentrationer av kväveföreningarna urea och trimetylaminoxid (TMAO) i sina vävnader. Dessa ämnen ökar hajens flytförmåga och fungerar som osmoprotektanter. TMAO motverkar också den proteindestabiliserande effekten av både urea och det höga trycket på stort djup. Nivån av TMAO i vävnaderna hos både broskfiskar och benfiskar ökar med djupet.
Håkäringens blod innehåller tre huvudtyper av hemoglobin, som alla har mycket lika syrebindnings- och karbonylerings-egenskaper. Dessa egenskaper påverkas inte av urea, vilket är en viktig förening i hajars fysiologi. Hemoglobinen har också en lägre affinitet för syre jämfört med hos hajar från tempererade vatten. Dessa karaktärsdrag tros vara anpassningar till livet på stort djup. Hajens genom är extremt stort och publicerades 2024. Det är 6,45 miljarder baspar långt.
Vanliga frågor om Håkäring
Var i Sverige kan man hitta håkäring?
Håkäringen är en mycket sällsynt gäst i svenska vatten. Den förekommer troligen årsvis i Skagerrak och Kattegatt, men observeras extremt sällan. Vid enstaka tillfällen har den uppträtt i större antal, så kallat invasionsartat, som i Kosterfjorden i april 1969 och i Gullmaren i juni 1979. Sportfiskare som fiskar på svenska västkusten får ibland mindre eller medelstora exemplar i sin fångst, men det är inte vanligt.
Hur stor kan en håkäring bli?
Den typiska storleken för en håkäring är mellan 260 och 380 centimeter i längd, med en vikt på 250 till 390 kilogram. Det största bekräftade exemplaret mätte 446 centimeter i längd och vägde 1099 kilogram. Det finns också uppgifter om exemplar på över 7 meter, men dessa är inte bekräftade. Håkäringen är en av de största nu levande hajarna och rivaliserar med stillahavssömnhajen om titeln som störst i familjen Somniosidae.
Vad äter håkäringen?
Håkäringen är en allätare med en mycket varierad kost. Den äter en stor mängd olika fiskarter, sälar, sjöfåglar, bläckfiskar och krabbor. Den är också en aktiv asätare och samlas ofta i stort antal kring val- och sälfångstfartyg för att äta resterna. Det finns även en anekdotisk uppgift om att en isbjörn (troligen en unge) har hittats inuti en håkäring. Trots sin storlek och aptit anses den inte vara ett hot mot människor.
Hur länge lever en håkäring?
Håkäringen har den längsta kända livslängden av alla ryggradsdjur. Tidigare uppskattades den leva över 100 år, men nyare forskning visar att den kan bli mellan 250 och 500 år gammal. Den når könsmognad först vid omkring 150 års ålder. Dess extremt långsamma tillväxt, bara en halv centimeter per år för vuxna exemplar, och långa dräktighetstid på 8 till 18 år, är direkt kopplade till denna exceptionella livslängd.
Är håkäringens kött giftigt?
Ja, håkäringens kött är giftigt för däggdjur om det inte behandlas. Köttet innehåller höga nivåer av trimetylaminoxid (TMAO). När detta ämne bryts ned i matsmältningen bildas trimetylamin, ett gift som ger neurologiska symptom som liknar extrem berusning. Det kan orsaka synrubbningar, diarré och kramper som i värsta fall kan leda till döden. För att göra köttet ätligt måste det genomgå upprepad kokning och torkning. På Island äts det fermenterat som den traditionella rätten hákarl.
Varför är håkäringens ögon ofta vita?
Många håkäringar är infekterade av en parasitisk hoppkräfta som heter Ommatokoita elongata. Denna liten kräftdjur fäster sig på hajens ögon och kan orsaka olika skador som sårbildning, mineralisering och svullnad på hornhinnan. Detta gör att hornhinnan blir mjölkvit och leder till nästan total blindhet. Trots detta verkar det inte påverka hajens livslängd eller förmåga att överleva, eftersom den förlitar sig mer på sitt utmärkta luktsinne och sitt sidolinjesystem för att hitta byten i det mörka djupet.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.
