Griffon

En beteckning, inte en ras

Termen griffon är ingen rasbeteckning i sig och anger inte något släktskap mellan hundarna. Den är istället en beskrivande term som främst används på franska för att klassificera hundar med en specifik typ av sträv eller stickelhårig päls. Ursprungligen användes beteckningen om franska braquehundar, som är jakthundar. Översättningen av termen har sedan spridits och används även för liknande raser från andra länder. I Belgien har ordet fått en något annan innebörd och används om strävhåriga dvärghundar som har pinscher-släktskap.

Den internationella kennelfederationen FCI har historiskt delat in kontinentala stående fågelhundar i braquetyp och spanieltyp. I modern klassificering har man infört griffon som en tredje och separat typ inom denna grupp. Till denna griffontyp hänförs fyra av de strävhåriga braquehundarna, som har olika geografiskt ursprung. Dessa fyra raser är Cesky fousek från Tjeckien, Griffon d'arret à poil dur från Frankrike, Slovenský hrubosrsty stavac från Slovakien och Spinone från Italien.

Griffon som jakthundar

Den största gruppen griffonhundar är jakthundar, som traditionellt används för att spåra och driva vilt. Dessa hundar delas in i två huvudkategorier: drivande hundar och stående fågelhundar. De drivande hundarna, ofta kallade stövare, är specialiserade på att följa ett varmt spår med nosen mot marken. Bland de franska drivande griffonhundarna finns stora raser som Grand griffon vendéen och Griffon nivernais, medelstora som Briquet griffon vendéen, och mindre bassetvarianter som Grand basset griffon vendéen och Petit basset griffon vendéen. Även Griffon fauve de bretagne tillhör denna grupp.

Stående fågelhundar av griffontyp arbetar annorlunda och används för att lokalisera fågelvilt genom att använda luktsinnet och sedan stela i en punktande ställning. Den italienska rasen Spinone är en av de äldsta griffonraserna inom denna kategori. Andra stående fågelhundar som klassas som griffoner är den franska Griffon d'arret à poil dur, den tjeckiska Cesky fousek och den slovakiska Slovenský hrubosrsty stavac. Dessa raser är alla erkända av FCI. Det finns även icke erkända raser, som den ullhåriga Griffon à poil laineux.

De belgiska sällskapshundarna

En helt annan linje av griffonhundar är de små belgiska sällskapshundarna. Dessa hundar har sitt ursprung i smousje, en liten, strävhårig hund som nämnts i de lågländska regionerna sedan medeltiden och som var känd för sitt stabila temperament. Smousjen var den ursprungliga avelsstocken för den populära rasen Brussels Griffon, eller Griffon bruxellois. Denna ras utvecklades som en stall- och råtthund, men genom inkorsning med raser som dvärgspaniel och mops blev den till den utseendemässigt distinkta sällskapshunden vi känner idag.

Till den belgiska gruppen hör även Griffon belge, som delar mycket av sin historia med Brussels Griffon. En tredje ras, Petit Brabançon, har ett släktskap med de andra två men skiljer sig genom att ha en kort och slät päls istället för den sträva pälsen. Trots denna skillnad räknas den ofta till griffonfamiljen på grund av sitt gemensamma ursprung. Dessa små hundar är kända för att vara aktiva, lättlärda, mycket tillgivna och vänliga.

Historia och ursprung

Griffontypens historia är mycket gammal. Redan den grekiske författaren Xenophon nämnde hundar av denna typ. De gallerna använde sig av jakthundar kallade Canis Segusius, som var griffoner. Detta pekar på att jakthundar med sträv päls har funnits i Europa i årtusenden. Bland de äldsta specifika raserna som fortfarande finns idag räknas Spinone Italiano, som har italienskt ursprung.

En annan viktig del av griffonens historia är avelsarbetet som utfördes av Eduard Karel Korthals i de lågländska länderna, som omfattar Belgien, Nederländerna och norra Frankrike. Hans arbete ledde till utvecklingen av raser med ett kort, skäggigt munparti, som den franska stående fågelhunden Wirehaired Pointing Griffon, även känd som Korthals Griffon. Denna ras är ett exempel på hur en specifik griffontyp har formgivits genom selektiv avel för jaktegenskaper och det karakteristiska utseendet. Aveln baserades på hundar som härstammade från de lågländska regionerna.

FCI:s tre griffonlinjer

Den internationella kennelfederationen FCI erkänner tre distinkta linjer av hundar som bär beteckningen griffon. Den första linjen utgörs av Griffon Vendéens, som är drivande hundar eller scenthounds. Denna grupp inkluderar raser som Grand Griffon Vendéen och Petit Basset Griffon Vendéen. Den andra linjen är de stående fågelhundarna av griffontyp, vilka är pointers. Hit hör raser som den tjeckiska Cesky fousek och den italienska Spinone. Den tredje linjen är de små belgiska sällskapshundarna, historiskt kallade smousje. Dessa inkluderar Griffon bruxellois och Griffon belge.

FCI har historiskt delat in de kontinentala stående fågelhundarna i braquetyp och spanieltyp. I modern tid har man formellt infört griffon som en tredje typ inom denna kategori. Till denna griffontyp för man nu fyra av de strävhåriga braquehundarna av olika ursprung. Denna klassificering understryker att griffonbeteckningen främst beskriver ett pälslag och en funktion snarare än ett enhetligt ursprung för alla inkluderade raser.

Vanliga frågor om Griffon

Vad är en griffon för typ av hund?

Griffon är ingen specifik hundras, utan en samlingsbeteckning för flera raser som alla delar en karaktäristiskt sträv, raggig eller stickelhårig päls. Benämningen kommer från franskan och omfattar huvudsakligen tre olika grupper: drivande jakthundar (stövare), stående fågelhundar och små belgiska sällskapshundar. Gemensamt för dem är alltså pälstypen, inte nödvändigtvis släktskap eller exakt användningsområde. Ursprungligen användes termen om franska braquehundar, men den har sedan spridits till raser från många länder.

Vilka är några kända griffonraser från Frankrike?

Frankrike har flera välkända griffonraser, främst inom jakthundsgruppen. Bland de drivande hundarna finns Grand Griffon Vendéen, Briquet Griffon Vendéen, Griffon Fauve de Bretagne och Griffon Nivernais. Det finns även mindre varianter som Grand Basset Griffon Vendéen och Petit Basset Griffon Vendéen. Inom kategorin stående fågelhundar finns den franska rasen Griffon d'arret à poil dur, även kallad Wirehaired Pointing Griffon eller Korthals Griffon. Denna ras utvecklades genom avelsarbete i de lågländska regionerna och är en erkänd fågelhund.

Finns det griffonraser som är lämpliga som sällskapshundar?

Ja, den belgiska gruppen av griffoner är framavlad just som sällskapshundar. Den mest kända är Brussels Griffon (Griffon bruxellois), som är en liten, tillgiven och aktiv hund. Liknande är Griffon Belge. Även Petit Brabançon räknas hit, men den har slät päls. Dessa raser härstammar från den medeltida smousjen, en liten strävhårig hund, och har genom avel utvecklats till utpräglade sällskapshundar som beskrivs som lättlärda och vänliga. De användes ursprungligen som råttjägare i städer och stall.

Vilken är den äldsta griffonrasen?

Bland de griffonraser som finns idag räknas Spinone Italiano, eller Italiensk Wirehaired Pointing Dog, som en av de allra äldsta. Dess historia sträcker sig långt tillbaka. Dessutom nämndes hundar av griffontyp redan i antiken. Den grekiske författaren Xenophon skrev om dem, och gallerna använde jakthundar av typen Canis Segusius, som var griffoner. Detta visar att jakthundar med denna sträva päls har en mycket lång och etablerad tradition i Europa. Rasen Spinone är en av de fyra som FCI klassar som griffontyp bland de stående fågelhundarna.

Hur klassificeras griffonhundar internationellt?

Den internationella kennelfederationen Fédération Cynologique Internationale (FCI) klassificerar griffonhundarna i olika grupper baserat på deras användning. De drivande hundarna (stövarna) placeras i Grupp 6, Sektion 1. De stående fågelhundarna av griffontyp placeras i Grupp 7, Sektion 1. De små belgiska sällskapshundarna, som Brussels Griffon, placeras i Grupp 9, Sektion 3. FCI erkänner idag griffon som en egen typ bland de kontinentala stående fågelhundarna, vid sidan av braquetyp och spanieltyp. Till denna typ hänförs fyra strävhåriga raser från olika länder.

Vad är skillnaden på en griffon och en vanlig braquehund?

Skillnaden ligger främst i pälsen. Medan många braquehundar har kort och slät päls, har hundar som klassas som griffoner en sträv, raggig eller stickelhårig päls. Tidigare klassade FCI alla kontinentala stående fågelhundar antingen som braque- eller spanieltyp, men de strävhåriga varianterna har nu fått sin egen kategori som griffontyp. Således kan en griffon vara en braquehund till sin arbetsstil och ursprung, men den skiljer sig ut genom sin speciella päls. Exempel på sådana griffoner är den franska Griffon d'arret à poil dur och den tjeckiska Cesky fousek.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.