Barnradion

De tidiga åren och pionjärerna

Barnradion var en del av Sveriges Radios verksamhet redan från starten 1925. Ett av de allra första programmen var Barnens Brevlåda med Sven Jerring, som började sändas i september samma år. Detta populära eftermiddagsprogram, där barn skickade brev som Jerring läste och besvarade i direktsändning, kom att bli världens äldsta radioprogram när det lades ner 1972 efter 1785 sändningar. Begreppet barnradion användes första gången i svenska dagstidningar redan i november 1926. I början producerades de flesta programmen i Stockholm.

År 1928 startade Radiotjänst med skolradio för äldre barn, en verksamhet som senare slogs ihop med skolteve och bildade Utbildningsradion 1978. En nyckelperson för barnradions utveckling var Barbro Svinhufvud, som anställdes av Sven Jerring 1935. Tillsammans blev de starka förespråkare för barnradions ställning och moderniserade utbudet. Svinhufvud, som blev chef för barnprogramsektionen på 1950-talet, menade att barn behövde verklighetsbetonat material som kunde väcka fantasi, men att radion inte skulle uppfostra barn.

En scen för författare och berättare

Lästa berättelser med musik och ljudeffekter har alltid haft en stark ställning inom Barnradion. Många kända barnboksförfattare har fått sitt genombrott eller varit nära knutna till verksamheten. Gösta Knutsson började arbeta på Radiotjänst 1937 och debuterade samma år som författare med Katten Svanslös i radio. Han skapade även program som Putte Tittut och Småbarnskvarten. Författaren Lennart Hellsing debuterade genom Barnradion i mitten av 1940-talet med verk som Djuren på cirkus, och han höll senare i program som Barnradions Bokcirkel.

Astrid Lindgren blev också starkt förknippad med Barnradion. Hennes samarbete började 1946 då hon läste ur Pippi Långstrump, och två år senare dramatiserades både den boken och Pippi Långstrump i Söderhavet av Radioteatern. År 1949 hade Thomas Funcks Kalle Stropp och Grodan Boll premiär. Från december 1966 blev Berättardags en fast programpunkt där författare som Tove Jansson, Astrid Lindgren och Barbro Lindgren läste sina egna böcker, men även internationell litteratur från författare som A.A. Milne togs upp.

Återkommande traditioner och programformat

Barnradion har skapat flera återkommande traditioner som blivit älskade av generationer. Den första julkalendern, Barnens adventskalender, hade premiär den 1 december 1957. Rolf Bergström pratade då med en grupp barn om jul och de sjöng julvisor. Kalendern blev så populär att den återkom varje år och utvecklades till dramatiserade berättelser, där Gumman som blev liten som en tesked från 1967 är ett av de mest uppskattade verken. Ett par år efter julkalenderns start inleddes Sommarlovsföljetongen, ofta kallad lovteatern.

Kända sommarlovsföljetonger inkluderar Maria Gripe och Kay Pollaks Tordyveln flyger i skymningen från 1976, som först sändes i radio och senare blev bok. Andra exempel är Min morbror trollkarlen från 1967 och Godnatt, mister Tom från 1989. Kunskapstävlingen Vi i Femman startade 1963 för landets femteklassare, med finaler som sedan 1970 även sänts i SVT. År 1970 startade också det direktsända programmet Upp till tretton med Ulf Elfving, där barn kunde ringa in och tävla.

Musik, ungdom och förnyelse

Barnradion har varit en viktig plattform för musiker och musiktextförfattare genom åren. Namn som Alice Tegnér, Gullan Bornemark, Georg Riedel, samt duon Jujja och Tomas Wieslander och Jojje Wadenius är knutna till dess historia. På 1950-talet ledde den växande ungdomskulturen till att Sveriges Radio startade sina första tonårsprogram, med unga programledare. Producenten Qui Nyström anställdes specifikt för att förnya utbudet för unga lyssnare. Ett långlivat ungdomsprogram var Sommartoppen, som spelades in live från en ny ort varje lördag under somrarna med publiken som röstade via mentometrar. Programmet startade 1962 med Pekka Langer som första programledare, följd av bland andra Kaj Kindvall och Lotta Bromé. Från och med 1970 ingick dock inte ungdomsprogrammen i Barnradion utan fick en egen redaktion, vilket markerade en differentiering av målgrupperna.

Organisatoriska förändringar och digitalisering

I början av 1980-talet flyttades alla barnprogram till P3, en övergång som medförde utmaningar vad gällde sändningstid och programlängd, och redaktionen krymptes. En större decentralisering skedde 1995 då Barnradions redaktion splittrades och innehållet istället skulle produceras lokalt runt om i landet. Städer som Göteborg, Luleå, Umeå, Malmö, Örebro och Kalmar fick nya barnradioproducenter. Under denna period minskade satsningarna på program för mindre barn medan ungdomsprogram som Ketchup fick större utrymme. Digitaliseringen tog fart när Sveriges Radio började sända via webbplatsen 1995. År 2002 fick Barnradion en egen hemsida och började publicera program digitalt. Vid denna tid skapades också karaktären Radioapan, som med tiden blev en välkänd symbol för verksamheten. Barnradion fick samtidigt flera nya fasta tablåtider för sagor och program för yngre barn, med Göteborg som centrum för denna nysatsning. Där producerades bland annat flera julkalendrar.

Senare utveckling och nutid

Under 2000-talet har Barnradion fortsatt att utvecklas och anpassa sig till nya medielandskap. År 2016 bytte Unga Radioteatern namn till Drama för unga, med fortsatt uppdrag att producera radiodrama för åldrarna 9 till 12 år. Ytterligare ett nytt inslag kom 2019 med lanseringen av Juniornyheterna, som ger kortare dagliga nyhetsuppdateringar samt en längre, fördjupande sändning varje lördag. Under 2020-talet sänder Barnradion program alla dagar i veckan, både i P4 och via digitala kanaler. Verksamheten har kvar en bred produktion med program för olika åldrar. Exempel på nutida programledare är Markus Granseth och Ylva Hällen, som leder Barnmorgon. Genom att kombinera traditionella radioformat med digital distribution och nyhetsbevakning anpassad för barn, har Barnradion behållit sin relevans som en av Sveriges äldsta och mest bestående kulturella institutioner för en ung publik.

Vanliga frågor om Barnradion

När startade Barnradion och vilket var det första programmet?

Barnradion har funnits sedan starten av Sveriges Radios sändningar 1925. Ett av de allra första programmen var Barnens Brevlåda med Sven Jerring, som började sändas i september 1925. Programmet var mycket populärt och sändes på eftermiddagen. Barn skickade brev som Jerring läste och besvarade i direktsändning, och ibland medverkade barn i studion. Detta program blev världens äldsta radioprogram när det lades ner 1972 efter 1785 sändningar.

Vilka kända författare och musiker har varit knutna till Barnradion?

Barnradion har varit en viktig plattform för många svenska kulturpersonligheter. Bland författarna märks Astrid Lindgren, som började läsa ur Pippi Långstrump 1946, Gösta Knutsson som debuterade med Katten Svanslös 1937, och Lennart Hellsing som debuterade som författare via radion på 1940-talet. Även Maria Gripe har medverkat med sommarlovsföljetonger. Bland musiker och musikskapare kan nämnas Alice Tegnér, Gullan Bornemark, Georg Riedel, duon Jujja och Tomas Wieslander samt Jojje Wadenius.

När startade julkalendern i radio och vilka är några kända?

Den första julkalendern i radio, Barnens adventskalender, hade premiär den 1 december 1957. Rolf Bergström pratade då med barn om jul och de sjöng julvisor tillsammans. Programmet sändes på morgonen och var ungefär fem minuter långt. Kalendern blev så populär att den återkom varje år och utvecklades till dramatiserade berättelser. En av de mest uppskattade genom åren är Gumman som blev liten som en tesked från 1967. Julkalendrar har senare producerats på olika orter, till exempel i Göteborg.

Vilka är några andra kända och långvariga program i Barnradion?

Förutom julkalendern har flera andra programformat blivit långvariga traditioner. Sommarlovsföljetongen, eller lovteatern, startade några år efter julkalendern. Kända exempel är Tordyveln flyger i skymningen från 1976 och Min morbror trollkarlen från 1967. Kunskapstävlingen Vi i Femman för femteklassare startade 1963. Programmet Upp till tretton med Ulf Elfving sändes från 1970 till 1992. Berättardags började sändas 1966 och blev en fast punkt där författare läste sina böcker.

Hur har Barnradion förändrats organisatoriskt över åren?

Barnradion har genomgått flera organisatoriska förändringar. I början av 1980-talet flyttades alla barnprogram till P3, vilket medförde utmaningar. År 1995 decentraliserades redaktionen helt, och produktionen flyttades ut till lokala producenter runt om i landet, som i Göteborg och Malmö. Samma år började Sveriges Radio sända digitalt. År 2002 fick Barnradion en egen hemsida och symbolfiguren Radioapen skapades. Ungdomsprogrammen bröts ut till en egen redaktion redan 1970. Under 2020-talet sänder Barnradion i P4 och digitalt varje dag.

Vem är Radioapan och när startade Barnradion på internet?

Radioapan är en karaktär som skapades ungefär samtidigt som Barnradion fick en egen hemsida år 2002. Karaktären blev med tiden en välkänd symbol för Barnradion. Digitaliseringen av verksamheten började dock redan 1995 när Sveriges Radio började sända via sin webbplats. När den egna hemsidan lanserades 2002 började Barnradion också publicera program digitalt, vilket var en del av en större satsning som inkluderade nya fasta tablåtider för program som sagor.

Källor: Wikipedia (sv). Senast uppdaterad 2026-10-17.