Zakynthos

Geografi, natur och näringsliv

Zakynthos är den tredje största ön bland de joniska öarna med en yta på cirka 405 till 407 kvadratkilometer och en kustlinje som är 123 kilometer lång. Den har en varierad topografi med bergiga områden i väster och ett stort, bördigt slättland i de mellersta delarna. Öns sydkust är särskilt känd för sina fina sandstränder, varav den mest kända är Navagio, även kallad Skeppsvrakstranden. Denna strand, som endast kan nås med båt, är omgiven av höga klippor och är platsen för vraket av fartyget MV Panagiotis. Andra populära turistorter längs kusten är Kalamaki, Laganás, Tsilivi och Argassi.

Öns klimat är typiskt mediterrant, vilket tillsammans med det bördig slättlandet möjliggör omfattande jordbruk. Zakynthos exporterar traditionellt sett jordbruksprodukter som korinter, oliver och vindruvor. Utöver stränderna är öns landskap präglat av olivlundar, vingårdar och tallskogar. De viktigaste näringarna på ön är turism och jordbruk, där turismen drivs av de internationella charterflyg som landar på öns flygplats.

Forntid och antik historia

Zakynthos har en lång historia som går tillbaka till yngre stenåldern. I grekisk mytologi sägs ön ha fått sitt namn från Zacynthus, son till den arkadiske hövdingen Dardanus, och kallades tidigare Hyrie. Ön nämns av Homeros i både Iliaden och Odysséen, där den beskrivs som en del av Odysseus kungarike och listas i den homeriska skeppskatalogen. Under den klassiska perioden var Zakynthos en achaisk koloni och spelade en roll i peloponnesiska krigen, då den ingick förbund med Aten under befälhavaren Tolmides mellan 459 och 446 f.Kr.

Förbundet var särskilt värdefullt för atenarna eftersom Zakynthos försåg dem med tjära, ett viktigt skyddande ämne för träfartyg, som hämtades från en sjö på ön med hjälp av myrtenkvistar. Under 200-talet f.Kr. erövrades ön av Filip V av Makedonien när den var medlem i det aitoliska förbundet. Den kom sedan under romerskt inflytande och erövrades slutligen av den romerske generalen Marcus Fulvius Nobilior år 191 f.Kr. Efter romarrikets delning 395 e.Kr. tillhörde Zakynthos det bysantinska riket.

Medeltid och venetianskt styre

Under den tidigmedeltida perioden plundrades ön av vandalerna under Geiseric år 459, som förde bort 500 lokala aristokrater, och senare av aghlabiderna år 880, men de besegrades då av den bysantinska flottan under Nasar. Zakynthos verkar ha undgått de slaviska invasionerna på 600- och 700-talen. Under högmedeltiden tillhörde ön temat Kefalinia, och ett latinskt biskopsdöme inrättades bredvid det ortodoxa efter att ön erövrats av Margaritus av Brindisi 1185. Efter det fjärde korståget kom Zakynthos under västerländsk kontroll och styrdes av familjen Orsini och senare familjen Tocca, som hade den i län från huset Anjou i Neapel.

År 1478 erövrades Zakynthos tillfälligt av det osmanska riket, men Republikken Venedig tog kontrollen 1482. Venedig behöll ön i över tre århundraden, fram till republikens fall 1797. Under denna långa period gav venetianerna ön smeknamnet Fiore di Levante, Levantens blomma, på grund av dess skönhet. Det venetianska styret lämnade ett bestående kulturellt och arkitektoniskt inflytande på ön. Efter Venedigs fall kom Zakynthos under franskt styre och ingick sedan i den kortlivade Septinsularrepubliken från 1800.

Brittiskt protektorat och modern era

År 1809 övertog Storbritannien kontrollen över ön. Zakynthos blev en del av Joniska öarnas förenta stater, ett brittiskt protektorat, som varade fram till 1864. Då avträddes hela ögruppen till Kungariket Grekland, vilket markerade Zakynthos slutgiltiga återförening med det moderna Grekland. Under andra världskriget, när Grekland var ockuperat av axelmakterna, utmärkte sig Zakynthos för en modig handling. Borgmästaren i Zakynthos stad, Loukas Karrer, och biskopen Chrysostomos Dimitriou vägrade att lämna ut en lista över stadens judiska invånare till de tyska ockupationsmyndigheterna.

Istället hjälpte de till att gömma de flesta, om inte alla, av de judiska invånarna i landsbygdens byar. Enligt vissa källor överlevde alla 275 judar på Zakynthos kriget, i kontrast till över 80 procent av grekiska judar som deporterades och mördades. Både Karrer och Dimitriou har senare erkänts som Rättfärdiga bland folken av Yad Vashem. En annan historisk person som är förknippad med ön är den flamländske anatomen Andreas Vesalius, som dog på Zakynthos år 1564, troligen på resa tillbaka från en pilgrimsfärd.

Jordbävningar och återuppbyggnad

Zakynthos har drabbats hårt av jordbävningar genom historien. En svår jordbävning inträffade år 1893. Den mest förödande i modern tid var jordbävningen den 12 augusti 1953, som uppmättes till magnitud 7.3. Denna jordbävning förstörde stora delar av Zakynthos stad och lade många byggnader i ruiner, inklusive många av de venetianska stilbyggnaderna. Staden har sedan dess återuppbyggts, och alla nya byggnader har förstärkts för att motstå framtida skalv. Ännu en betydande jordbävning, på magnitud 6.4, inträffade söder om ön den 26 oktober 2018. Den orsakade inga skador på personer men skadade den lokala pirén och ett kloster från 1200-talet. På grund av dessa naturkatastrofer finns det få fysiska lämningar kvar från antiken eller den tidigare venetianska arkitekturen på ön, även om enstaka tidigbyzantinska fresker har bevarats.

Karettsköldpaddans marina nationalpark

Zakynthos är en av de viktigaste häckningsplatserna i Medelhavet för den oäkta karettsköldpaddan. Varje år i juni kommer sköldpaddehonorna tillbaka till vissa av öns sandstränder för att nattetid gräva ner sina ägg i den varma sanden. Cirka två månader senare, vanligtvis i september, kläcks äggen och de nyfödda ungarna kravlar sig upp ur sanden och tar sig mot havet, också detta under skydd av mörker. Turismens expansion har skapat en konflikt mellan människors nyttjande av stränderna och sköldpaddornas behov av ostörda häckningsplatser.

Under senare år har myndigheterna och lokala intressenter insett sköldpaddornas värde, både ekologiskt och som en turistattraktion. Det har därför införts regler och restriktioner på vissa stränder för att skydda häckningsplatserna. Ett område kring Laganásbukten är numera utsett till marin nationalpark för att säkra sköldpaddornas fortbestånd. Detta innebär att tillträdet till stränderna kan vara begränsat under häckningssäsongen för att inte störa äggläggningen och kläckningen.

Vanliga frågor om Zakynthos

Var ligger Zakynthos och hur stor är den?

Zakynthos är en grekisk ö som ligger i Joniska havet, utanför Greklands västkust. Den är en av de joniska öarna och ligger ungefär 20 kilometer väster om den grekiska fastlandshalvön Peloponnesos. Ön är den tredje största i ögruppen med en yta på mellan 405 och 407 kvadratkilometer. Den har en kustlinje som är 123 kilometer lång och cirka 40 000 invånare.

Vad är Zakynthos känt för?

Zakynthos är främst känt för sina vackra sandstränder, särskilt Navagio (Skeppsvrakstranden), som är omgiven av höga klippor och endast nås med båt. Ön är också en viktig häckningsplats för den oäkta karettsköldpaddan, med en marin nationalpark för att skydda den. Dess rika historia, från antiken via långt venetianskt styre till brittiskt protektorat, är ett annat kännetecken. Ön har smeknamnet Levantens blomma, givet av venetianerna, och exporterar jordbruksprodukter som korinter, oliver och vindruvor.

Vilken är historien bakom Zakynthos?

Zakynthos har varit bebodd sedan stenåldern och nämns i Homeros verk. Den var under antiken en achaisk koloni och allierad med Aten, och försåg dem med tjära för flottan. Efter romerskt och bysantinskt styre kom den under venetiansk kontroll 1482 och förblev det i över 300 år. Efter Venedigs fall var den kortvarigt fransk och ingick i Septinsularrepubliken innan den blev brittiskt protektorat 1809. År 1864 förenades den med det moderna Grekland. Ön har drabbats hårt av jordbävningar, särskilt 1953, som förstörde stora delar av huvudstaden.

Vad kan man göra på Zakynthos?

På Zakynthos kan man främst njuta av stränderna och havet, med populära orter som Laganás, Kalami, Tsilivi och Argassi. En båttur till Navagiostranden med sitt skeppsvrak är en höjdpunkt. Man kan också utforska Zakynthos stad, som återuppbyggts efter jordbävningen 1953. För naturintresserade är observation av karettsköldpaddor en särskild möjlighet, särskilt under häckningssäsongen i juni och september. Öns slättland erbjuder vackra landskap med olivlundar och vingårdar, och historien kan utforskas genom de få bevarade lämningarna.

Vilket klimat har Zakynthos och när är bästa tiden att besöka?

Zakynthos har ett typiskt medelhavsklimat med varma, torra somrar och milda, regniga vintrar. Detta klimat gör ön till en populär sommarturistdestination och möjliggör även det omfattande jordbruket med odling av vindruvor, oliver och korinter. Sommaren är den torraste och varmaste tiden på året, vilket är idealiskt för strandsemester. För att se karettsköldpaddornas äggläggning är juni den bästa månaden, medan kläckningen sker runt september.

Vad är marinparken på Zakynthos och varför är den viktig?

Marinparken på Zakynthos är ett skyddat område, främst kring Laganásbukten, som inrättats för att bevara den oäkta karettsköldpaddans häckningsplatser. På grund av turismens påverkan har myndigheterna infört regler och restriktioner på vissa stränder för att skydda sköldpaddornas äggläggning och kläckning. Detta innebär bland annat begränsad tillgång till stränder under nattetid under häckningssäsongen för att inte störa djuren. Skyddsåtgärderna har införts eftersom sköldpaddorna måste konkurrera med turisterna om de attraktiva sandstränderna, och deras överlevnad är hotad.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.