Skultuna

Geografi och natur

Skultuna ligger öster om Svartån, som rinner i nordsydlig riktning och mynnar ut i Mälaren vid Västerås. Merparten av orten är högt belägen, på 45 till 55 meter över havet. De västra delarna av orten sluttar brant ned mot ån. Området runt Skultuna präglas av jordbruks- och skogsbygd. Cirka en kilometer söder om tätorten ligger Skultuna kyrka. Sydost om Skultuna ligger Frövisjön, som årligen lockar till sig en mängd häckande och rastande fåglar.

Förhistoria och medeltid

Trakten runt Skultuna har varit bebodd sedan förhistorisk tid. Man har funnit stenyxor som visar på mänsklig aktivitet redan under stenåldern. Det finns också spår av skålgropar och en hällristning med anknytning till bronsåldern. Gravfält från yngre järnåldern finns på platsen, och själva ortsnamnets ändelse -tuna är typiskt för denna period. De två runstenar som finns i en park i Skultuna är dock ditflyttade från Berga gård, som ligger sydöst om orten. Under medeltiden uppfördes Skultuna kyrka, vars dopfunt kan dateras till cirka år 1200. Den första kyrkan antas ha varit en träkyrka som ersattes av en stenkyrka omkring år 1300. Kyrkan placerades, som brukligt var, mitt i bygden. Vid den här tiden växte Svartåns betydelse, och forsarna vid Skultuna utgjorde bra lägen för kvarnar.

Messingsbrukets grundande och tidiga historia

I början av 1600-talet fanns det vid forsarna i Skultuna redan en äldre kronokvarn, ett par frälsekvarnar och en såg. När kung Karl IX letade efter en lämplig plats för ett mässingsbruk, var närheten till Falu koppargruva, hamnen i Västerås, tillgången på vattenkraft och de omgivande skogarna som kunde ge bränsle avgörande faktorer. De första bruksbyggnaderna uppfördes år 1607. Under de första decennierna utvecklades bruket långsamt. År 1632 fick bruket en ny ägare som utvidgade verksamheten något. När Isaac Cronström tog över på 1670-talet utvidgades verksamheten ytterligare, och man kunde börja exportera mässing till länder i Europa. Perioden kring år 1700 var svår med kopparbrist, bränder och kraftiga vårfloder.

Brukssamhällets utveckling under 1700- och 1800-talet

Nya ägare under 1720-talet innebar en snabb utveckling av verksamheten. Stora investeringar ledde till stabilitet under resten av 1700-talet. Träbyggnader ersattes med brandsäkra stenbyggnader, nya tillverkningsmetoder introducerades och arbetsförhållandena blev stabilare. År 1780 brann nästan hela bruket ned, men det byggdes snabbt upp igen. Det var då som arbetarbostäderna på Kärrbo uppfördes. Produktionen inriktades allt mer på den inhemska marknaden, och från mitten av 1800-talet ökade produktionen kontinuerligt. Antalet anställda ökade och därmed även befolkningen på orten. Nya arbetarbostäder byggdes, liksom en bruksherrgård. Efter en konkurs omvandlades bruket till ett aktiebolag år 1860, vilket innebar flera investeringar. Bruket blev en modern industri för sin tid, och sortimentet av produkter ökade i rask takt. Under 1800-talet var bruket Sveriges största producent av köks- och prydnadssaker i mässing.

Befolkningsökningen ledde till en utvidgad bostadsbebyggelse under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Mellan Västeråsvägen och herrgården, där centrum ligger idag, byggdes flera arbetarbostäder. Söder om Kärrbo byggdes nya flerfamiljsarbetarbostäder omgivna av trädgårdar. Det byggdes även särskilda bostäder för ingenjörer och annan ledningspersonal. År 1877 etablerades en kooperativ handel i Skultuna, vilket var en av de första kooperationerna i Sverige. Affären flyttade år 1891 till hörnet av Västeråsvägen och Kronvägen. Under denna period utvecklades även föreningslivet starkt med fackföreningar, nykterhetsföreningar och religiösa samfund.

1900-talet och modernisering

När metallmarknaden sviktade i början av 1900-talet skedde flera uppköp och samarbeten. År 1907 innehaftes majoriteten av aktierna i bruket av samma personer som ägde Svenska Metallverken i Västerås. Detta ledde till planer på att flytta all manufakturtillverkning till Skultuna. En omfattande brand på bruket år 1913 påskyndade dessa förändringar. På 1930-talet byggdes ytterligare nya bostäder, och ett egnahemsområde började forma sig kring Missionskyrkan. År 1943 inledde Svenska Metallverken bygget av Östra verken på Tibble gårds marker, 1,5 km öster om brukssamhället. Detta ledde till att flera radhus och egnahemsvillor uppfördes, vilket bildade ett nytt mindre samhälle mellan Tibble och Västeråsvägen. Mitt i detta område placerades Skultunagården och Hakonhuset som ett nytt centrum.

Vid den här tiden uppförde bruket även de första riktiga flerfamiljshusen längs Vallonvägen och en modern andelstvättstuga utmed Bruksgatan. År 1951 bildade kommunen ett eget bostadsbolag. År 1952 gick Skultuna, Haraker och Romfartuna samman i Skultuna storkommun. År 1956 stod en ny brandstation färdig, och året därpå invigdes en ny centralskola som idag heter Persboskolan. Fortfarande under 1950-talet saknade Skultuna ett planerat centrum. En utredning kom fram till att den bästa platsen var vid Krongjutarvägen och Västeråsvägen. Äldre byggnader sanerades bort, och ett modernt centrum stod färdigt år 1966. En tidigare konsumaffär byggdes om till bank, och år 1967 stod en ICA-butik med sparbankslokal färdig. Samma år stod även trevånings bostadshus med affärslokaler i bottenvåningen klara.

Senare år och näringsliv

År 1967 uppgick Skultuna landskommun i Västerås stad, och området ingår sedan 1971 i Västerås kommun. År 1985 bildades Skultuna kommundel, bestående av orterna Skultuna, Romfartuna och Haraker. Under 1960- och 1970-talen ökade andelen pendlare som arbetade i Västerås men bodde i Skultuna. På 1980- och 1990-talen expanderade orten söderut mot Västerås på båda sidor om Västeråsvägen. På Prästgärdet och kring Midvintergatan byggdes villor och radhus. Tillverkningen i Skultuna är idag fördelad på flera olika företag. Bland de verksamma företagen finns Benteler Automotive Skultuna, Skultuna Emballage/Karl Hedin Emballage, Nefab Packaging Sweden och Skultuna Flexible. Skultuna Folie/Comital Skultuna, som tillverkade aluminiumfolie, avvecklade sin tillverkning på orten den 27 juni 2014.

Kultur och sevärdheter

Skultuna hembygdsförening ansvarar för flera museer och utställningar. Skultuna bruksmuseum, som också kallas 'gången', finns i Skultuna Messingsbruks lokaler och är ett arbetslivsmuseum. Arkivhyttan innehåller föremål med anknytning till Skultuna, bland annat mässingsföremål. Hembygdskällaren är en mindre lokal för träffar och bildvisningar och innehåller även modeller av historiska byggnader från Skultuna. Orten har gett upphov till flera kända svenska kulturpersonligheter. Författaren och sångerskan Julia Nyberg föddes här år 1784. Jazzmusikerna Esbjörn Svensson, född 1964, och Magnus Öström, född 1965, är båda från Skultuna. De var barndomsvänner och bildade sitt första band i hemorten. Även författaren Hans-Olov Öberg och skidåkaren Johan Olsson har anknytning till Skultuna.

Vanliga frågor om Skultuna

Var ligger Skultuna?

Skultuna är en tätort belägen i Västerås kommun i Västmanlands län, Sverige. Orten ligger öster om Svartån, cirka en kilometer norr om Skultuna kyrka. Området ingår i Skultuna kommundel tillsammans med Romfartuna och Haraker. Geografiskt präglas trakten av jordbruks- och skogsbygd, med Frövisjön sydost om orten.

Vad är Skultuna känt för?

Skultuna är framför allt känt för sin långa industrihistoria med Skultuna Messingsbruk, som anlades år 1607 av kung Karl IX. Bruket var under lång tid en central producent av mässingsvaror. Orten är också känt som födelseort för författaren Julia Nyberg och jazzmusikerna Esbjörn Svensson och Magnus Öström. Dessutom finns det flera fornlämningar i området, som runstenar och spår från stenåldern och bronsåldern.

Vad finns att se och besöka i Skultuna?

Besökare kan se Skultuna bruksmuseum, som ligger i brukets gamla lokaler och visar upp arbetslivshistorien. Arkivhyttan innehåller historiska föremål från orten, och Hembygdskällaren erbjuder utställningar och mötesplats. I parken finns två runstenar, dock flyttade från Berga gård. Den medeltida Skultuna kyrka ligger cirka en kilometer söder om tätorten. Naturreservatet Frövisjön sydost om Skultuna är en plats för fågelskådning.

Hur gammalt är Skultuna?

Området har varit bebott sedan förhistorisk tid, med fynd som visar på mänsklig aktivitet under stenåldern. Det finns spår från bronsåldern och järnåldern. Den moderna ortens historia börjar dock år 1607, när Skultuna Messingsbruk anlades av kung Karl IX. Bruket blev kärnan i ett samhälle som växte fram under de följande århundradena och som år 1862 bildade Skultuna landskommun.

Vilka kända personer kommer från Skultuna?

Flera betydande svenska kulturpersonligheter har sina rötter i Skultuna. Författaren och sångerskan Julia Nyberg, född 1784, är en av dem. Jazzpianisten och kompositören Esbjörn Svensson, född 1964, och trumslagaren och kompositören Magnus Öström, född 1965, är båda från Skultuna. De två musikerna var barndomsvänner och bildade sitt första band i hemorten. Även författaren Hans-Olov Öberg och skidåkaren Johan Olsson har anknytning till orten.

Hur har Skultuna förändrats under 1900-talet?

Under 1900-talet förvandlades Skultuna från ett brukssamhälle till en modern industriort. Svenska Metallverken blev en ny drivkraft, och nya fabriker som Östra verken byggdes på 1940-talet. Detta ledde till omfattande bostadsbyggande med radhus, villor och flerfamiljshus. Ett modernt centrum byggdes ut på 1960-talet. År 1967 uppgick Skultuna landskommun i Västerås stad, och orten blev en del av Västerås kommun. Under senare decennier har bebyggelsen expanderat söderut mot Västerås.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.