Sigtuna

Namnets ursprung och betydelse

Namnet Sigtuna har diskuterats flitigt bland forskare. Under 1900-talets början fanns en uppfattning att tuna-orter var gamla kultplatser, och Otto von Friesen föreslog 1922 att Sigtuna skulle vara en kultplats för Oden, med hänvisning till ett av gudens namn, Sig. Den nu troligaste förklaringen är att namnet är sammansatt av orden sik eller sig, som betyder våtmark eller sank mark, och tuna, som betyder centralplats, handelsplats eller befäst plats. En alternativ teori är att namnet skulle vara en kopiering från det keltiska Segodunon, vilket betyder stark borg. Namnet Sigtuna skrevs på en runsten från 1000-talet som Sihtunum, och denna sten finns idag utställd i Sigtuna museum. Namnet har sannolikt ursprungligen syftat på det gamla Fornsigtuna i Håtuna och flyttades sedan när den nya staden anlades på sin nuvarande plats.

Stadens grundande och tidiga historia

Sigtuna anlades på sin nuvarande plats vid Mälaren omkring år 980, troligen på initiativ av kung Erik Segersäll. Staden är den första i det svenska riket som växte fram i skiftet mellan vikingatid och medeltid. Den planerades från början med en rak huvudgata, Stora gatan, som drogs 30 meter från dåtidens strandlinje. Längs gatan stakades åtta meter breda och 30 meter långa tomter ut. Det finns olika teorier om varför just denna plats valdes. En teori är att Sigtuna anlades som en handelsort med ett bättre försvarsläge än den äldre handelsplatsen Birka. Ytterligare teorier kopplar Sigtunas uppkomst till att större skepp omöjliggjorde dragandet över land vid Tälje, vilket försämrade Birkas kommunikationsläge. En annan teori pekar på det kristna missionens intresse av att skapa en motvikt till det hedniska templet i Gamla Uppsala.

Från omkring år 995 påbörjades myntning i Sigtuna, vilket var de första svenska mynten. Under kung Olof Skötkonung och hans efterträdare Anund Jakob slogs under en 30-årsperiod uppskattningsvis ett par miljoner silvermynt i staden. Myntverket var en av de två viktigaste faktorerna för Sigtunas utveckling, den andra var inrättandet av ett biskopssäte. Staden kan primärt ha anlagts som en maktpolitisk stödjepunkt och ett centrum för kyrka och mission, med handeln som en viktig biprodukt. På 1000-talet var Sigtuna en internationellt känd ort som nämns i flera västnordiska skaldedikter och som besöktes av namnkunniga utlänningar.

Medeltida blomstring och stadsplan

Sigtuna blomstrade som ett kungligt, kyrkligt och kommersiellt centrum fram till slutet av 1200-talet. Dagens stad är byggd på omfattande kulturlager från medeltiden, ofta kallade den svarta jorden, som kan vara tre meter tjocka eller mer. Arkeologiska undersökningar mellan 1988 och 2006 har avslöjat hur den äldsta staden planerades. Det har visat sig att staden nästan från början anlades efter en regelbunden plan med långsmala tomter med kortsidan mot huvudgatan. Stora gatan är den äldsta bevarade gatan i Sverige med ursprunglig sträckning. Tvärgränderna mot vattnet var från början långa bryggor.

Kungsgårdstomten låg mitt i staden, och här byggdes vid 1000-talets slut den första stenkyrkan i Mälarområdet. Omkring år 1060 grundades Svealands första biskopssäte i Sigtuna med biskop Adalvard den yngre. Denna stenkyrka blev biskopens kyrka, den första domkyrkan, men den revs under högmedeltiden. Murresterna finns bevarade under marken på den tomt där Sigtuna museum nu ligger. Adam av Bremen kallade omkring 1070 Sigtuna för civitas magna, vilket vittnar om stadens betydelse. Biskopssätet flyttades till Gamla Uppsala år 1130.

Under den tidiga medeltiden byggdes ytterligare sex eller sju stenkyrkor med omgivande kyrkogårdar. Alla utom domkyrkan placerades längs en nyanlagd gata utanför det ursprungliga bebyggelseområdet. Av dessa kyrkor står S:t Per, S:t Lars och S:t Olof kvar som ruiner. Gustav Vasa lät använda sten från ruinerna som byggnadsmaterial till Svartsjö slott, men Johan III befallde senare att ruinerna skulle bevaras. År 1187 brändes Sigtuna i ett anfall av okända angripare, som i historiska källor endast benämns som paganer från öst. Erikskrönikan från 1320 utpekar karelare från furstendömet Novgorod som angripare. Denna händelse innebar dock inte slutet för Sigtuna, som cirka 50 år senare upplevde en renässans.

Dominikanerna och stadens senare medeltid

Ett tecken på Sigtunas fortsatta betydelse är att dominikanorden etablerade ett konvent i staden år 1237, till jungfru Marias ära. Dominikanernas storslagna tegelkyrka, Sankta Maria kyrka, är bevarad och fungerar idag som Sigtunas församlingskyrka. Det är Sveriges äldsta tegelkyrka och den enda bevarade dominikanerkyrkan i landet. Klosterbyggnaderna revs dock efter reformationen på 1500-talet. Dominikanernas kloster spelade en viktig roll under den svenska medeltiden och producerade många höga kyrkofunktionärer, bland dem flera svenska ärkebiskopar.

Nedgång och återuppväckning

Sigtuna konkurrerades mot slutet av 1200-talet ut av nygrundade städer som Uppsala och Stockholm. En bidragande orsak var landhöjningen, som gjorde Mälaren till en insjö och krävde omlastning av transporter vid den plats där Stockholm nu ligger. Gustav Vasas upplösning av klostret under reformationen och beslagtagandet av dess egendomar inledde en nedgångsperiod på allvar för Sigtuna. Tre stadsbränder mellan 1648 och 1666 fullbordade nedgången, och Sigtuna förvandlades till en obetydlig by. År 1700 bodde endast 108 personer i orten, mestadels bönder och fiskare. År 1800, med 380 invånare, kunde Sigtuna fortfarande betecknas som den sovande staden, till vilken enligt skalden Vitalis ingen landsväg ledde.

Trenden vände först på 1900-talet, huvudsakligen på grund av inrättandet av Sigtunastiftelsen år 1915, Sigtuna folkhögskola och internatskolan Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket. Genom bilismen möjliggjordes bekväm arbetspendling till norra Storstockholm, Arlanda och Uppsala, vilket gjorde Sigtuna till en attraktiv bostadsort. Befolkningstillväxten under senare delen av 1900-talet kan också kopplas till närheten till Stockholm Arlanda Airport, som ligger ungefär 10 km från Sigtuna. Sigtuna stad ombildades 1862 till en stadskommun, som utökades 1948 och sedan 1971 ingår i Sigtuna kommun.

Kyrkobyggnader och ruiner

Sankta Maria kyrka, ofta kallad Mariakyrkan, byggdes som klosterkyrka åt dominikanerna och var färdig omkring 1250. Den är den enda helt bevarade medeltida kyrkan i Sigtuna. Väster om Mariakyrkan ligger S:t Olofs kyrkoruin på kyrkogården. Denna ruin är så välbevarad att den kan upplevas fullt ut. S:t Olof anses ha rests omkring mitten av 1100-talet, med ett centraltorn, kor och tvärskepp. Arkeologer har under kyrkan funnit spår av en ännu äldre stenkyrka.

S:t Pers kyrkoruin ligger väster om den medeltida stadskärnan, invid prästgården. Många anser att S:t Pers kyrka var ärkestiftets domkyrka innan flytten till Gamla Uppsala 1190. Kyrkan uppfördes troligen i två etapper under 1100-talet. S:t Lars kyrkoruin ligger längs Prästgatan, och av den återstår idag huvudsakligen det raserade kyrktornet, vilket gör den till den ruin med minst synliga rester. Kyrkan uppfördes på 1100-talet i samband med kristnandet och användes som skola efter reformationen innan den eldhärjades 1658. Väster om S:t Lars ruin står en klockstapel.

Förutom de medeltida ruinerna finns Olov Hartmans studiokyrka, som invigdes 1966. Den är en så kallad studiokyrka, designad av arkitekten Rolf Bergh tillsammans med Olov Hartman från Sigtunastiftelsen. Tanken var att skapa en flexibel, flyttbar kyrka som enkelt kunde möbleras om för olika liturgier. Kyrkorummet är format så att människor samlas runt altaret med ögonkontakt med varandra, och byggnadens tältliknande form syftar till att skapa en friare gemenskap.

Turism och nutida prägel

Sigtuna har en välbevarad medeltida stadskärna som är en populär turistattraktion, särskilt under sommartid. Stora gatan, som är landets äldsta bevarade gata, kantas av restauranger, kaféer och små butiker. De smala gränderna med låga trähus leder till hantverksaffärer och till det lilla, gamla rådhuset från 1744, som ofta kallas Sveriges minsta rådhus. Bland sevärdheterna finns förutom kyrkoruinerna och Mariakyrkan även omkring 35 runstenar inom stadsområdet, varav två nämner frisiska gillen i staden. Sigtuna museum är ett centralt besöksmål som bland annat hyser runstenen med den tidiga stavningen Sihtunum. Staden erbjuder även Sigtuna Stadshotell i centrum. Sigtuna är vänort med Raisio i Finland.

Vanliga frågor om Sigtuna

Var ligger Sigtuna?

Sigtuna är en tätort i Sigtuna kommun i Stockholms län. Den ligger vid Mälaren, på en vik som kallas Skarven. Sigtuna grundades på den dåvarande stranden av Mälaren för över tusen år sedan. Orten ligger ungefär 4 kilometer öster om det gamla Fornsigtuna. Idag är Sigtuna en del av norra Storstockholmsregionen och ligger cirka 10 kilometer från Stockholm Arlanda Airport.

Vad är Sigtuna känt för historiskt?

Sigtuna är känt för att vara en av de första anlagda städerna i Sverige, grundad omkring år 980 av kung Erik Segersäll. Staden blev ett viktigt centrum för den tidiga svenska staten och kyrkan. Här slogs de första svenska mynten från omkring 995 under kung Olof Skötkonung. Sigtuna var också säte för Svealands första biskopssäte från omkring 1060. Staden blomstrade som ett kungligt, kyrkligt och kommersiellt centrum under 1000- och 1100-talen innan den tappade i betydelse till förmån för Uppsala och Stockholm.

Vilka sevärdheter finns i Sigtuna?

Sigtuna har en välbevarad medeltida stadskärna med Stora gatan som huvudattraktion, Sveriges äldsta bevarade gata med ursprunglig sträckning. Här finns flera kyrkoruiner från 1100- och 1200-talen: S:t Olof, S:t Per och S:t Lars. Den helt bevarade Sankta Maria kyrka från 1200-talet är stadens församlingskyrka. Andra sevärdheter är det gamla rådhuset från 1744, Sigtuna museum och omkring 35 runstenar spridda i stadsområdet. Turister lockas också av de små butikerna, restaurangerna och kaféerna i den historiska miljön.

Vad hände med Sigtuna 1187?

År 1187 anfölls och brändes Sigtuna av angripare. De historiska källorna benämner dem enbart som paganer från öst. I Erikskrönikan från 1320 utpekas karelare från furstendömet Novgorod som ansvariga för attacken. Arkeologiska utgrävningar har dock inte kunnat verifiera traditionerna om stadens totala förstörelse vid detta tillfälle. Livet i Sigtuna fortsatte efter händelsen, och staden upplevde till och med en renässans cirka 50 år senare, bl.a. med etableringen av ett dominikanerkloster 1237.

Varför minskade Sigtunas betydelse?

Sigtunas betydelse började avta mot slutet av 1200-talet. En viktig orsak var landhöjningen, som gjorde Mälaren till en insjö och försvårade navigeringen till Sigtuna. Transporter vattenvägen krävde nu omlastning vid den plats där Stockholm växte fram, vilket gav den nya staden ett strategiskt övertag. Sigtuna konkurrerades ut av nygrundade städer som Uppsala och Stockholm. Ytterligare nedgång kom med reformationen på 1500-talet, när Gustav Vasa upplöste klostret och tog dess egendomar, och förstärktes av tre förödande stadsbränder mellan 1648 och 1666.

Vad är Sigtunastiftelsen?

Sigtunastiftelsen är en kristen bildnings- och konferensinrättning som grundades år 1915. Dess etablering var en av de viktigaste faktorerna som ledde till Sigtunas återuppväckning efter många sekel som en sovande och tynande stad. Stiftelsen, tillsammans med Sigtuna folkhögskola och internatskolan Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, bidrog till att sätta Sigtuna på kartan igen under 1900-talet. Stiftelsen är också kopplad till Olov Hartmans studiokyrka från 1966, en innovativ och flexibel kyrkobyggnad.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.