San Marino

Historia och självständighet

San Marino är den enda kvarvarande av de medeltida stadsstaterna som en gång fanns i Italien. Traditionen säger att staten uppstod under 300-talet från en kristen bosättning som leddes av helgonet Marinus, som flydde undan förföljelse. Historiskt kan Marinus ha levt någon gång mellan år 500 och 700. Den första skriftliga omnämnandet av ett Castellum Sancti Marini finns från år 885. Landets svårtillgängliga läge på Monte Titano har varit en avgörande faktor för att bevara dess självständighet genom århundradena. På 1600-talet erkände Kyrkostaten San Marinos självständighet, vilket stärkte dess position.

Under Napoleonkrigen kom San Marino under franskt beskydd, men lyckades undvika annektering. När Italien enades på 1800-talet ingicks ett vänskapsavtal mellan det nya konungariket Italien och San Marino år 1862, vilket säkerställde republikens fortsatta oberoende. Under andra världskriget förklarade San Marino sin neutralitet och blev en fristad för tusentals italienska judar som flydde förföljelse. Trots neutraliteten utsattes landet för bombangrepp under kriget.

Unikt styre och politik

San Marino har ett historiskt styrelseskick som har förändrats väldigt lite sedan 1200-talet, förutom införandet av demokratiska val. Den lagstiftande makten ligger hos ett enkammarparlament, Consiglio Grande e Generale, som består av 60 ledamöter som väljs i allmänna val. Sedan 2016 används ett system med två valomgångar om ingen koalition får majoritet i den första omgången. Den verkställande makten utövas av en regering som kallas statskongressen, vilken väljs av parlamentet för en period på fem år.

Landets mest särpräglade drag är dess statschefsämbete, som utövas av två personer samtidigt. Dessa två regerande kaptener, Capitani Reggenti, väljs av parlamentet för att tjäna tillsammans under en kort period på bara sex månader. Denna modell med två likvärdiga statschefer finns annars bara i Schweiz, om än i modifierad form. Regeringschefen är statssekreteraren för utrikes och politiska frågor. Den dömande makten leds av en högsta domstol, Consiglio dei XII, vars domare väljs bland personer som inte är sanmarineser.

Geografi och klimat

San Marino är en av Europas minsta stater med en yta på drygt 61 kvadratkilometer. Landet är helt inneslutet av Italien och gränsar till regionerna Emilia-Romagna i norr och Marche i söder. Den totala gränslängden mot Italien är 37 kilometer. Topografin domineras helt av berget Monte Titano, vars sluttningar huvudstaden San Marino och andra bosättningar är byggda på. Landet dräneras av några mindre floder som Ausa, Marano och San Marino.

På grund av sitt höglänta läge har San Marino ett milt varmtempererat klimat snarare än ett typiskt medelhavsklimat. Vintrarna kan vara kalla med temperaturer som sjunker till runt minus sju grader Celsius, medan sommartemperaturen vanligtvis når upp till cirka 26 grader. Årsnederbörden varierar mellan ungefär 550 och 800 millimeter. Landet har anslutit sig till flera internationella miljöavtal, bland annat om biologisk mångfald och klimatförändringar, men har inte ratificerat alla av dem.

Ekonomi och samhälle

San Marinos ekonomi är diversifierad och rankas bland de högsta i världen när det gäller BNP per capita. Landet ingår i valutaunion med Italien och använder därför euron som officiell valuta. Den yrkesverksamma befolkningen är främst sysselsatt inom tjänstesektorn, som står för 57 procent av sysselsättningen. Industrin sysselsätter 42 procent, medan bara ett procent arbetar inom jordbruket. De viktigaste industrierna är textil, elektronik, keramik, cementtillverkning och vinproduktion.

Turismen är en absolut hörnsten i ekonomin och står för mer än hälften av landets totala bruttonationalprodukt. Bank- och finansverksamhet är en annar viktig tjänstesektor. Jordbruket begränsas av det bergiga landskapet, där endast omkring 17 procent av marken är brukbar. De främsta jordbruksprodukterna är vete, vindruvor, majs, oliver samt kött och mejeriprodukter från nötkreatur och grisar. Landets största naturresurs är sten.

Befolkningen uppgick till cirka 33 800 invånare år 2018, varav drygt 4 400 bod i huvudstaden San Marino. Den största bosättningen är dock Dogana i kommunen Serravalle. Ungefär 4 000 utlänningar, de flesta italienare, bor i landet. San Marino har en mycket hög förväntad livslängd, som 2018 uppskattades till 83,4 år, vilket var den femte högsta i världen. Ett annat märkligt faktum är att landet har fler registrerade motorfordon än invånare.

Kultur, språk och religion

Det officiella språket i San Marino är italienska, som är modersmål för majoriteten av befolkningen. Det traditionella talspråket är dock en lokal dialekt som tillhör den romagnolska dialektgruppen. När det gäller religion tillhör minst 95 procent av befolkningen den romersk-katolska kyrkan, som är statsreligion i landet. Det finns mindre religiösa minoriteter i landet, inklusive protestanter som valdenser, bahaier, muslimer och judar.

Inom idrotten är San Marino kanske mest känt för sin Grand Prix i formel 1, som arrangerades årligen mellan 1981 och 2006. Loppet kördes faktiskt på Autodromo Enzo e Dino Ferrari i Italien, men fick namnet San Marinos Grand Prix eftersom det redan fanns ett Italiens Grand Prix på Monza. Sedan 2007 arrangeras istället ett MotoGP-lopp på Misano World Circuit i Italien under samma namn. Landet har också haft en roadracing-världsmästare, Manuel Poggiali, som vann 125GP-klassen 2001 och 250GP-klassen 2003.

Infrastruktur och försvar

San Marino har ett vägnät som sträcker sig över ungefär 290 kilometer. Det finns tre huvudgränsövergångar till Italien, där det vanligtvis inte förekommer identitetskontroller. Landet har ingen egen järnväg och ingen kommersiell flygplats. Det finns en helikopterplattform för mindre transporter. Den närmaste flygplatsen är Rimini flygplats i Italien, cirka 20 kilometer bort, medan de närmaste storflygplatserna finns i Rom och Milano, båda ungefär 350 kilometer från San Marino.

Som en neutral stat har San Marino ingen värnplikt. Försvaret och säkerheten upprätthålls istället av ett antal olika militära och polisiära kårer med specifika uppgifter. La Guardia di Rocca, grundad år 1700, bevakar gränserna och offentliga byggnader och fungerar som tullpolis. Il Corpo della Gendarmeria är en paramilitär poliskår med ansvar för allmän ordning och brottsbekämpning. La Guardia del Consiglio Grande e Generale är ett frivilligt hedersgarde för landets politiska ledning, medan La Compagnia Uniformata delle Milizie är en miliskår med ceremoniella uppgifter. Den civila polisen, La Polizia Civile, handhar trafik, turism, näringsverksamhet och skatter.

Administrativ indelning

San Marino är indelat i nio kommuner, som lokalt kallas Castelli. Dessa kommuner är staden San Marino (huvudstaden), Borgo Maggiore, Serravalle, Acquaviva, Chiesanuova, Domagnano, Faetano, Fiorentino och Montegiardino. Landets nuvarande gränser etablerades år 1463 när de fyra samhällena Faetano, Fiorentino, Montegiardino och Serravalle valde att gå med i republiken. Varje kommun styrs av en kommunstyrelse, Giunta, som leds av en borgmästare, Capitano di Castello.

Vanliga frågor om San Marino

Var ligger San Marino?

San Marino är en suverän stat som är helt innesluten av Italien på Apenninska halvön i södra Europa. Det gränsar till de italienska regionerna Emilia-Romagna i norr och Marche i söder. Landet är beläget på de nordöstra sluttningarna av berget Monte Titano. Den totala gränsen mot Italien är 37 kilometer lång. San Marino är en av Europas mikrostater och den större av de två staterna som ligger helt inom den italienska halvön, den andra är Vatikanstaten.

Vad är huvudstaden i San Marino?

Huvudstaden heter också San Marino och är belägen högst upp på berget Monte Titano. Staden har cirka 4 400 invånare och är en av landets nio kommuner. Här finns många av de historiska och administrativa byggnaderna. Trots att staden San Marino är huvudstad, är den inte den största bosättningen i landet. Den största tätorten är Dogana, som ligger i kommunen Serravalle.

Vilket språk talas i San Marino?

Det officiella språket i San Marino är italienska, vilket är modersmål för den stora majoriteten av befolkningen. Det traditionella talspråket är dock en lokal dialekt som tillhör den romagnolska dialektgruppen, som är typisk för området i norra Italien som gränsar till San Marino. Detta lokala talspråk kallas ibland för sammarinesiska. I praktiken är italienska det språk som används i administration, utbildning och offentligt liv.

Använder San Marino euro?

Ja, San Marino använder euron som sin valuta. Landet ingår i en valutaunion med Italien, vilket gör euron till det officiella betalningsmedlet även här. Trots att San Marino inte är en medlem av Europeiska unionen, har det rätt att prägla egna euromynt med nationella motiv, precis som andra stater inom euroområdet. Valutan används i alla ekonomiska transaktioner inom landet.

Vad kan man se och göra i San Marino?

San Marino lockar främst med sin dramatiska bergsmiljö, medelstaden och långa historia. Huvudattraktionerna är de tre tornen på Monte Titano – Guaita, Cesta och Montale – som är avbildade på landets flagga och vapen. Den historiska stadskärnan i huvudstaden är en sevärdhet i sig. Turismen är en mycket viktig näring och står för över hälften av landets BNP. Besökare kan även uppskatta den lokala matkulturen, inklusive viner och ostar. Landet arrangerar även motorsportevenemang som bär dess namn, som MotoGP-loppet San Marinos Grand Prix.

Hur gammalt är San Marino?

Enligt traditionen grundades San Marino redan år 301 av den helige Marinus, en stenhuggare som flydde religiös förföljelse. Detta gör landet till vad som anses vara världens äldsta fortfarande existerande suveräna stat och den äldsta konstitutionella republiken. Den första skriftliga omnämnandet av en bosättning med namnet Castellum Sancti Marini finns från år 885. San Marino är den enda kvarvarande av de många medeltida stadsstater som en gång fanns på den italienska halvön och har bevarat sin självständighet i över ett millennium.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.