Nora

Historia och utveckling

Nora har en lång historia som bergslagsort. Den äldsta bergsordningen härrör från år 1340. Redan 1527 fick Nora kyrkebol sin rätt som marknadsplats bekräftad av kung Gustav Vasa. Vid denna tid fanns härbärgen, köpmansbodar och en mängd stall och kyrkbodar vid kyrkvallen. Omkring år 1600 fanns 44 fasta gårdar i Nora, men dessa ödelades alla i en stor brand år 1608. Staden ligger vid Norasjön och var centralort i Noraskog och Nora bergslag.

Statsmakterna hade under 1600-talet försökt tvinga invånarna i Nora och Linde att flytta samman till en nybildad stad vid namn Järle. Dessa försök misslyckades, och problemet löstes istället genom att ge stadsrättigheter till båda orterna år 1643. Under åren 1642 till 1648 var Nora residensstad för det kortlivade Nora län, som omfattade Nora, Linde, Finnmarken och Grythyttan i Värmland. Detta län uppgick därefter i Örebro län.

År 1731 drabbades Nora av en ny förödande brand som brände ned nästan hela staden. Efter branden tvingades allt så kallat onyttigt folk att flytta ut från staden, vilket drabbade 20 hushåll. Carl von Linné besökte staden år 1746 och beskrev den som en liten stad med två långa och raka gator, tre tvärgator och ett stort grönt torg. Han noterade att husen var av trä med en våning men ändå snygga. Befolkningstillväxten var långsam under 1700- och 1800-talen. År 1749 hade staden 559 invånare, och år 1850 hade antalet endast ökat till 908 invånare.

Järnväg, industriellt uppsving och stadsutvidgning

Nora fick en tidig järnvägsförbindelse år 1856 när Nora-Ervalla Järnväg öppnades för trafik. Detta var första gången ett tåg med maskinell drift officiellt gick på järnväg i Sverige. Idag trafikeras denna bana som en museijärnväg av Nora Bergslags Veteran-Jernväg. Ytterligare järnvägsutbyggnad skedde år 1875 med Nora, Karlskoga Järnväg. Järnvägens ankomst sammanföll med en högkonjunktur för järnindustrin under 1870-talet, vilket innebar ett betydande uppsving för staden. Befolkningen ökade kraftigt, från 1 536 invånare år 1880 till 2 009 invånare år 1910. Staden utvidgades under denna period huvudsakligen åt väster. År 1897 inköptes Hagby gård, och ett vattenkraftverk uppfördes vid Hagbyån. Denna utveckling stärkte Noras position som en central ort i bergslagen.

Militärstaden Nora

I samband med den stora upprustningen av försvaret som inleddes genom försvarsbeslutet 1942 förlades ett detachement ur trängtrupperna till Nora. Bakgrunden var ett behov av ett närbeläget trängförband för förband inom Femte militärområdet samt en önskan att sprida ut nyuppsatta förband av säkerhetsskäl. Förläggningen i Nora blev ett av trängtruppernas sex mobiliseringsområden. År 1945 satte Göta trängkår upp ett detachement i Nora under namnet Göta trängkårs kompani i Nora. Året efter tillkom ytterligare ett kompani, och detachementet bytte namn till Göta trängkårs detachement i Nora och senare Göta trängregementes detachement i Nora.

Detachementet, som lydde under Göta trängregemente, hade som huvudsaklig uppgift sjukvårdstjänst. Utbildningsstyrkan bestod av mellan 150 och 200 man samt cirka 40 officerare och civilanställda. De två kompanierna hade olika specialiteter: ett försåg trängtrupperna med personal till etappsjukhus, medan det andra utbildades för brigaderna inom militärområdet. Riksdagen beslutade år 1951 att detachementet skulle avvecklas, vilket genomfördes 1952. Den främsta bakgrunden var ekonomiska överväganden. Ett kompani behölls dock under några år, förlagt till Livregementets grenadjärer i Örebro. Efter avvecklingen undersöktes möjligheterna att förlägga Infanteriskjutskolan till Nora, men det gick inte att anskaffa ett lämpligt övningsfält i närheten. År 1985 restes en minnessten vid det gamla detachementet, och idrottsplatsen Norvalla påminner också om stadens tid som militärstad.

Stadsbild, kulturarv och trästadssamarbete

Nora är en av Sveriges bäst bevarade trästäder, med en stadskärna präglad av byggnader huvudsakligen från 1700- och 1800-talen. Husen används fortfarande aktivt för butiker, hantverk och bostäder, vilket ger staden en levande och autentisk karaktär. Denna bebyggelse har gett Nora flera internationella utmärkelser. År 1993 tilldelades Nora, tillsammans med Pershyttan och Nora Bergslags Veteran-Jernväg, Europa Nostras medalj. År 2002 fick staden ett Europa Nostra-diplom för det lyckade infogandet av det nya församlingshemmet i den gamla trästadens arkitektur. Sedan år 1997 samarbetar Nora med Eksjö och Hjo i nätverket Tre Trästäder. Alla tre städerna har fått utmärkelsen Europa Nostra för sitt arbete med att bevara och vårda sina trästadsmiljöer. Nätverket syftar till att utveckla och marknadsföra dessa kulturarv.

Evenemang och marknader

Nora är en stad med ett rikt evenemangsliv. Nora marknad är ett av de största och mest kända evenemangen. Den äger rum under tre dagar i slutet av augusti varje år och har länge varit en av regionens största marknader. Marknaden, som omtalas i visan Tre små gummor, brukar besökas av runt 350 marknadsstånd och cirka 50 000 besökare. I samband med marknaden finns ett tivoli och en dansbana på en plats i stadens södra del som i folkmun kallas Skojarbacken. Under den första helgen i september arrangeras Ljusstråk, en populär kultur- och konstrunda som sträcker sig runt om i staden och kommunen. Evenemanget lockar besökare från hela Örebro län och angränsande län. Under julperioden hålls Nora julmarknad andra advent på stadens gamla innergårdar, vilket ger en historisk och festlig stämning. Noradagarna firas i juli varje år med ett mindre tivoli, musik, veteranbilsuppvisning och modevisning på Nora torg. Sedan år 2008 har även Parkfesten etablerat sig som en tvådagars musikfestival som hålls under sensommaren i Nora Folkets Park.

Ekonomi och bankväsende

Nora har en lång tradition av bankverksamhet. Nora sparbank grundades redan år 1835 och var en fristående sparbank fram till år 1986, då den uppgick i Nya Sparbanken. Den tidigare sparbanksrörelsen i Nora såldes år 2000 till Bergslagens sparbank. Den första affärsbanken i staden var Örebro enskilda bank, som öppnade ett avdelningskontor år 1858. År 1875 öppnade Nora folkbank, som senare bytte namn till Nora kreditkassa år 1905 och uppgick i Örebro enskilda bank år 1910.

Under 1900-talets första decennium etablerade sig även Lindesbergs bankaktiebolag, senare kallad Bergslagsbanken, i Nora. Även Örebro läns bank, grundad 1917, hade kontor i staden. Denna bank uppgick snart i Göteborgs bank. Bergslagsbanken uppgick i sin tur i Mälarebanken, som år 1925 överlät sitt Nora-kontor till Göteborgs bank. Efter en lång rad fusioner och förvärv var SEB den sista storbanken på orten. Efter att SEB stängt var Bergslagens sparbank ensam bank i Nora fram till år 2016, då Handelsbanken öppnade ett mindre kontor.

Kända personer med koppling till Nora

En av de mest kända personerna med starka band till Nora är kriminalförfattaren Maria Lang, pseudonym för Dagmar Lange. Hon tillbringade ofta sina somrar i Nora och bosatte sig permanent i staden efter sin pensionering. Dagmar Lange är också begravd i Nora. I flera av hennes romaner förekommer den fiktiva småstaden Skoga, som är tydligt modellerad efter Nora. För att hylla henne har staden rest en byst invid Norasjön. Den svenska poeten Anna Maria Lenngren har också gett Nora ett litterärt erkännande genom sin diktrad Så liten stad, så mycket smak, som refererar till Nora.

Vanliga frågor om Nora

Var ligger Nora?

Nora är en tätort och centralort i Nora kommun, som ligger i landskapet Västmanland och Örebro län i Sverige. Staden är belägen vid Norasjön i Bergslagen. Historiskt var Nora centralort i Noraskog och Nora bergslag. Administrativt ingår Nora sedan 2005 i Örebro domsaga.

Vad är Nora känt för?

Nora är mest känt för att vara en av Sveriges bäst bevarade trästäder. Stadskärnan har byggnader huvudsakligen från 1700- och 1800-talen som fortfarande används aktivt. Nora ingår i nätverket Tre Trästäder tillsammans med Eksjö och Hjo. Staden har fått internationellt erkännande, bland annat Europa Nostras medalj och diplom, för sitt bevarande av trästadsmiljön. Nora är också känt för Nora marknad, en av regionens största marknader.

Hur gammal är staden Nora?

Nora har en lång historia som bergslagsort, med den äldsta kända bergsordningen från år 1340. Platsen var en officiell marknadsplats från 1527. Nora fick sina stadsrättigheter den 20 december 1643, vilket gör staden över 380 år gammal. Staden brann nästan helt ned år 1731 men återuppbyggdes. Den nuvarande trästadsbebyggelsen härrör huvudsakligen från 1700- och 1800-talen efter den stora branden.

Vilka evenemang finns i Nora?

Nora har ett rikt evenemangskalender. Den största årliga tillställningen är Nora marknad, som hålls i tre dagar i slutet av augusti med cirka 350 stånd och 50 000 besökare. Ljusstråk är en kultur- och konstrunda den första helgen i september. Nora julmarknad arrangeras andra advent på stadens innergårdar. Noradagarna firas i juli med tivoli, musik och uppvisningar på torget. Sedan 2008 arrangeras också Parkfesten, en tvådagars musikfestival i Nora Folkets Park under sensommaren.

Finns det järnväg i Nora?

Ja, Nora har en betydande järnvägshistoria. Nora-Ervalla Järnväg öppnades för trafik år 1856 och var den första normalspåriga järnvägen i Sverige med maskinell drift. År 1875 tillkom även Nora–Karlskoga Järnväg. Järnvägen var en viktig faktor för stadens industriella uppsving på 1800-talet. Idag trafikeras den ursprungliga banan som en museijärnväg av Nora Bergslags Veteran-Jernväg, och Nora station är en del av detta kulturarv.

Vad betyder namnet Nora?

Namnet Nora kommer av det svenska ordet nor. Ett nor betecknar ett smalt sund som förbinder två sjöar, en avsmalning av en flod eller en grund vik med en smal öppning. Namnet är alltså troligen geografiskt beskrivande för platsens läge vid vatten. Staden ligger vid Norasjön, vilket styrker denna tolkning. Namnet har alltså sitt ursprung i landskapets naturliga formationer.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.