Nepal

Geografi och natur

Nepal är ett inlandsland med en mycket varierad topografi som kan delas in i tre huvudsakliga regioner. I söder ligger det fruktbara slättlandet Terai, norr därom finns lägre berg och kullar, och i norr reser sig Himalayabergskedjan. I denna region finns åtta av världens tio högsta berg, inklusive Mount Everest som är jordens högsta punkt över havet. Av landets totala yta är ungefär 20 procent uppodlingsbar mark. Landets klimat är starkt beroende av höjden över havet och varierar från subtropiskt i låglänta områden till subarktiskt i högfjällen. Monsunen har en avgörande betydelse för nederbörd, och mellan 60 och 80 procent av den årliga nederbörden faller under monsunperioden. Denna stora variation i höjd och klimat skapar en exceptionell biologisk mångfald, från tropiska till arktiska miljöer.

För att skydda den rika faunan har Nepal sedan 1973 etablerat ett antal skyddade områden. År 2002 fanns det 23 sådana områden, indelade i kategorier som nationalparker, naturreservat och skyddsområden. Bland de mest kända skyddade områdena finns världsarven Sagarmatha nationalpark, Chitwans nationalpark och Kathmandudalen. Ett växande miljöproblem är erosion till följd av omfattande skogsavverkning.

Historisk översikt

Nepals historia har präglats av dess isolerade läge i Himalaya och dess närhet till de två stora grannarna Indien och Kina. Kathmandudalen, landets kärnområde, har varit bebott i minst 9 000 år. Det första riket i området, Licchavi, grundades på 400-talet. Från 1482 till 1768 var landet splittrat i tre riken men enades åter under Prithvi Narayan Shah, furste av Gurkha. Under 1700-talet kom Nepal i konflikt med Tibet, vilket utlöste en vedergällningsattack från Kinas Qianlongkejsare. I början av 1800-talet ledde rivaliteten med det brittiska Ostindiska Kompaniet till det anglo-nepalesiska kriget 1814–1816. Nepal förlorade kriget och tvingades avstå delar av Sikkim och Terai i utbyte mot brittiskt erkännande. En officiell vänskapspakt mellan Storbritannien och Nepal undertecknades 1923. Den absoluta monarkin bröts 1951 när ett parlamentariskt system infördes, och på 1990-talet infördes ett flerpartisystem inom ramen för en konstitutionell monarki.

Inbördeskriget och republikens födelse

Åren 1996 till 2006 härjade Nepal av ett blodigt inbördeskrig. Konflikten inleddes när en maoistisk gerilla under ledning av Pushpa Kamal Dahal, även känd som Prachanda, inledde en väpnad kampanj den 19 februari 1996. Gerillans mål var att störta vad de såg som en feodal stat och ersätta den med en kommunistisk stat. Striderna mellan rebellerna och statens styrkor kostade minst 12 500 människoliv och tvingade cirka 2 miljoner nepaleser i landsflykt, de flesta till Indien. En tragisk händelse inträffade den 1 juni 2001 när kronprins Dipendra anstiftade ett blodbad i det kungliga palatset och dödade kung Birendra och åtta andra medlemmar av kungafamiljen. Hans farbror Gyanendra övertog tronen. I oktober 2002 avskedade kung Gyanendra regeringen och grep själv makten, vilket ledde till att han mobiliserade armén mot maoisterna. Efter massiva folkprotester 2006 tvingades kungen att återkalla parlamentet och en ny regering fråntog honom huvuddelen av hans makt.

Den 21 november 2006 undertecknade den nya regeringen ett fredsavtal med maoistgerillan. Den 23 december 2007 fattades beslut om att avskaffa monarkin och införa republik. Den 28 maj 2008 godkände den nyvalda konstituerande församlingen, där maoistpartiet NKP(m) blivit största parti med 30,52 procent av rösterna, detta beslut formellt. Detta avslutade världens sista hinduiska monarki och etablerade Nepal som en demokratisk förbundsrepublik. Fredsavtalet innebar bland annat att maoisterna gick med på att låta avväpna sig av FN, förutsatt att samma sak hände med regeringsstyrkorna.

Politik och styre

Efter monarkins avskaffande 2008 har Nepal varit en republik. Landets nuvarande konstitution, antagen 2015, fastställer Nepal som en federal parlamentarisk republik indelad i sju provinser. Den politiska utvecklingen efter inbördeskriget har varit turbulent med flera koalitionsregeringar som ofta har letts antingen av maoister eller kommunister. Fram till 2012 misslyckades landets styre med att teckna en ny konstitution, och flera val hölls utan att skapa långvarig stabilitet. I juli 2021 vann premiärminister Sher Bahadur Deuba, som innehaft posten flera gånger sedan 1995, en betydelsefull förtroendeomröstning i parlamentets underhus.

Administrativt är Nepal indelat i 14 zoner med ett visst självbestämmande. Dessa zoner, med namn som Bagmati, Gandaki och Sagarmatha, delas vidare in i 76 distrikt. Zonerna är också grupperade i fem olika utvecklingsregioner: Purwanchal, Madhyamanchal, Pashchimanchal, Madhya Pashchimanchal och Sudur Pashchimanchal. Nepals utrikespolitik fokuserar på neutralitet, suveränitet och multilateralt samarbete, och landet är en grundande medlem av SAARC.

Ekonomi och näringsliv

Nepals ekonomi domineras starkt av jordbruket, som sysselsätter 75 procent av arbetskraften och står för 37 procent av bruttonationalprodukten. Tjänstesektorn står för 49 procent av BNP och industrin för 15 procent. Landet är ett av världens fattigaste, med en BNP per capita på 1 500 USD år 2013. Trots detta har fattigdomen minskat avsevärt. Andelen som lever under fattigdomsgränsen halverades från 53 procent år 2003 till en fjärdedel av befolkningen 2013. Statsskulden uppgick 2011 till cirka 28 procent av BNP.

En mycket viktig inkomstkälla för Nepal är remitteringar, det vill säga pengar som utlandsarbetande nepaleser skickar hem. Dessa står för hela 25 procent av BNP, vilket placerar Nepal på fjärde plats i världen i detta avseende. Exporten består huvudsakligen av textilier och mattor, och 94 procent av den går till Indien. Importen, som främst består av petroleumprodukter, maskiner och guld och uppgick till 6,3 miljarder USD 2013, kommer också till övervägande del från Indien. Utländskt bistånd spelar en stor roll och finansierar 60 procent av kostnaderna för ekonomisk utveckling och 28 procent av den totala statsbudgeten.

Befolkning och kultur

Nepal är en mångfaldig nation med många etniska grupper, språk och religioner. De tre större befolkningsgrupperna är indonepaleser, tibetonepaleser och en urbefolkning som inkluderar newar, bhote, rai, limbu och sherpa. Vid folkräkningen 2011 registrerades 123 olika språk i landet. Det officiella språket är nepali, ett indoeuropeiskt språk som skrivs med devanagari-alfabetet och som är modersmål för nära 45 procent av befolkningen. Andra större språk är maithili (11,7%), bhojpuri (6%), tharu (5,8%), tamang (5,1%) och newari (3,2%).

Den största staden är huvudstaden Katmandu. Andra större städer är Patan, Bhaktapur och Biratnagar. Migration har spelat en roll i Nepals demografi. Vid 2011 års folkräkning var 2,7 procent av invånarna födda utomlands, varav 96 procent kom från Indien. Kathmandudalens kultur har historiskt varit sammanflätad med den indo-ariska kulturen och var säte för det nyariska förbundet Nepal Mandala. Denna kosmopolitiska region utvecklade en distinkt traditionell konst och arkitektur, och den himalayanska grenen av Sidenvägen dominerades av dalens handelsmän.

Vanliga frågor om Nepal

Var ligger Nepal?

Nepal är ett inlandsland i Sydasien, beläget på Himalayas sydsluttning. Det gränsar till Kina i norr och är omgivet av Indien i öst, väst och söder. Landet är smalt separerat från Bangladesh genom Siligurikorridoren och från Bhutan genom den indiska delstaten Sikkim. Nepal har ingen kust, och dess geografi inkluderar både delar av den indo-gangetiska slätten och Himalaya.

Vad är Nepal mest känt för?

Nepal är internationellt känt för att vara hem till Mount Everest, världens högsta berg. Landet har också en historia som världens sista hinduiska monarki, som avskaffades 2008. Dessutom är Nepal känt för sin dramatiska natur i Himalaya, som inkluderar åtta av världens tio högsta berg. Landet är också känt för sin etniska och kulturella mångfald, och för det inbördeskriget som varade från 1996 till 2006.

Vilket klimat har Nepal?

Nepal har fem olika klimatzoner som varierar beroende på höjd över havet. Klimatet sträcker sig från subtropiskt i de låglänta områdena till subarktiskt i de höga bergen. Monsunen har ett stort inflytande på vädret, och mellan 60 och 80 procent av den årliga nederbörden kommer under monsunperioden. Den stora höjdvariationen skapar en extrem variation i temperatur och växtlighet, från tropiska miljöer till arktiska förhållanden.

Vilket språk talas i Nepal?

Det officiella språket i Nepal är nepali, ett indoeuropeiskt språk som skrivs med devanagari-alfabetet. Nepali är modersmål för nära 45 procent av befolkningen. Landet är dock mycket mångspråkigt. Vid folkräkningen 2011 talades det 123 olika språk. Andra större språk är maithili (11,7%), bhojpuri (6%), tharu (5,8%), tamang (5,1%) och newari (3,2%). Konstitutionen från 1990 fastställde nepali som officiellt språk samtidigt som den erkände alla andra inhemska språk.

Vad hände med monarkin i Nepal?

Den nepalesiska monarkin, som var världens sista med hinduism som statsreligion, avskaffades 2008. Detta var slutresultatet av ett långt inbördeskrig som började 1996 och massiva folkprotester 2006 mot kung Gyanendras maktövertagande. Efter fredsavtalet med maoistgerillan 2006 valdes en konstituerande församling som den 28 maj 2008 formellt godkände beslutet att avskaffa monarkin och införa en republik, vilket markerade slutet på Shah-dynastins styre. Monarkin hade tidigare förlorat makt efter att kungen tvingats återkalla parlamentet i april 2006.

Vilka är Nepals största ekonomiska utmaningar?

Nepal är ett av världens fattigaste länder med låg BNP per capita. Ekonomin är starkt beroende av jordbruket och av remitteringar från utlandsarbetande nepaleser, som står för en fjärdedel av BNP. Landet har en betydande handelsobalans med mycket högre import än export, och handeln är extremt koncentrerad till Indien. Utländskt bistånd finansierar en stor del av statsbudgeten och utvecklingsprojekt. Trots att fattigdomen har minskat avsevärt sedan 2003 är miljöproblem som erosion till följd av skogsavverkning ett växande hot. Industrisektorn är liten och sysselsätter bara 7 procent av arbetskraften.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.