Mallorca

Namn, uttal och geografi

Öns namn, Mallorca, härstammar från det latinska uttrycket insula maior, som betyder större ö. Detta syftar på att den är större än grannön Menorca, vars namn kommer av minor, som betyder mindre. Genom historien har stavningen förändrats, från Maiorica i latinet till olika former på äldre katalanska som Maiorca eller Mayorca, innan den nuvarande stavningen med dubbel-l etablerades. Uttalet varierar beroende på språk. På katalanska, inklusive den lokala baleariska dialekten, uttalas det med ett muljerat l-ljud [məˈʎɔɾkə], medan det på spanska och ofta på svenska dominerar ett uttal med ett j-ljud [maˈjorka]. Mallorca är den största ön i Balearerna och den sjunde största i hela Medelhavet. Ön har ett bergigt landskap i nordväst, som skyddar mot vissa vindar, och är omgiven av mindre öar som Cabrera och Dragonera.

Förhistorisk tid och antiken

De första människorna kom till Mallorca under det tredje årtusendet f.Kr., omkring 2500–2300 f.Kr., från Iberiska halvön eller södra Frankrike, och var förknippade med klokkärlskulturen. Deras ankomst ledde till det snabba utrotandet av de tre inhemska däggdjursarterna på ön: dvärggeten Myotragus balearicus, den jättelika sömnmusen Hypnomys morpheus och näbbmusen Nesiotites hidalgo, som alla funnits på ön i över 5 miljoner år. Dessa tidiga invånare lämnade efter sig megalitiska monument som en del av den så kallade Talaiotiska kulturen. Exempel på sådana förhistoriska bosättningar finns på platser som Capocorb Vell, Ses Païsses, Poblat Talaiòtic de Son Fornés och Necròpoli de Son Real. Fenicierna, ett sjöfarande folk från Levanten, etablerade sig på ön omkring 700-talet f.Kr., följda av kartagerna. Efter det andra puniska kriget erövrade romarna Mallorca år 123 f.Kr. under Quintus Caecilius Metellus Balearicus. Romarna grundade städerna Pollentia (nuvarande Alcúdia) och Palmaria (nuvarande Palma) och öns ekonomi blomstrade med odling av oliver och vin samt saltbrytning. Mallorcanerna var högt värderade inom den romerska armén som skickliga slungkastare, kända som baleariska slungor.

Senantiken och tidig medeltid

Efter romarrikets fall erövrades Mallorca av vandalerna år 427 under kung Gunderic. Vandalkungen Geiseric använde ön som bas för plundringståg runt Medelhavet. Den bysantinske generalen Belisarius återtog ön för det Bysantinska riket år 533. Under denna tid frodades kristendomen och många kyrkor byggdes. Från 700-talet e.Kr. utsattes ön i allt högre grad för attacker av muslimska rånare från Nordafrika. Dessa återkommande invasioner fick öborna att söka hjälp från Karl den store. År 902 erövrades Balearerna slutligen av Issam al-Khawlani och blev en del av kalifatet Córdoba.

Islamiskt styre och kristen erövring

Under den muslimska perioden, som varade i över 300 år, blomstrade den arabiska kulturen på Mallorca. Huvudstaden omformades och utvidgades under namnet Medina Mayurqa. Med kalifatet Córdoba på sin höjd förbättrades jordbruket genom bevattning och lokal industri utvecklades. Efter kalifatets upplösning 1015 styrdes Mallorca först av Taifan i Dénia och var mellan 1087 och 1114 en självständig taifa. Under denna period besöktes ön av den muslimske filosofen Ibn Hazm. En expedition av pisaner och katalaner ledd av greve Ramon Berenguer III belägrade och intog Palma 1114-1115, men drog sig tillbaka och ersattes av almoravider från Nordafrika, som regerade till 1176, följda av almohaderna. År 1229 inledde kung Jakob I av Aragonien, även kallad Erövraren, en stor invasion med 15 000 man och 1 500 hästar. Han landsteg vid Santa Ponça den 8-9 september och erövrade slutligen Medina Mayurqa den 31 december 1229. Ön införlivades med kronan Aragonien under namnet Regnum Maioricae.

Mallorcas kungarike och senare medeltid

Efter kung Jakob I:s död 1276 började hans son Jakob II bilda det fria kungariket Mallorca. Detta kungarike varade till 1349. Under denna tid belägrades Mallorca 1285 av katalanska trupper under Alfons III. Kung Sancho I av Mallorca regerade från 1311 till sin död 1324 och efterträddes av Jakob III. År 1348 drabbades ön av digerdöden som tog livet av 15 150 människor. Jakob III dog slutligen i slaget vid Llucmajor 1349, vilket ledde till att Mallorca åter införlivades med Aragonien och det självständiga kungariket upphörde.

Modern era och 1900-tal

Från 1479, genom dynastisk union mellan Aragonien och Kastilien, blev Mallorca en del av det enade Spanien. Under 1500- och 1600-talen utsattes ön för ständiga attacker av barbareskpirater från Nordafrika, vilket ledde till byggandet av kustbevakningstorn och befästa kyrkor. År 1570 övervägde kung Filip II av Spanien och hans rådgivare att helt evakuera Balearerna. Under spanska tronföljdskriget kapitulerade Mallorca för bourbonska styrkor den 2 juli 1715 och införlivades formellt i den spanska provinsen Baleares genom Nueva Planta-dekreten 1716. Under spanska inbördeskriget var Mallorca en nationalistisk fästning från början. Ett republikanskt amfibieanfall den 16 augusti 1936, med målet att återerövra ön, lyckades initialt pressa 12 km inåt land men misslyckades på grund av nationalistiskt flygunderstöd, främst från fascistiska Italien, och republikanerna tvingades lämna ön helt den 12 september.

Kultur, språk och samhälle

Det lokala och dominerande språket på Mallorca är baleariska, en dialekt eller variant av katalanska. Dialekterna skiljer sig även mellan olika orter på ön, och det lokala språket kallas ofta mallorquinska. Den katalanska filosofen och författaren Ramon Llull, som är krediterad för att ha skapat det katalanska skriftspråket, föddes på ön år 1235. Ön har också gett upphov till spanska diktare som Miquel Costa i Llobera och Joan Alcover, födda på 1800-talet. Den fransciskanske munken Fray Juníper Serra, känd som evangelisten av Kalifornien, föddes i Petra på Mallorca 1713. Öns nationalsång heter La Balanguera. Mallorca var historiskt uppdelad i fyra feodum med självstyre, en ordning som varade fram till 1923.

Turism, näringsliv och infrastruktur

Mallorca är ett av Europas mest populära semestermål, med cirka 15 miljoner besökare årligen. Turismen, som började expandera på 1950-talet, är en viktig del av näringslivet. Besökare lockas av det milda medelhavsklimatet med uppskattningsvis 300 soldagar om året, de många stränderna och den rika kulturen. Största gruppen av internationella turister kommer från länder som Nederländerna, Irland, Tyskland och Storbritannien. Flygplatsen Palma de Mallorca Airport, som öppnade för trafik den 7 juli 1960, är en av Spaniens mest trafikerade och användes av 28 miljoner passagerare år 2017, med en stadigt ökande traik under perioden 2012 till 2017. Förutom strandsemester är ön ett omtyckt mål för cyklister, som kommer för att träna på de kuperade vägarna. En särskilt känd och utmanande sträcka är vägen till Sa Calobra, med 26 hårnålskurvor och en stigning på 668 meter, vilket gör den till en av de tuffaste cykelsträckorna på ön. Den polske kompositören Frédéric Chopin besökte ön 1838 i hopp om att vila upp sig, men insjuknade i tuberkulos och tvingades resa hem för vård.

Vanliga frågor om Mallorca

Var ligger Mallorca och vilka är grannöarna?

Mallorca är den största ön i den spanska ögruppen Balearerna, belägen i Medelhavet öster om Iberiska halvön. Ön är den sjunde största i Medelhavet. Två mindre öar ligger precis utanför Mallorcas kust: Cabrera sydost om huvudstaden Palma och Dragonera väster om Palma. De andra större öarna i Balearerna är Menorca, Ibiza och Formentera. Balearerna har varit en autonom region av Spanien sedan 1983.

Vilket språk talas på Mallorca och hur uttalas öns namn?

Det lokala och dominerande språket är baleariska, som är en dialekt eller variant av katalanska. Dialekterna kan skilja sig mellan olika orter på ön, och det lokala språket kallas ofta för mallorquinska. Namnet Mallorca uttalas på katalanska med ett muljerat l-ljud [məˈʎɔɾkə]. På spanska och många andra dialekter, inklusive ofta svenska, sammanfaller detta ljud med ett j-ljud, vilket ger uttalet [maˈjorka]. Stavningen med -ll- härrör från en historisk process där skrivare på fastlandskatalanska tolkade det lokala uttalet Maiorca som en dialektal form och skapade den hyperkorrekta stavningen Mallorca.

Vad är klimatet på Mallorca?

Mallorca har ett typiskt medelhavsklimat. Det innebär milda vintrar och torra, varma somrar. Bergskedjan i nordväst skyddar delvis ön mot nordanvindar. Man uppskattar att ön har ungefär 300 soldagar per år, vilket gör den till en mycket populär destination för sol- och badsemester. Detta gynnsamma klimat är en huvudorsak till att turismen började blomstra på 1950-talet och har fortsatt att växa till dagens nivåer med runt 15 miljoner besökare årligen.

Vilken är huvudstaden och hur många invånare har ön?

Huvudstaden heter Palma, som också är huvudstad för den autonoma regionen Balearerna. Enligt siffror från 2010 bodde det totalt cirka 869 100 personer på Mallorca. Av dessa bodde ungefär 375 800 i Palma. Invånarna på ön kallas mallorkiner. Ön har ett fast invånarantal som har vuxit betydligt, inte minst på grund av turismens utveckling och inflyttning, även om den historiska befolkningen har varierat kraftigt genom seklen på grund av krig och pest, som digerdöden 1348 som dödade över 15 000 personer.

Vad kan man se för historiska platser på Mallorca?

Mallorca har ett rikt historiskt arv från flera epoker. Från förhistorisk tid finns rester av den talayotiska kulturen, som megalitiska monument och bosättningar på platser som Capocorb Vell, Ses Païsses, Son Fornés, S'Illot och Sa Canova de Morell. Från romartiden finns ruiner av städerna Pollentia (Alcúdia) och Palmaria (Palma), samt den förromerska staden Bocchoris. Under den moriska perioden utvecklades huvudstaden Medina Mayurqa, vars struktur fortfarande kan skönjas. Medeltida kyrkor och befästningar från tiden efter den kristna erövringen, samt kustbevakningstorn från 1500- och 1600-talen som byggdes mot pirater, är andra viktiga historiska sevärdheter.

Varför är Mallorca så populärt bland cyklister och vilka andra kända personer har besökt ön?

Mallorca är ett mycket omtyckt mål för tävlingscyklister och cykelturister på grund av sitt varierande landskap med både kustvägar och kuperade bergssträckor. Det milda klimatet under stora delar av året möjliggör träning utomhus. En särskilt berömd och utmanande sträcka är vägen till och från Sa Calobra, som har 26 hårnålskurvor och en stigning på 668 meter, vilket gör den till en av de tuffaste cykelsträckorna på ön. Förutom cyklister har ön lockat andra kända personer. Den polske kompositören Frédéric Chopin besökte ön 1838 för att vila upp sig, och den spanske kungen Karl I (kejsar Karl V) skickade trupper 1541 för att bekämpa muslimska pirater. Den fransciskanske missionären Juníper Serra, som evangeliserade Kalifornien, föddes på ön 1713.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.