Kungsängen

Historia och forntid

Kungsängens historia sträcker sig långt tillbaka i tiden. Trakten kring den nuvarande kyrkan låg för omkring 2000 år sedan under vatten och var fortfarande våtmark under tidig medeltid. På en höjd nära kyrkan vid Tibble torg finns ett järnåldersgravfält som visar på tidig bosättning. Ett betydande arkeologiskt fynd gjordes 1968 i samband med grävarbeten för motorvägen E18. I en vikingatida grav för en mäktig kvinna hittades den så kallade Ekhammarsgubben, en cirka tre centimeter hög figur som föreställer en man med horn på huvudet, ett svärd i ena handen och två korslagda stavar i den andra. Figuren, som senare kom att ingå i Upplands-Bro kommuns vapen, förvaras idag på Historiska museet. Vid kyrkan står en minnessten som påminner om ett försoningsmöte mellan Sten Sture den äldre och ärkebiskopen Jacob Ulfsson, som hölls på Näs äng i juni 1502. Stenen restes år 1945 för att markera denna historiska händelse.

Vägar, gårdar och namnbyten före järnvägen

Förbi kyrkan gick under 1600- och 1700-talet en fyra till fem meter bred landsväg mellan Stockholm och Bergslagen, vars spår har påträffats vid arkeologiska utgrävningar inför bygget av Upplands-Brogymnasiet. Vid Dalkarlsbacken på Stäksön finns ett vägmuseum som visar på de historiska vägarna, inklusive de övergivna landsvägarna från 1600- och 1800-talen, Gamla Enköpingsvägen från 1935 och motorvägsbron från 1971. Vid Näs kyrka låg ett vägskäl för vägen norrut mot Västra Ryds socken, och här fanns även Ekhammars gård och by. Ekhammars gård omnämns första gången 1370 som två hemman som tillhörde Sankta Klara kloster och 1527 som huvudgård för ärkebiskopens gods i Bro härad. Gustav Vasa drog in gården till kronan, som behöll den till 1630-talet då Lars Bengtsson Skytte lät uppföra säteribyggnader. Gården omnämns dock redan 1681 som endast en bondgård, och från 1700-talet var den ett skattehemman. Den nuvarande huvudbyggnaden på Ekhammars gård uppfördes i början av 1800-talet. I början av 1800-talet rätades landsvägen ut och förlades omkring 300 meter söder om kyrkan, vilket flyttade fokus från den gamla kyrkplatsen.

Ångbåtstid och ortens första namnbyte

Under 1800-talet och början av 1900-talet fanns omfattande ångbåtstrafik på Mälaren i riktning mot Stockholm, Enköping och Uppsala. Traktens bönder använde denna ångbåtstrafik för att transportera och sälja sina varor på torgmarknader i Stockholm. Många gårdar i området specialiserade sig på stora handelsträdgårdar för att möta stadens efterfrågan. Den 1 januari 1886 ändrades ortens namn officiellt från Näs till Stockholms-Näs, en förändring som gjordes för att särskilja platsen från andra orter med liknande namn i Sverige. Detta namn användes fram till järnvägens stationsnamn, Kungsängen, gradvis tog över som beteckning för det växande samhället.

Järnvägens ankomst och stationssamhällets framväxt

En dramatisk förändring kom när Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnväg öppnade för trafik år 1876. Järnvägen drogs på grund av markförhållandena genom obebyggt område, och en ny station anlades cirka två kilometer sydost om den gamla ortskärnan vid Tibble gård. Järnvägsbolaget valde att kalla stationen för Kungsängen, troligen inspirerat av en kungsäng som funnits i området sedan slutet av 1500-talet, och för att undvika det mångtydiga namnet Näs. Restiden till Stockholm var då en timme och fyrtio minuter. Efter järnvägens ankomst växte ett stationssamhälle upp kring stationen och stranden nedanför. 1903 anlades Ryds gjuteri vid stranden öster om stationen, vilket gav ett industriellt inslag. Kring Prästhagsvägen finns flera exempel på äldre villabebyggelse från 1910-talet, som komministern i församlingen lät uppföra på mark som tillhörde prästgården. Under 1920-talet började man att bebygga det som idag är Kungsängens centrum, med Villa Skoga som ett tidigt exempel uppfört av den socialdemokratiske politikern Oskar Sjölander. År 1952 bodde bara 270 personer i Kungsängen, vilket visar på den begränsade storleken före den stora expansionsperioden.

Explosiv tillväxt och modern arkitektur under 1950- och 60-talen

Efter bildandet av Upplands-Bro landskommun 1952 ökade befolkningen i Kungsängen kraftigt fram till slutet av 1960-talet. Stora delar av dagens tätort byggdes under 1950- och 1960-talen. Områden som Rankhusvägen och Ekhammarsvägen har välbevarade exempel på enplansvillor respektive kedjehus från denna epok. Som en del av miljonprogrammet uppfördes 1965 de sju punkthusen på Kungshöjden vid Bergvägen, ritade av stadsarkitekten Hans Matell. År 1967 byggdes de modernistiska villorna vid västra delen av Strandvägen efter ritningar av arkitekten Rolf Thies. Den 3 februari 1967 bytte församlingen och kyrkan slutligen namn till Kungsängen, vilket formaliserade ortens namn på alla plan. I början av 1970-talet flyttade kommunens centrala förvaltningar från Bro till det nyuppförda kommunhuset i Tibble, vilket formellt etablerade Kungsängen som kommunens centralort. Denna period präglades av en snabb omvandling från ett litet samhälle till en modern förort.

Pendeltåg, infrastrukturförbättringar och senare utveckling

Kungsängens stations betydelse ökade ytterligare när den 1968 började trafikeras av Stockholms pendeltåg, vilket kraftigt ökade arbetspendlingen till centrala Stockholm. Stationen låg länge vid en krokig och enkelspårig sträcka fram till år 2001, då en helt ny sträcka och en ny station togs i bruk. I samband med detta förlängdes pendeltågsnätet till Bålsta, och SJ:s fjärrtågs uppehåll flyttades från Kungsängen till Bålsta. Under 1980-talet byggdes området kring stationen och Kungsängens torg ut med kompletterande bebyggelse. Möbeltillverkaren och varuhuset KungSängen, grundat 1998, tog sitt namn efter orten. Vid SCB:s avgränsning 2023 klassades Brunna som sammanvuxen med Kungsängen, och tätorten fick då namnet Kungsängen och Brunna. I anslutning till pendeltågsstationen finns en bussterminal, och det är cirka 4 300 påstigande och ungefär lika många avstigande på vardagar på pendeltågen vid denna station.

Samhälle, skolor och sevärdheter

I Kungsängen finns flera grundskolor, däribland Bergaskolan för årskurs F-6, Brunnaskolan för F-3, Ekhammarskolan för år 4-9, Hagnässkolan för år 4-9, Lillsjöskolan för F-3, Källskolan för F-9 och Urfjälls montessoriskola för F-3, där F står för förskoleklass. Ortens största arbetsgivare är Upplands-Bro kommun. Bland sevärdheterna märks Kungsängens kyrka, vars äldsta delar är från 1200-talet. Strax intill tätorten, på Stäksön, ligger ruinerna av den medeltida biskopsborgen Almarestäkets borg. Hembygdsgården består av en mangårdsbyggnad och en lada som är ursprungliga på platsen, medan övriga byggnader har flyttats hit från andra delar av kommunen. Prästgården låg tidigare på den plats där Ekhammarskolan nu ligger.

Kända personer med koppling till orten

Flera kända personer har koppling till Kungsängen. Bland dessa finns skådespelaren Dan Ekborg, artisten Caroline af Ugglas och kompositören Daniel Börtz. Idrottsvärlden är representerad genom tennisspelaren Nicklas Kulti och den före detta simmaren Lars Frölander. Sångerskorna och modellerna Hannah Graaf och Magdalena Graaf, som är födda i Göteborg, har också koppling till orten. Politikern Nyamko Sabuni, född i Bujumbura i Burundi, samt världsmästaren i Athletic fitness 2011, Ako Rahim, född i Irak, är andra namn på listan. Dessutom finns musiker som nyckelharpsspelarna Peter Puma Hedlund och Ola Hertzberg, samt League of Legends-spelaren och streamern Simon Thebausffs Hofverberg. Den socialdemokratiske politikern och folkskolläraren Oskar Sjölander, som lät bygga Villa Skoga, är en tidig känd invånare.

Vanliga frågor om Kungsängen

Var ligger Kungsängen?

Kungsängen är en tätort och centralort i Upplands-Bro kommun i Stockholms län. Orten är belägen cirka 30 kilometer nordväst om Stockholm, vid Mälarens strand. Den ligger sydväst om motorvägen E18. Vid SCB:s avgränsning 2023 klassades Brunna som sammanvuxen med Kungsängen, och tätorten fick då namnet Kungsängen och Brunna.

Vad kan man se och göra i Kungsängen?

I Kungsängen finns Kungsängens kyrka, vars äldsta delar härstammar från 1200-talet. Strax intill tätorten, på Stäksön, ligger ruinerna av den medeltida biskopsborgen Almarestäkets borg. Vid Dalkarlsbacken på Stäksön finns ett vägmuseum som visar historiska landsvägar, inklusive gamla vägar från 1600-talet och 1800-talet. Hembygdsgården visar på traditionell bebyggelse med en ursprunglig mangårdsbyggnad och lada. I området finns välbevarade exempel på arkitektur från 1950- och 1960-talen, som punkthusen på Kungshöjden och modernistiska villor vid Strandvägen.

Hur gammal är Kungsängen?

Området har en lång historia som sträcker sig tillbaka till järnåldern, vilket ett gravfält vid Tibble torg visar. Ett vikingatida gravfynd, Ekhammarsgubben, gjordes 1968 och visar på aktivitet under den perioden. En minnessten vid kyrkan påminner om ett försoningsmöte som hölls här år 1502 mellan Sten Sture den äldre och ärkebiskopen Jacob Ulfsson. Den nuvarande ortens framväxt som samhälle började dock först efter att järnvägsstationen öppnade 1876, vilket ledde till bildandet av ett stationssamhälle. Orten blev centralort för kommunen i början av 1970-talet.

Hur tar jag mig till Kungsängen från Stockholm?

Det enklaste sättet att ta sig till Kungsängen från Stockholm är med pendeltåg. Kungsängens station har varit en del av Stockholms pendeltågsnät sedan år 1968. Resan tar betydligt kortare tid idag jämfört med 1876, då restiden med tåg var en timme och fyrtio minuter. I anslutning till pendeltågsstationen finns en bussterminal för lokala resor. Med bil ligger orten vid E18, cirka 30 minuters körning från Stockholm. Det är cirka 4 300 påstigande på pendeltågen på vardagar vid Kungsängens station.

Vad betyder namnet Kungsängen och hur uppstod det?

Namnet Kungsängen kommer från en äng som varit kungsäng, det vill säga kronans äng, sedan slutet av 1500-talet. Denna äng låg på platsen för dagens idrottsplats. När järnvägsbolaget anlade en station här 1876 valde de namnet Kungsängen, troligen för att det gamla sockennamnet Näs var för mångtydigt. Stationens namn gav sedan namn åt hela det växande samhället. Församlingen och kyrkan bytte officiellt namn till Kungsängen så sent som den 3 februari 1967. Innan dess hette orten officiellt Stockholms-Näs, ett namn som antogs 1886.

Vilka är några kända personer från Kungsängen?

Flera kända personer har koppling till Kungsängen. Inom kulturen finns skådespelaren Dan Ekborg, artisten Caroline af Ugglas och kompositören Daniel Börtz. Inom idrotten märks tennisspelaren Nicklas Kulti och den före detta simmaren Lars Frölander. Sångerskorna och modellerna Hannah Graaf och Magdalena Graaf, politikern Nyamko Sabuni och världsmästaren i Athletic fitness Ako Rahim har också koppling till orten. Dessutom kommer musiker som nyckelharpsspelarna Peter Puma Hedlund och Ola Hertzberg, samt streamern Simon Thebausffs Hofverberg härifrån. Den socialdemokratiske politikern Oskar Sjölander var en tidig betydelsefull invånare.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.