Karlaplan, Stockholm
Karlaplan är en stjärnformad plats med en park och en fontän på Östermalm i centrala Stockholm. Platsen fick sitt nuvarande namn 1885 för att hedra de svenska kungarna Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII. Karlaplan började anläggas 1896 och har sitt ursprung i den så kallade Lindhagenplanen från 1866, med inspiration från europeiska storstadsplatser. Iday är det en exklusiv adress och ett välkänt riktmärke i stadsdelen, beläget nära Djurgården och betjänat av en tunnelbanestation.
Ursprung och namn
Karlaplan har sitt ursprung i den övergripande stadsplanen från 1866 som kallas Lindhagenplanen. Denna plan presenterades av ett utskott under ledning av politikern Albert Lindhagen och innehöll förslag till gaturegleringar i Stockholm. Förebilderna till den stjärnformade platsen med utstrålande alléer hämtades från storstäder som Paris, Wien och Berlin, särskilt Place de l'Étoile i Paris. Platsen fick sitt nuvarande namn samtidigt med Karlavägen i samband med en namnrevision i Stockholm år 1885. Namnvalet gjordes under kategorin fosterländska och historiska namn och syftade specifikt till att hedra de svenska kungarna Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII. Under tidiga skeden stavades namnet ibland som Carlaplanen i officiella dokument.
Tidig anläggning och krigsårens omvandling
Arbetet med att anlägga Karlaplan påbörjades 1896 på den specifika platsen där Ladugårdslandstullen tidigare låg. Denna tullplats var även känd under namnet Hökens port, ett namn som härrörde från Karl XI:s djurgårdsvaktare Lars Larsson Höök som hade sin stuga på platsen. De första träden på Karlaplan planterades faktiskt redan år 1886, ett decennium innan den formella anläggningen startade. År 1905 var man dock tvungen att byta ut en del nyplanterade lindar på grund av en gasläcka i marken. Under första världskriget genomgick platsen en betydande förändring då gräsmattan uppläts för grönsaksodling för att möta livsmedelsbristen, och det odlades bland annat kål på platsen. Samtidigt som odlingen pågick kompletterades parkens trädplantering med arter som kastanjer och popplar under krigsåren.
Utformningen av den moderna parken och fontänen
En tidig planeringsskiss upprättad av Stockholms parkavdelning år 1917 visade en liten cirkelformad grönanläggning utan någon fontän. Det var först i slutet av 1920-talet som parkavdelningens ursprungliga förslag med traditionella gångvägar och rabatter bearbetades om av arkitekten Ragnar Hjorth. Hans förslag, som inkluderade en stor cirkulär bassäng med en fontän, godkändes av stadens skönhetsråd och gatunämnden. År 1930 påbörjades anläggandet av den 1100 kvadratmeter stora fontänbassängen, som är konstruerad för att ligga något försänkt i förhållande till den omgivande gatunivån. Runt den nya dammen planterades flera rader med alléträd och häckväxter, med gräsmatta mellan dessa planteringar. Fontänen blev omedelbart ett populärt inslag, och i dammen var det uttryckligen tillåtet för barn att bada eller plaska, vilket gjorde den till ett livligt riktmärke för flanörer på de närliggande Karlavägen och Narvavägen.
Monument, platser och kända invånare
I den norra delen av parken vid Karlaplan står Flygarmonumentet, ett verk skapat av den berömde skulptören Carl Milles. Monumentet invigdes officiellt av prins Carl den 15 maj 1931. Denna specifika del av området kallas numera officiellt för Gösta Bohmans plats, ett namn som invigdes i juni 2009. Namnet är uppkallat efter den tidigare ekonomiministern och moderatledaren Gösta Bohman. En av de mest kända personerna som bott vid Karlaplan är författaren och dramatikern August Strindberg. Han bodde på Karlaplan 10, i det så kallade Strindbergshuset, under perioden från 1901 till 1908. Det ursprungliga huset, som var det första att byggas vid Karlaplan och ritats av arkitekterna Ludvig Pettersson och Ture Stenberg, revs 1969 efter en lång och omfattande debatt med många protester.
Kvarteren och deras stadsplanering
Karlaplan omges av åtta distinkta kilformade kvarter som ger platsen dess karakteristiska stjärnform. Dessa kvarter stadsplanerades första gången år 1879 för området som ligger söder om Karlaplan. För området norr om Karlaplan fastställdes stadsplaner först år 1911. Sedan dessa första planer har flera anpassningar och nya stadsplaner fastställts för området genom åren. Kvarteren, räknat från norr och sedan medurs, heter Djursborg, Fältöversten, Trumslagaren, Musketören, Fanan, Harpan, Minan och Vedbäraren. Till Karlaplan hör också en kort gatstump som utgör en förlängning av Styrmansgatan, samt den öppna ytan framför kvarteret Fältöversten som nu bär namnet Gösta Bohmans plats.
Bebyggelsen och arkitekturen runt platsen
Husen runt Karlaplan uppfördes under en lång tidsperiod och representerar olika arkitektoniska stilar och epoker. Karlaplan 1 i kvarteret Minan byggdes 1895 efter ritningar av arkitekt Oscar Holm. Karlaplan 2 i kvarteret Harpan byggdes första gången 1889 men ersattes helt 1930 av en ny byggnad för Telegrafverket, ritad av Lars Johan Lehming, specifikt för att inhysa en automattelefonstation. Karlaplan 3–5 i kvarteret Minan uppfördes 1894 enligt arkitekten Ernst Stenhammars ritningar och är idag byggnadsminnesmärkt samt blåmärkt av Stadsmuseet. Karlaplan 4 i kvarteret Harpan ritades 1956 av Ernst Grönwall för AB Radiotjänst och huset var den ursprungliga platsen för Karlaplansstudion, som numera är känd som Maximteatern.
Karlaplan 6-8 i kvarteret Harpan ritades också av Ernst Stenhammar och stod färdigt redan 1889, och även denna fastighet är blåmärkt av Stadsmuseet. Karlaplan 7 i kvarteret Vedbäraren byggdes mellan 1925 och 1926 efter ritningar av arkitekten Gustav Adolf Falk. Karlaplan 9 i kvarteret Djursborg uppfördes 1921–1924 av det framstående arkitektkontoret Höög & Morssing. På Karlaplan 10 i kvarteret Fanan revs det historiska Strindbergshuset 1969, och den nuvarande byggnaden på platsen är från 1971.
Karlaplan 11 i kvarteret Djursborg byggdes 1916-1917, även det efter ritningar av Höög & Morssing. Karlaplan 12 i kvarteret Musketören byggdes under perioden 1916–1919 efter ritningar av arkitektkontoret Hagström & Ekman. Karlaplan 14-16 i kvarteret Trumslagaren byggdes mellan 1920 och 1928, återigen av Höög & Morssing. Karlaplan 15A i kvarteret Fältöversten är Fältöverstens köpcentrum, byggt i början av 1970-talet med Lennart Bergström som ansvarig arkitekt. Slutligen byggdes Karlaplan 18 i kvarteret Trumslagaren under åren 1920-1926, opå nytt ritat av arkitektkontoret Höög & Morssing.
Karlaplans betydelse och nutid
Karlaplan är en av Stockholms mest exklusiva och dyra adresser, belägen i direkt anslutning till den kungliga parken Djurgården. Området är en viktig trafikknutpunkt där sex gator möts: Karlavägen, Narvavägen, Östermalmsgatan, Lützengatan, Värtavägen och Styrmansgatan. Platsen betjänas effektivt av tunnelbanestationen Karlaplan, vilket gör den lättillgänglig. Parken med sin karakteristiska fontän är en populär plats för både stadens invånare och besökare, och kombinerar grönskande lugn med omgivande stadsmiljö och historisk arkitektur. Området representerar en lyckad syntes av stadsplanering från 1800-talet och parkarkitektur från 1900-talet.
Vanliga frågor om Karlaplan, Stockholm
Var ligger Karlaplan i Stockholm och hur kommer man dit?
Karlaplan ligger på Östermalm i centrala Stockholm, i en exklusiv del av staden. Det är en stjärnplats där flera viktiga gator möts: Karlavägen, Narvavägen, Östermalmsgatan, Lützengatan, Värtavägen och Styrmansgatan. Platsen ligger nära den kungliga parken Djurgården, vilket ger ett grönskande och attraktivt läge. För att ta sig till Karlaplan kan man enkelt använda tunnelbanan, eftersom platsen betjänas av tunnelbanestationen Karlaplan.
Vad kan man se och uppleva på Karlaplan?
På Karlaplan finns en stor cirkulär park med en omfattande fontänbassäng som anlades 1930 och är ett populärt samlingspunkt. I den norra delen av parken står Flygarmonumentet, ett betydande verk av den världsberömde skulptören Carl Milles som invigdes 1931. Runt platsen finns åtta kilformade kvarter med arkitektoniskt intressanta byggnader från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, många ritade av kända arkitekter. Platsen är känd för sin exklusiva bebyggelse och är ett vackert exempel på stadsplanering med inspiration från europeiska storstäder som Paris. Parken erbjuder en lugn oas mitt i staden, och historien om August Strindbergs tidigare bostad tillför en kulturell dimension.
Varför heter det Karlaplan och vem är det uppkallat efter?
Karlaplan fick sitt nuvarande namn år 1885 i samband med en omfattande namnrevision i Stockholm. Namnet valdes specifikt för att hedra tre svenska kungar: Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII. Namngivningen gjordes under den officiella kategorin fosterländska och historiska namn, vilket var vanligt under den tiden. Gatunamnet Karlavägen, som leder till platsen, fick sitt namn exakt samtidigt i samma namnrevision. Under de allra första åren stavades namnet ibland som Carlaplanen i vissa dokument.
Vem är den mest kända personen som har bott på Karlaplan?
Den mest kända personen som har bott på Karlaplan är författaren, dramatikern och konstnären August Strindberg. Han bodde på adressen Karlaplan 10, i det som kallades Strindbergshuset, under en betydelsefull period från 1901 till 1908. Det ursprungliga huset där han bodde var det första huset som byggdes vid Karlaplan och ritades av arkitekterna Ludvig Pettersson och Ture Stenberg. Huset revs dock 1969 efter en nästan decennielång och mycket omfattande debatt med många protester från kulturvänner. Platsen har för övrigt länge varit och förblir en av Stockholms mest exklusiva och eftertraktade adresser.
Vad är historien bakom parken och fontänen på Karlaplan?
Idén till en stjärnplats här kommer från den övergripande Lindhagenplanen från 1866, som presenterades av ett utskott under Albert Lindhagen, med tydlig inspiration från platser som Place de l'Étoile i Paris. Anläggningsarbetet på platsen påbörjades 1896 på marken där den tidigare Ladugårdslandstullen, även kallad Hökens port, låg. Under första världskrigets nödår användes marken till grönsaksodling, och det fanns fotograferat kålodlingar här 1917. Den nuvarande utformningen med den stora cirkulära fontänbassängen kom till i slutet av 1920-talet efter förslag från arkitekten Ragnar Hjorth, och själva bassängen anlades 1930. Fontänen blev snabbt ett välkänt landmärke och det var tillåtet för barn att bada i bassängen.
Vilka kvarter omger Karlaplan och vad finns där?
Karlaplan omges av åtta kilformade kvarter som ger området dess särpräglade geometri. Dessa kvarter började stadsplaneras i två omgångar, först 1879 för området söder om Karlaplan och sedan 1911 för området norr om platsen. Kvarteren, räknat från norr och sedan medurs, heter Djursborg, Fältöversten, Trumslagaren, Musketören, Fanan, Harpan, Minan och Vedbäraren. Dessa kvarter innehåller en rad historiska byggnader uppförda av framstående arkitekter under perioden från 1880-talet till 1920-talet. Till exempel finns här byggnader ritade av Ernst Stenhammar, Höög & Morssing, och Hagström & Ekman, varav flera är blåmärkta eller till och med byggnadsminnesmärkta.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.




