Kallhäll

Historia och tillkomst

Kallhälls historia som modern ort började i början av 1900-talet när Bolinders Mekaniska Verkstäder år 1909 flyttade ut en del av sin tillverkning från Kungsholmen i centrala Stockholm till platsen. Näheten till Mälaren och järnvägen mellan Stockholm och Västerås var avgörande för valet av plats. Bolinders engagerade sig aktivt för de anställdas boende, vilket lade grunden för ortens tillväxt. Den ursprungliga industriverksamheten övertogs år 1956 av AB Svenska Maskinverken. Ortnamnet Kallhäll är första gången nämnt år 1539 i formen Kalhelle. Under senmedeltiden fanns här ett torp som ägdes av ärkebiskopen, och tillsammans med bland annat Görväln tillhörde området ärkebiskopsborgen i Stäket.

En viktig händelse i Kallhälls historia var ankomsten av en stor grupp sudettyskar i slutet av 1930-talet. Dessa människor hade tvingats fly från den tyska ockupationen av Tjeckoslovakien på grund av sina socialdemokratiska åsikter. Birger Dahlerus, verkställande direktör vid Bolinders Fabriks AB, ordnade så att många av dem fick arbete i Kallhäll. Deras första bostad blev ett hotell som drevs under pensionatsliknande förhållanden av Karin och Sten Brunbäck. Detta arrangemang kan ses som en tidig föregångare till den omfattande arbetskraftsinvandring till svensk industri som kom att ske under 1960-talet.

Bostadsområden och stadsbild

Kallhälls stadsbild präglas av olika typer av bebyggelse från olika epoker. Bolinders var den drivande kraften bakom de första planerade bostadsområdena. Bolinderbyn, som byggdes från år 1945, var Järfällas första större samplanerade område och ett exempel på modern bruksbebyggelse. Här uppfördes 21 radhuslängor med sammanlagt 168 tre-rummare, samt omkring 80 villor. En speciell tjänsteklausul gällde, vilket innebar att endast personer som arbetade på Bolinders fick bo där. Detta orsakade problem för den som slutade, eftersom det då inte fanns andra bostäder att flytta till i Järfälla.

Området Trehörningen byggdes 1950–1952 som en fortsättning på Bolinderbyn och bestod av fyra flerfamiljshus med 80 lägenheter, där samma tjänsteklausul tillämpades. Ett genombrott för en bredare bosättning kom år 1953 när Bolinders sålde mark till HSB, som byggde området Rondellen. Detta var HSB:s hundrade bostadsrättsförening och det första bostadsområdet i Kallhäll som byggdes i annan regi än Bolinders. Rondellen består av tre bågformade hus i tre våningar som bildar en oval kring en skyddad gård.

I början av 1960-talet byggdes det stora villaområdet Stålringen (och Tennringen) nordost om Rondellen, med 140 hus utlagda i ringformade gatusystem. Den stora expansionen under 1960-talet, som en del av regeringens miljonprogram, har satt starka spår i stadsbilden. Stora, långa och höga bostadsrättshus från denna tid slingrar sig längs de kuperade höjderna runt centrum. Lite längre bort finns områden med radhus och kedjehus. På östra sidan om motorvägen E18 ligger Kallhälls villastad, även kallad Björkliden.

Kallhälls gård och kulturhistoria

Kallhälls gård är en viktig kulturhistorisk plats i området. Huvudbyggnaden uppfördes år 1863 i schweizerstil som permanentbostad. År 1906 köptes gården av direktör Erik August Bolinder för att användas som sommarvilla. Efter hans död år 1930 blev gården huvudkontor för J. & C.G. Bolinders Mekaniska Verkstads AB. Ursprungligen var det styrelseordföranden C.H. Heurlin som köpte gården år 1906 och överförde köpet på bolaget.

Gårdens historia sträcker sig långt tillbaka. Under 1700-talet och första hälften av 1800-talet var Kallhäll utarrenderat. Det såldes sedan till Axel Ulrik Björkman på Görväln, och hans dotter Sophie Björkman ärvde gården år 1855. Sophie var gift med Ludvig Theodor Almqvist, som var civilminister 1856–1860 och senare justitieminister 1879–1880. Makarna behöll Kallhäll i 19 år. Sophies bror, Axel Fredrik Björkman, var en engagerad järfällabo som aktivt deltog i kommunens politiska liv.

Natur, rekreation och bad

Kallhäll erbjuder rikliga möjligheter till natur och friluftsliv. Väster om järnvägen och centrum ligger Görvälns naturreservat vid Mälaren. Öster om motorvägen E18 finns Järvafältet och Molnsättra naturreservat med sina beteskor. Nära Kallhäll ligger även Översjön, en populär badsjö med klippkanter och naturliga stränder, som delas med Sollentuna kommun.

Vid Mälaren finns två badplatser. Bonäsbadet är den mindre, belägen intill Mälarbanan. Kallhällsbadet är kommunens största friluftsbad med flera badbryggor och glassförsäljning på sommaren. I anslutning till badet finns restaurang och vandrarhem Kallhällsbaden. I Norra Stäket finns Ängsjö friluftsområde med friluftsgård som erbjuder kanotuthyrning, motionsspår, skidspår, bad och bastu.

Ett annat naturskönt område är Dikartorp, söder om Slammertorp, med gamla kulturmarker som sluttar mot Mälaren. Dessa lundar och ängar är av botaniskt intresse och här växer den sällsynta skogslöken och den fridlysta kungsängsliljan. Bebyggelse har funnits på platsen sedan 1500-talet. I Kallhälls centrum ligger det mindre grönområdet Kallhällsparken, invigt 1992, med fågeldamm, en tillgänglighetsanpassad lekpark från 2008 och stora gräsmattor för fotboll.

Infrastruktur, näringsliv och kända personer

Kallhälls pendeltågsstation är en central knutpunkt för området. Den ursprungliga stationen togs i bruk år 1907 på Stockholm, Västerås, Bergslagens Järnvägar för att betjäna Bolinders industriområde och det växande villaområdet. Innan dess stannade inte tågen i Kallhäll. Dubbelspår till Stockholm Centralstation blev klart år 1964, och stationen anpassades för pendeltågstrafik efter att SL tagit över ansvaret för lokal persontrafik i länet år 1967. Mellan 2014 och 2016 genomgick stationen en om- och utbyggnad. Den har nu två plattformar med totalt fyra pendeltågsspår, två spår för passerande tåg och två för vändande tåg, samt ytterligare spår för fjärr- och godståg.

Näringslivet i Kallhäll har historiskt dominerats av industrin, med Bolinders som främsta exempel. Idag är de större arbetsgivarna Icas lager, Dahl och Arla Foods, som driver Stockholm Mejeri. Flera mindre företag har verksamhet i lokaler nära motorvägen E18. De gamla Bolinder-fabriksbyggnaderna finns kvar, omgivna av moderna och dyra bostäder vid Mälaren. Under 1960-talet, när Kallhäll expanderade i snabb takt, bosatte sig flera personer som senare blev kända i det offentliga livet här. Bland dessa kan nämnas politikerna Anna-Greta Leijon och Ingvar Carlsson, samt den före detta LO-ordföranden Gunnar Nilsson. Även rapparen och Youtube-kändisen Alex Ceesay har nämnts som känd Kallhällsbo.

Vanliga frågor om Kallhäll

Var ligger Kallhäll?

Kallhäll ligger i Järfälla kommun i Stockholms län, norr om Stockholm. Det är en del av Stockholms tätort och är beläget intill Mälaren. Området ingår i kommundelen Kallhäll-Stäket. Avståndet till Stockholm Centralstation med pendeltåg är 21,1 kilometer. Kallhäll är ett område i kommunens norra del.

Vad finns att se och göra i Kallhäll?

I Kallhäll finns stora naturområden som Görvälns naturreservat väster om järnvägen och Molnsättra naturreservat öster om E18. Vid Mälaren finns två badplatser, varav Kallhällsbadet är kommunens största friluftsbad med restaurang och vandrarhem i anslutning. I Norra Stäket finns Ängsjö friluftsområde med friluftsgård som erbjuder kanotuthyrning, motionsspår, skidspår, bad och bastu. Kulturhistoriskt intressant är Kallhälls gård från 1863 och de bevarade Bolinder-fabriksbyggnaderna. I centrum finns Folkets hus med biograf och bibliotek, samt ett tjugotal affärer och serveringsställen.

Hur ser bebyggelsen ut i Kallhäll?

Kallhäll har en varierad bebyggelse. Väster om centrum, nära Mälaren, finns moderna lägenhetshus och radhus byggda på 2000-talet. Runt centrum dominerar stora bostadsrättshus från 1950- och 1960-talen, många långa och höga. Lite längre bort finns områden med radhus, kedjehus och villor. Historiska bostadsområden inkluderar Bolinderbyn med radhus från 1945, Rondellen från 1953 med bågformade hus, och villaområdena Stålringen och Tennringen från 1960-talet. På östra sidan E18 ligger Kallhälls villastad, även kallad Björkliden.

Vad är historien bakom Kallhäll?

Kallhäll började växa fram som en industriförort år 1909 när Bolinders Mekaniska Verkstäder flyttade delar av sin tillverkning hit från centrala Stockholm. Bolinders byggde bostäder för sina anställda, vilket startade ortens utveckling. En stor grupp sudettyskar kom som flyktingar hit i slutet av 1930-talet och fick arbete via Bolinders. Under 1960-talet expanderade Kallhäll kraftigt som en del av miljonprogrammet, vilket gav området dess karakteristiska höga bostadshus. Ortnamnet är känt sedan 1539, och platsen har en lång historia med bland annat ett ärkebiskopligt torp under medeltiden.

Finns det pendeltåg till Kallhäll?

Ja, Kallhäll har en pendeltågsstation. Den ursprungliga stationen invigdes år 1907 för att betjäna Bolinders industri och bostadsområde. Stationen har byggts om och utvidgats flera gånger, senast mellan 2014 och 2016. Den har nu två plattformar med fyra pendeltågsspår och separata spår för fjärr- och godståg. Stationen ligger på linjen mellan Stockholm och Västerås och är en viktig knutpunkt för pendlingen till och från Stockholm. Dubbelspår till Stockholm blev klart år 1964.

Vilka är de största arbetsgivarna i Kallhäll?

De större arbetsgivarna i Kallhäll är Icas lager, företaget Dahl och Arla Foods, som driver Stockholm Mejeri. Dessa verksamheter är betydande för det lokala näringslivet. Förutom dessa finns flera mindre företag som bedriver verksamhet i lokaler nära motorvägen E18. Historiskt sett var Bolinders Mekaniska Verkstäder, som senare blev AB Svenska Maskinverken, den absolut dominerande arbetsgivaren och orsaken till ortens tillblivelse. Bolinders fabriksstrukturer finns fortfarande kvar i området.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.