Irak
Irak, formellt Republiken Irak, är en republik i sydvästra Asien i regionen Mellanöstern. Landet, som historiskt är känt som Mesopotamien, anses vara en av världens äldsta civilisationers vagga. I modern tid har landet präglats av diktatur, krig och ockupation, men är idag en federal parlamentarisk republik. Irak är hem för en mångfaldig befolkning och har stora oljetillgångar.
Geografi och befolkning
Irak ligger i västra Asien inom regionen Mellanöstern och gränsar till sex länder samt har en kort kustremsa mot Persiska viken. Landets geografi är mångfaldig, från de bördiga slätterna mellan floderna Tigris och Eufrat till bergsområden i norr. Denna variation speglas också i ett rikt djurliv. Befolkningen på över 46 miljoner är etniskt och religiöst mångskiftande. Den största etniska gruppen är irakiska araber, följt av en betydande kurdisk befolkning. Andra grupper inkluderar turkmener, assyrier, armenier, yazidier, mandéer och shabaker.
Majoriteten av irakierna är muslimer, men landet erkänner flera religiösa minoriteter. Dessa inkluderar kristna, yazidier, mandéer, yarsaniter, zoroastrier och judar. Den religiösa mångfalden har varit en del av landets historia men har också utgjort en källa till konflikter under senare tid. De officiella språken är arabiska och kurdiska. Ytterligare flera språk har erkänt regional status, däribland nyarameiska (även kallat assyriska eller syriska), turkiska (turkmeniska), armeniska och mandaic.
Antiken och den tidiga historien
Området som idag är Irak är identiskt med det forntida Mesopotamien, vilket betyder 'landet mellan de två floderna'. Denna bördiga region mellan Tigris och Eufrat var platsen för några av världens allra första civilisationer och imperier från det 6:e årtusendet f.Kr. Här växte civilisationer som Sumer, Akkad, Babylonien och Assyrien fram. Sumererna, som etablerade sig från omkring 3200 f.Kr., anses vara den tidigaste kända civilisationen och utvecklade kilskrift, ett av de första skriftsystemen.
Mesopotamien var en härd för värdefulla uppfinningar och upptäckter som matematik, kalendrar, astrologi, navigering, tidsmätning, hjulet, segelbåten och skrivna lagar, varför det ofta kallas civilisationens vagga. Från början av den skrivna historien omkring 3100 f.Kr. dominerades området av sumeriska och akkadiska folk, inklusive assyrier och babylonier. Detta varade fram till Babylons fall år 539 f.Kr., då området erövrades av det akemenidiska persiska riket. Efter erövringen av Alexander den store år 332 f.Kr. blev det en del av det grekiska seleukidiska riket.
Islamisering och osmansk tid
Efter den arabiska erövringen av Mesopotamien på 600-talet e.Kr. islamiserades området snabbt. Under abbasiderna år 750 flyttades kalifatets huvudstad till Bagdad. Staden utvecklades till ett betydande globalt kulturellt och intellektuellt centrum under den islamiska guldåldern. Institutioner som Visdomens hus i Bagdad blev berömda. Denna epok tog ett brutalt slut år 1258 när mongoler under Hülegü invaderade och förstörde Bagdad, vilket ledde till en långvarig nedgång för regionen.
Efter mongolinvasionen hamnade området under flera på varandra följande imperier. Från 1500-talet och fram till 1900-talet styrdes det som en definierad region inom det Osmanska riket, känt som Osmanska Irak eller Irak-regionen. Under osmanerna var området uppdelat i de tre vilâyeterna (provinserna) Bagdad, Basra och Mosul. Lokala klanledare hade en relativt stor autonomi fram till 1800-talet, då reformer genomfördes som stärkte den centrala kontrollen.
1900-talet: Från brittiskt mandat till Baath-diktatur
Under första världskriget ockuperades Irak stegvis av brittiska styrkor från 1914, och efter kriget fick Storbritannien landet som mandat från Nationernas förbund. Namnet Irak, med möjligt ursprung i det sumeriska Uruk eller det medelpersiska ordet för 'slättland', antogs officiellt. Kungariket Irak bildades 1921 under den hashemitiske kungen Faisal I. Landet vann gradvis större självständighet och blev formellt självständigt 1932, men förblev i ett nära alliansavtal med Storbritannien. Monarkin störtades 1958 i en blodig militärkupp ledd av general Abd al-Karim Qasim, där kung Faisal II mördades och Irak blev republik.
Qasims regim inledde vänskapliga förbindelser med Sovjetunionen och genomförde jordreformer, men politiska splittringar, särskilt kring panarabism, ledde till instabilitet. 1963 genomfördes en ny kupp som förde arabnationalister och baathister närmare makten. Den baathistiska enpartistaten etablerades slutligen 1968 under Ahmed Hassan al-Bakr. 1979 grep al-Bakrs kusin Saddam Hussein makten och utsåg sig till president. Hans styre var en hård diktatur. Irak inledde ett förödande krig mot Iran 1980 som varade i åtta år. Efter kriget, i ekonomisk kris, ockuperade Irak grannlandet Kuwait 1990. Detta ledde till Gulfkriget 1991, där en FN-godkänd koalition ledd av USA drev ut de irakiska styrkorna från Kuwait. Efter kriget uppmanades oppositionsgrupper att göra uppror mot Saddam Hussein, men de fick inget internationellt militärt stöd och slogs ned av regimen.
2000-talet: Invasion, ockupation och republik
År 2003 invaderades Irak på nytt av en koalition ledd huvudsakligen av USA och Storbritannien, utan FN-mandat. Orsakerna som angavs var påstått innehav av massförstörelsevapen och förmodat stöd till al-Qaida, beskyllningar som senare inte kunde bekräftas. Invasionen, som kallas Irakkriget, ledde till Saddam Husseins fall och en lång period av kaos, väpnat motstånd och sekteriskt våld. Ockupationen förvandlade Irak till en parlamentarisk republik med en ny konstitution.
En demokratiskt vald regering tillträdde 2006. De Natoledda styrkorna stannade kvar i landet även efter att formella strider upphörde för att stödja de irakiska säkerhetsstyrkorna. Perioden 2013 till 2017 präglades av en ny stor konflikt med uppkomsten och slutliga nederlaget för terrororganisationen Islamiska staten. Idag pågår konflikter i lägre skala, och landet påverkas fortfarande av instabilitet samt Irans inflytande, även om Irak på senare tid har börjat begränsa detta inflytande och stärka sin egen statliga auktoritet. Irak är idag en federal parlamentarisk republik som betraktas som en framväxande medelmakt.
Kulturarv och ekonomi
Iraks kulturarv är exceptionellt rikt, härrörande från dess ställning som civilisationens vagga. Arkeologiska lämningar från bosättningar går tillbaka upp till 120 000 år. Landet är fyllt av ruiner och fyndplatser från sumerisk, babylonisk, assyrisk och senare islamisk historia. Bagdad var under abbasiderna ett världsledande centrum för lärande och vetenskap. Denna långa historia av innovation och kunskapsutveckling är en central del av landets identitet.
Ekonomiskt har Irak en av världens största kända oljeresor, och olje- och gasindustrin är extremt viktig. Landet har också en betydande jordbrukssektor, baserad på de bördiga slätterna i Mesopotamien. Turism, särskilt kulturell och historisk turism, har potential men har hämmats av decennier av konflikter och säkerhetsproblem. Irak befinner sig i en kontinuerlig process av återuppbyggnad och ekonomisk utveckling efter årens krig.
Vanliga frågor om Irak
Var ligger Irak och vilka länder gränsar det till?
Irak ligger i regionen Mellanöstern i västra Asien. Landet har landgräns mot sex länder: Saudiarabien och Kuwait i söder, Turkiet i norr, Syrien i nordväst, Jordanien i väst och Iran i öst. I sydöst har Irak en kort kustremsa ut mot Persiska viken. Landets geografi sträcker sig från de bördiga slätterna kring floderna Tigris och Eufrat till bergsområden längre norrut. Det nuvarande Irak motsvarar historiskt de tre osmanska provinserna Bagdad, Basra och Mosul.
Vad är Iraks huvudstad och hur stor är befolkningen?
Iraks huvudstad är Bagdad, som också är landets största stad med över 8 miljoner invånare. Den totala befolkningen i Irak är över 46 miljoner människor, vilket gör landet till det 31:a mest folkrika i världen. Bagdad har en lång och rik historia och var under medeltiden huvudstad för det abbasidiska kalifatet och ett världsberömt centrum för kultur och vetenskap under den islamiska guldåldern. Staden förstördes svårt av mongolerna 1258, vilket inledde en lång period av nedgång.
Vilka är de officiella språken i Irak?
De officiella språken i Irak är arabiska och kurdiska. Arabiska är det mest utbredda språket, medan kurdiska talas av den kurdiska befolkningen främst i norra delen av landet. Utöver detta erkänns flera andra språk som regionala eller minoritetsspråk. Dessa inkluderar nyarameiska (även kallat assyriska eller syriska), turkiska (turkmeniska), armeniska och mandaic. Denna språkmångfald speglar landets etniska sammansättning, som inkluderar grupper som araber, kurder, turkmener, assyrier och armenier.
Vad är Irak känt för historiskt?
Irak är historiskt känt som Mesopotamien, 'landet mellan floderna' Tigris och Eufrat. Denna region anses vara en av civilisationens vaggor, där några av världens första städer, imperier och uppfinningar uppstod från det 6:e årtusendet f.Kr. Här växte civilisationer som Sumer, Akkad, Babylonien och Assyrien fram. Mesopotamien var platsen för uppfinningar som kilskrift, matematik, kalendrar, hjulet och skrivna lagar. Under medeltiden blev Bagdad ett världsledande kulturellt och intellektuellt centrum under det abbasidiska kalifatet, med institutioner som Visdomens hus.
Vilken typ av regering har Irak idag?
Irak är idag en federal parlamentarisk republik. Detta politiska system etablerades efter invasionen 2003 och Saddam Husseins regimes fall. Landet har en folkvald nationalförsamling och en konstitution som antogs 2005. Presidenten är statschef, medan premiärministern är regeringschef. Irak betraktas som en framväxande medelmakt, men landet har fortsatta utmaningar med stabilitet, säkerhet och återuppbyggnad efter decennier av krig och konflikter. De Natoledda styrkorna var länge kvar i landet för att stödja den irakiska staten.
Vilka är de största etniska och religiösa grupperna i Irak?
Irak har en mycket mångfaldig befolkning. Den största etniska gruppen är irakiska araber, följt av en betydande kurdisk befolkning. Andra etniska grupper inkluderar turkmener, assyrier/syrianer, armenier, yazidier, mandéer och shabaker. Religiöst är majoriteten av irakierna muslimer. Det finns dock betydande religiösa minoriteter som är officiellt erkända, inklusive kristna, yazidier, mandéer, yarsaniter, zoroastrier och judar. Denna mångfald har varit en del av landets historia men har också varit en källa till spänningar, särskilt under senare konflikter.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.
