Hedemora

Historia och utveckling

Hedemora är den äldsta staden i Dalarna och fick torgmarknadsrättigheter 1446, vilka erkändes 1449. Stadens stadsrätt gavs 1459 av kung Kristian I, vilket inkluderade rätten att ha borgmästare, rådmän och domstol. Dessa rättigheter bekräftades och utökades senare av flera svenska monarker, inklusive Gustav Vasa, Johan III och Gustav II Adolf. Under 1500-talet fungerade Hedemora som en viktig marknadsplats för de omgivande områdena och som transitort för bergsprodukter som skickades vidare mot Mälardalen. Gustav Vasa anlade sitt första myntverk i staden 1521, men det var endast i drift fram till 1524. Mynten från detta verk benämndes dalklippingar.

Under 1600-talet försämrades de ekonomiska förutsättningarna för staden. En bidragande orsak var att Bergskollegium 1688 påbörjade nedläggningar av hyttor och hamrar i Dalarna för att skydda träkolsförsörjningen till Falu koppargruva. Hedemora hade haft monopol på att sälja järn från Österbergslagen till Västerås, och nedläggningarna blev ett hårt slag för stadens ekonomi, vilket ledde till en minskande befolkning. Staden förlorade också kampen om handelsrättigheter i Västerbergslagen till andra städer som Köping, Arboga och Västerås. En förnyad expansion inleddes i början av 1900-talet till följd av nya industrier, och befolkningen fördubblades under perioden 1900 till 1930, från cirka 1800 till 3800 invånare.

Stadsbild och byggnader

Hedemoras stadskärna och dess förlängning längs den före detta våtmarken Henemoren präglas av flera hus från 1700- och 1800-talet. Staden har fem byggnadsminnen: Bos-Kalles gård, Gamla apoteket, Hedemora teaterlada, Perssonska gården och Wahlmanska huset. Perssonska gården ligger på den plats där Gustav Vasas myntverk enligt traditionen var beläget. Stadens enda bevarade medeltida byggnad är Hedemora kyrka, som uppfördes i slutet av 1200-talet eller början av 1300-talet. Arkitekten Lars Israel Wahlman, som var född i Hedemora, har satt starka spår i stadsbilden. Han ritade hus som Villa Trefnan, Trotzgården och Wahlmanska huset kring sekelskiftet 1900. Den stora utbyggnaden av staden med flerfamiljshus och egnahemsområden började på 1920- och 1930-talen och fortsatte sedan successivt fram till 1980-talet. Hedemora har även fyra herrgårdar inom eller nära tätortsgränserna: Emaus herrgård, Eriksdals herrgård, Hälla herrgård och Svedjans herrgård. Staden klassades som riksintresse för kulturmiljövård redan 1987, vilket understryker dess historiska värde.

Bränder och återuppbyggnad

Staden har drabbats svårt av stora bränder två gånger, år 1754 och 1849. Branden 1754 startade den 2 maj på en skomakares verkstad och spred sig med stor hastighet. Totalt brann 90 av stadens 110 tomter ner, inklusive rådstugan, skolan, prostgården och i stort sett alla foder- och spannmålsförråd. Skomakaren dömdes efteråt till en månads fängelse på vatten och bröd. Efter branden erbjöd staten staden 15 års skattefrihet mot att borgarna byggde sina hus i sten, men de överklagade och fick istället fyra års skattefrihet utan stenbyggnadskrav. Ödeläggelsen medförde dock en möjlighet att bygga om staden i ett mer modernt utförande, med bredare gator samt rätvinkliga gårdar och kvarter. Ett antal brandskyddsbestämmelser infördes, bland annat ett förbud mot att röka på gatorna, med böter eller stockstraff som påföljd.

Nästa stora brand bröt ut på natten mellan den 21 och 22 april 1849 och förstörde 33 gårdar. Efter denna brand beslutades att en sprutbod skulle uppföras. En frivillig brandkår inrättades först 1868, och 1896 fick staden ett vattenledningssystem som även brandkåren kunde använda. Brandkåren utrustade sina tre brandkärror med kopplingar till vattenledningen. År 1911 byggdes ett nytt polishus, dit också brandkåren flyttade.

Namn, symboler och kultur

Namnet Hedemora, som finns belagt från 1370 i formen Henamorum, innehåller förleden hed, som betyder torr, tallbevuxen mark, och syftar på ett område som nu är centrala staden. Efterleden innehåller mor, som betyder sumpig granskog. Orten har en stark symbol i Hedemoraryttaren. Denna ryttare i Hedemoradräkt på en röd häst med en kurbitsliknande växt under möter besökare i två rondeller, i Tviksta och i Gussarvet. En modern variant är Hedemoradraget, som föreställer en motorcyklist på en chopper delvis formad som en dalahäst. Denna symbol är en anspelning på Hedemoras historia som motorstad och används för kommunens informationsblad med samma namn. Hedemora har gett upphov till flera kända personer, såsom operasångerskan Kerstin Thorborg, skådespelaren Edvin Anger, bandyspelaren Martin Matsbo, konstnären Bertil Norman och ishockeyspelaren Ulf Stenlund. Staden är också hemort för de oberoende spelföretagen Clifftop Games, som har producerat spelen Kathy Rain och Whispers of a Machine, och Killmonday Games, som står bakom Fran Bow och Little Misfortune.

Industri och ekonomi

Hedemoras industriella historia är starkt förknippad med Hedemora Verkstäder, senare Hedemora Diesel AB. Företagets fartygsmotorer har använts i många fartyg byggda av Kockums, som ubåten HSwMS Orion, Collins-klass ubåtar i Australien och Archer-klass ubåtar i Singapore. Denna industriella verksamhet var en drivkraft bakom stadens befolkningsökning under tidigt 1900-tal. Staden fungerade historiskt som uppsamlingsplats för stångjärn som skulle till Stockholm, en rättighet som dock förlorades 1628 till förmån för Västerås. Under medeltiden och framåt var handeln strängt reglerad. Kung Kristofers privilegiebrev från 1446 betonade den allmänna torgfriheten, men partihandel var förbehållen de större städerna. Endast detaljhandel fick förekomma i Hedemora, och bergsmännen tvingades slå igen sina handelsbodar i staden. Stadens torghandel var reglerad, och den som inte hade egen bod fick hyra plats. År 1505 dömdes flera byamän för att ha olovligen uppfört egna bodar på torget.

Administrativ tillhörighet

Hedemora stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Delar av ortens bebyggelse låg även i den omgivande Hedemora landskommun. År 1967 utökades staden med kringliggande områden och den ombildades 1971 till Hedemora kommun med Hedemora som centralort. Kyrkligt tillhörde orten före 1961 Hedemora stadsförsamling, därefter till 2010 Hedemora församling. Från 2010 ingår den i Hedemora-Garpenbergs församling och från 2018 i Hedemora, Husby och Garpenbergs församling. Rättsligt ingick orten till 1937 i domkretsen för Hedemora rådhusrätt, därefter till 1971 i Hedemora tingslag. Från 1971 till 2001 ingick Hedemora i Hedemora domsaga, och sedan 2001 ingår den i Falu domkrets. Denna administrativa historia speglar stadens långa roll som centralort i regionen.

Vanliga frågor om Hedemora

Var ligger Hedemora och vilken är dess historiska betydelse?

Hedemora ligger i Dalarnas län i Sverige och är centralort i Hedemora kommun. Staden har stor historisk betydelse som Dalarnas äldsta stad. Den fick torgmarknadsrättigheter 1446 och stadsrätt 1459, vilket gör den till regionens enda medeltida stad med officiella rättigheter. Under 1500-talet var den en viktig marknadsplats och transitort för bergsprodukter på väg mot Mälardalen. Gustav Vasa anlade sitt första myntverk i staden 1521.

Vad kan man se och uppleva i Hedemora?

I Hedemora kan man se en välbevarad stadskärna med hus från 1700- och 1800-talet. Stadens enda bevarade medeltida byggnad är Hedemora kyrka från 1200- eller 1300-talet. Det finns fem byggnadsminnen: Bos-Kalles gård, Gamla apoteket, Hedemora teaterlada, Perssonska gården och Wahlmanska huset. Arkitekten Lars Israel Wahlmans verk, som Villa Trefnan, är andra sevärda byggnader. Symbolen Hedemoraryttaren möter besökare i två rondeller. Staden har även fyra herrgårdar inom eller nära tätorten.

Hur har bränder format Hedemora?

Hedemora härjades svårt av bränder 1754 och 1849. Branden 1754 förstörde 90 av 110 tomter, inklusive viktiga offentliga byggnader och förråd. Katastrofen ledde dock till en modernisering av stadsplanen med bredare gator och rätvinkliga kvarter. Efter branden infördes strikta brandskyddsbestämmelser, som ett förbud mot att röka på gatorna. Branden 1849 förstörde 33 gårdar och ledde till bildandet av en frivillig brandkår 1868. Ett vattenledningssystem infördes 1896 för att underlätta brandbekämpning.

Vilken industri är Hedemora känt för?

Hedemora är internationellt känt för företaget Hedemora Diesel AB (tidigare Hedemora Verkstäder) och dess fartygsmotorer. Dessa motorer har använts i ubåtar byggda av Kockums, som svenska HSwMS Orion, Australiens Collins-klass och Singapores Archer-klass. Denna industriella verksamhet var en huvudorsak till att stadens befolkning fördubblades under perioden 1900 till 1930. Staden är också känt för motorcykeltävlingen TT-loppet, som arrangerades på en racerbana i staden 1958. Motorcykelkulturen återspeglas i symbolen Hedemoradraget.

Vad betyder namnet Hedemora och vad är Hedemoraryttaren?

Namnet Hedemora kommer från forntida Henamorum. Förleden 'hed' betyder torr, tallbevuxen mark och syftar på centrala staden. Efterleden innehåller 'mor' som betyder sumpig granskog. Hedemoraryttaren är stadens symbol och föreställer en ryttare i Hedemoradräkt på en röd häst med en kurbitsliknande växt under. Statyer av ryttaren finns i rondellerna i Tviksta och Gussarvet. En modern variant, Hedemoradraget, är en motorcyklist på en chopper och symboliserar stadens motorhistoria. Den används som symbol för kommunens informationsblad.

Hur har Hedemoras befolkning utvecklats?

Hedemoras befolkningstillväxt stannade upp när ekonomin försämrades på 1600-talet. Först på 1840-talet nådde invånarantalet över 1 000. En kraftig expansion skedde med den industriella tillväxten i början av 1900-talet. Mellan år 1900 och 1930 fördubblades befolkningen, från cirka 1800 invånare till 3800 invånare. År 2010 uppgick invånarantalet i tätorten till 7 273 personer. Denna tillväxt drevs av nya industrier, främst Hedemora Diesel, som etablerades i staden.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.