Härnösand

Historia och utveckling

Härnösand grundades 1585 av kung Johan III. Staden anlades på fastlandet och på öarna Härnön, Mellanholmen, Kronholmen och Bockholmen. Namnet härstammar från sundet mellan Härnön och fastlandet, som kallades Hernösundh redan på 1300-talet. Förledet Härn- är ett ord som är släkt med hjärna och syftar på det hjässformiga Vårdkasberget på Härnön. Staden växte långsamt och liknade länge ett större fiskeläge. År 1710 hade den endast 637 invånare. Staden drabbades hårt av flera bränder under 1700-talet, bland annat en förödande brand 1721 som anlades av ryska trupper och lämnade endast två små hus kvar.

Efter att det bottniska handelstvånget upphävdes 1766 och staden fick full stapelrätt 1812 började Härnösand att blomstra. Staden blev ett viktigt administrativt centrum. Den blev residensstad 1645 för ett län som omfattade Jämtland, Medelpad och Ångermanland, och har varit residensstad sedan 1654 med undantag för perioden 1762 till 1778. År 1772 blev Härnösand biskopssäte. Ett gymnasium hade inrättats redan 1648, vilket var det enda i länet fram till 1800-talets mitt och där inleddes också en prästutbildning.

Under 1800-talet växte staden tack vare varvsindustri, sjöfart och bankväsende. En sparbank grundades 1827 och en affärsbank tillkom 1849. Härnösand blev den 10 december 1885 en av de första städerna i Europa med elektrisk gatubelysning. Under 1890-talet besöktes staden av högt uppsatta personer som den tyske kejsaren Wilhelm II och den thailändske kungen Chulalongkorn. Järnvägsförbindelse med Norra stambanan kom först 1893. Stadsdelarna Gådeåstaden och Bondsjöstaden inkorporerades med staden 1891 respektive 1922.

Stadsbild och bebyggelse

Stadens huvudsakliga bebyggelse bestod fram till 1900-talet av trähus som byggdes efter den stora branden 1721. På senare tid har många gamla hus rivits för att ge plats åt betongbyggnader, som när Mellanholmens 1700-talsbebyggelse revs 1990. Idag återstår bara några kvarter från 1700- och 1800-talen. Dessa finns främst i stadsdelen Östanbäcken, i ett kvarter mellan Norra Kyrkogatan och Storgatan, samt vid Långgatan och på andra spridda platser. De flesta av dessa kvarvarande hus är byggnadsminnesmärkta. Härnösand är ovanligt bevarat i Sverige med så intakta gårdar och trähus från denna tid.

Vid 1800-talets slut och under 1900-talets början byggdes också större stenhus längs gator som Nybrogatan, Köpmangatan och utmed Skeppsbron. Många av dessa har också varit rivningshotade, men de flesta står kvar idag. Författaren Lubbe Nordström, som var från Härnösand, kallade sin hemstad för Öbacka. En liten gata i Östanbäcken, Södra Nygränd, har döpts om till hans ära.

Militär historia och försvar

Sveriges försvarsmakt har länge varit representerad i Härnösand. Staden var stabsort under krigen mot Ryssland och eldhärjades 1721. Under 1809 års krig var staben för Bottenhavsförsvaret placerad här. Åren 1849 till 1893 var ett batteri ur Svea artilleriregemente förlagt till staden, först känt som 14. 6-pundiga batteriet. Dess förläggning på Östanbäcksgatan 8 finns fortfarande kvar. Batteriet flyttade senare till Östersund.

Åren 1894 till 1910 låg militärkommandot för mellersta Norrland i Härnösand. Kaserner uppfördes i samband med första världskriget för utbildning av värnpliktiga, men byggdes om och användes istället som Vanföreanstalten. När denna verksamhet lades ner 1975 övertogs kasernen av Landsarkivet i Härnösand. År 1953 bildades Härnösands kustartilleriregemente (KA 5), som avvecklades 1998. Även Norrlandskustens marinkommando avvecklades 2000. En viktig strategisk punkt var Hemsö fästning, som idag är byggnadsminne. Idag finns bland annat Västernorrlandsgruppen, Försvarets materielverk och Försvarsmaktens logistik kvar i staden.

Näringsliv och infrastruktur

Härnösands näringsliv har historiskt präglats av offentlig verksamhet, varvsindustri, sjöfart, skogsindustri och mekaniska verkstäder. Sedan 1970-talet har antalet arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin minskat och den offentliga sektorn blivit alltmer dominant. Bland nedlagda industrier finns Kronholmvarvet, Nya varvet, Hernösands Ångsågs AB, Hernö Bryggeri AB, Tobaksmonopolet och ASEA Härnöverken. Idag finns lokalt ägda företag som Edmolift, Hernö Gin, Logosol och Absolicon Solar Concentrator AB.

Den största privata arbetsgivaren i tätorten har varit Com Hem, vars kundtjänst för hela Sverige var placerad här. Andra betydande arbetsplatser är SCA Bionorr, som tillverkar pellets, och en mängd småindustrier i Härnöverken. Bland de offentliga arbetsgivarna märks länsstyrelsen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Riksarkivet med Landsarkivet i Härnösand, Sida och Kriminalvården. Anstalten Saltvik, som färdigställdes 2011, är en av landets största anstalter i säkerhetsklass 1 med plats för 200 intagna och sysselsätter cirka 250 personer. Den ersatte den äldre anstalten Härnösand från 1862.

Härnösands djuphamn på åtta meter har varit en stor fördel för näringslivet. Hamnen låg under 1800-talet bland landets fem största. Idag finns här utöver djuphamn även oljehamn, rororamp och tre gästhamnar nära centrum. Staden trafikeras av järnväg via Ådalsbanan och Botniabanan, med snabbtåg, regionaltåg och nattåg. Europaväg 4 går igenom Härnösand.

Utbildning, kultur och idrott

Härnösands gymnasium grundades 1648 och var under många år det enda i länet. Det ombildades 1882 till läroverk. En flickskola startade 1879 och ett tekniskt läroverk 1896. Dessa utbildningar ombildades på 1960-talet till den teoretiska delen av gymnasiet, Ångströmskolan. Staden är säte för Specialpedagogiska skolmyndigheten. Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) bedriver sitt utbildningsprogram Sida Partnership Forum i Härnösand. Mittuniversitetet flyttade dock sin verksamhet från staden under 2016.

Inom idrotten har Härnösand flera framgångsrika föreningar. Damlaget i bandyklubben Härnösands AIK spelar i högsta divisionen och herrlaget har gjort det. Handbollslaget Brännans IF spelar i division 2. Fotbollsklubben IF Älgarna spelar i Division 2 Norrland. Curling är också populärt i staden och det olympiska guldmedaljören Anette Norbergs lag är baserat här. Sveriges enda curlinggymnasium finns i Härnösand, etablerat 1989. Härnösand har också ett ishockeylag, AIK Hockey Härnösand, som spelar i division 1.

Fritid, rekreation och klimat

Härnösand erbjuder ett brett utbud av fritidsaktiviteter. För ungdomar finns ungdomscentret Kåken (Ungdomens Hus). Staden har ett omfattande utbud av friluftsaktiviteter både sommar och vinter. På vintern kan man åka skidor, både längd och utför, och åka skridskor. Sommartid inkluderar aktiviteter klättring, kajakpaddling och vandring. Staden har en sommarstrand vid Smitingen, som ibland har vågor som går att surfa på. Varje sommar är Härnösand också platsen för ett av världens största airsoft-evenemang, Berget. Härnösand har ett fuktigt kontinentalklimat med betydande maritim påverkan, vilket ger milda till varma somrar och kalla men inte extremt stränga vintrar. Vintrarna är mildare än i områden längre norrut, eftersom vattnet i Kvarken och norr därom är mindre salt och lättare fryser till is.

Vanliga frågor om Härnösand

Var ligger Härnösand?

Härnösand ligger i Ångermanland i norra Sverige. Staden är centralort i Härnösands kommun och residensstad för Västernorrlands län. Den ligger vid kusten, strax söder om Ångermanälvens utlopp, och kallas ofta för porten till Höga kusten, ett världsarvsområde som ligger några mil norr om staden. Staden är byggd på fastlandet och på flera öar, däribland Härnön.

Vad är Härnösand känt för?

Härnösand är känt som Sveriges befolkningsmässigt minsta residensstad. Staden är också stiftsstad för Härnösands stift. Den blev en av de första städerna i Europa med elektrisk gatubelysning den 10 december 1885. Härnösand har en lång historia som administrativt centrum och har ett välbevarat trähusområde från 1700- och 1800-talen i stadsdelen Östanbäcken. Staden är också känd för sin närhet till Höga kusten.

Vad kan man göra i Härnösand?

I Härnösand finns många friluftsmöjligheter som skidåkning, skridskoåkning, klättring, kajakpaddling och vandring. Sommartid finns stranden Smitingen. För ungdomar finns ungdomscentret Kåken. Staden arrangerar varje sommar ett stort airsoft-evenemang som heter Berget. Man kan också besöka historiska kvarter med trähus från 1700- och 1800-talen. Inom idrotten kan man följa bandy, handboll, fotboll, curling och ishockey.

Vad är klimatet i Härnösand?

Härnösand har ett fuktigt kontinentalklimat med tydlig maritim påverkan. Detta innebär milda till varma somrar och kalla vintrar som dock är mildare än i områden längre norrut. Anledningen till de mildare vintrarna är att vattnet i Kvarken och norr därom är mindre salt och lättare fryser, vilket skapar ett kallare vinterklimat där. I Härnösand är vintrarna alltså inte lika stränga.

Vad har hänt i Härnösands historia?

Härnösand grundades 1585 av kung Johan III. Staden växte långsamt och drabbades av flera förödande bränder, bland annat 1721 när ryska trupper brände ner den så att bara två hus stod kvar. Staden blev residensstad 1645 och biskopssäte 1772. Efter att handelstvånget upphävdes 1766 och staden fick stapelrätt 1812 började den blomstra. Härnösand fick elektrisk gatubelysning 1885 och järnvägsförbindelse 1894. Under andra världskriget användes hamnen för att transportera nazistiska soldater och vapen.

Vilka kända personer kommer från Härnösand?

Flera kända personer har sina rötter i Härnösand. Bland dem finns fysikern Anders Jonas Ångström, författaren och dramatikern Alfhild Agrell, bilbältesuppfinnaren Nils Bohlin, skådespelerskan Lena Endre, musikern Lasse Lindh, författaren Bertil Malmberg och curlingspelaren och olympiska guldmedaljören Anette Norberg. Även statsmannen Carl Gustaf Nordin, konstnären Monica Sjöö, jordmekanikern Albert Atterberg, målaren Dagmar Beling, förläggaren Tomas Fischer, ishockeymålvakten Anton Forsberg, politikern Bo Holmberg, affärsmannen Johan Lundgren, ishockeyspelaren Ulf Sandström och läraren Frideborg Winblad var från Härnösand.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.